Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lenard, Ph. E. A. - Lenardrör - Lendorf, Axel-Valdemar - Lendval, Erwin - Lénerkvartetten - Lenglen, Suzanne - *Lenhardtson, J. A. M. - *Lenhovda - *Lenin - *Leningrad (guvernement) - *Leningrad (stad) - Leningradområdet - Leninsk-Kuznetskij - *Lennart (svensk prins) - *Lennartsson, T. V. - *Lenormand, H. R. - *Lenotre, G. (L. L. Th. Gosselin) - *Lenroot, Irvine - *Lenz, J. M. R. - *Lenz, M. - Lenzites - *6. Leo X (påve) - *8. Leo XIII (påve) - Leo, Henning, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Lenardrör—Leo
1192
»Deutsche Physik» (4 bd; 1—2 utg. 1936). Av
hans tidigare verk må nämnas »Grosse
Natur-forscher» (1929; ny, utvidgad uppl. 1930).
Lenardrör [lö’nart-], urladdningsrör med
tunt meta l Ifönster (Lenards fönster, se
Len ard;, genom vilket katodstrålar kunna
uttränga i fria lufteu. Sv. B-r.
Lendorf, Axel-Valde m ar, dansk
kirurg (f. 1871), prof, i Köpenhamn 1926. Hans
viktigaste arbeten röra orsaken till och de
mekaniska momenten vid
prostatasjukdo-mar. T. R.
Lendvai [lä’ndvai], Erwin, ungersk-tysk
tonsättare av judisk börd (f. 1882). Har länge
varit verksam i Tyskland (Hamburg, München
m. fl. städer), bl. a. som kördirigent. L. har
vunnit erkännande som egenartad
kompositör särskilt av manskörer o. a. körverk och
har därjämte skrivit kammar- och
orkestermusik m. m. H. G-t.
Lénerkvartetten [lé’när-], ungersk
stråkkvartett, gr. och ledd av Jenö Léner (f. 1894).
L:s övriga medl. äro Josef Smilovitz,
sekundviolinist, Sandor Roth, altviolinist, och Imre
Hartman, cellist. L., som sedan 1920 gjort
sig internationellt uppskattad, konserterade i
Stockholm 1935 och 1936. Léner har utgivit
»The technique of string quartet playing»
(1935; även med fr. och ty. text). H. G-t.
Lenglen [läglä’], Suzanne, fransk
tennis-spelerska (f. 1899). Vann världsmästerskapet
på sandbanor i Paris redan 1914 och
hemförde 1919—26 en rad segrar, bl. a. 6 ggr i
Wimbledon i single. Hon blev 1926
professionell. K. Z.
♦Lenhardtson, J. A. M., dog 1934 4/7. Han
utgav 1933 sina minnen, »Femtio år som
tandläkare».
♦Lenhovda. Driften vid Hjärtsjö och
österviks glasbruk är f. n. inställd. Ett nytt
glasbruk är under uppförande i L.
stationssamhälle. Träindustri.
♦Lenin. Nyare litt.: Fr. monogr. av P.
Chasles (1929) och M. Vichniac (1932), eng.
av D. S. Mirskij (1931), G. Vernadskij (s. å.)
och R. Fox (1933). Hans änkas minnen om
honom utkommo 1930 i eng. övers.,
»Me-mones of L.» (2 bd).
♦Leningrad, guvernement, upplöstes 1927
och ingår nu i Leningradområdet (se d. o.,
nedan).
♦Leningrad. Stadens folkmängd har i
samband med senare års forcerade industriella
utveckling tillväxt mycket snabbt och
uppgick 1934 till 2,776,400 inv. Antalet
»rä-jonger» har ökats till åtta genom att
Tsen-tralnyj och Moskovsko-Narvskij vardera
delats i två: Oktjabrskij och Smolninskij, resp.
Moskovskij och Narvskij.
Byggnadsverksamheten har varit synnerligen livlig. Många
fabriker och offentliga byggnader i
funktionalistisk stil ha uppförts, bl. a. flera
»kulturpalats» med teater- och möteslokaler,
biografer, bibliotek, klubblokaler o. s. v.
1 närheten av vissa större fabriker ha
nya, moderna arbetarkvarter skapats. I
fabriksstadsdelarna ha flera nya parker
anlagts. Mycket arbete har nedlagts på
förbättringen av gatubeläggning, vattenled
ning samt gatubelysning. Elektrisk energi
erhålles dels från kraftcentraler inom L.,
vilka eldas med stenkol från Donetsområdet
eller med torv, dels från kraftverket
Vol-chovstroj (se Volchov). Den ryska
industriens allmänna tendens till specialisering
har på senare år i L. nått sin typiska
utveckling. L. står nu främst inom Sovjetunionen
i fråga om tillv. av ångturbiner,
dieselmotorer, elektriska motorer, generatorer,
olje-strömbrytare, transformatorer, telegraf- och
telefonapparater, elektriska kablar,
automo-bilringar, traktorer, kompressorer m. m. —
L. är en av Sovjetunionens största
garnisonsstäder. — Nyare litt.: »L.» (1932; utg.
av Leningradområdets exekutivkommitté och
L:s sovjet). S. F.
Leningradområdet [Ije], ry.
Leningrad-skaja (Mast, i Sovjetryssland, omfattar
landets nordvästligaste delar vid gränsen mot
Finland, Estland och Lettland, utom Karelen
men inkl. Kolahalvön; 318,711 km2, 6,655,600
inv. (1934); huvudstad: Leningrad. L.
bildades 1927 och motsvarar huvudsaki. de forna
guvernementen Leningrad, Pskov (delvis),
Novgorod, Tjerepovets och Murmansk.
Leninsk-Kuznetskij [lje’ninsk-koznjä’tski j.
före 1922 Koltjugino, stad i
Västsibi-riska området, Sovjetryssland, 200 km ö. s. ö.
om Novosibirsk; 66,300 inv. (1934). L. har
snabbt uppblomstrat som en av
medelpunkterna för Kuznetsks stenkolsbäckeu.
♦Lennart, svensk prins, se släktart.
Bernadotte, suppl.
♦Lennartsson, T. V., dog 1933 31/i0.
*Lenormand, H. R., har senare skrivit
dramerna »Asie» (1932), en modern omdiktning
av Euripides’ »Medea», »Le crépuscule du
théätre» (1934), en pirandellisk satir över
moderna teaterförhållanden, och »La folie
du ciel» (1936), ett symboliskt sagodrama i
arktisk miljö. I Stockholm uppfördes 1934
»Tiden är en dröm». Kj.S-g.
♦Lenotre, G. (L. L. Th. Gosselin), dog 1935.
Han invaldes 1932 i Franska akad.
♦Lenroot, Irvine (ej Irwin) L.,
lämnade senaten 1927 (ej 1929), blev 1927 led. av
Anglo-american conciliation commission samt
är sedan 1929 domare i Court of customs and
patent appeals i Washington.
♦Lenz, J. M. R. Jfr P. Heinrichsdorff, »J.
M. R. Lenzens religiöse Haltung» (1932).
♦Lenz, M., dog 1932.
Lenzltes, se Timmersvampar.
♦Leo, påvar. 6. L. X. Monogr. av I. G. B.
Picotti (1928) och E. Rodocanachi (1931). —
8. L. X 111. Fr. monogr. av Lecanuet (en
1910, två 1930), it. av E. Soderini (3 bd,
1932—33).
Leo, Henning Vilhelm, politiker (f.
1885 3/9). Har varit lokeldare och lokförare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
