Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leuba, James Henry - *Leufvén, J. G. J. - *Leukemi - Leukopeni - Leukoplaki - Leukoplast - Leuna - *Leuthold, H. - -lev - Lewald, Theodor - Levan, Johan Albert - *Levander, K. M. - Levander, Lars Jakob - *Lewenhaupt, ätt - *Lewenhaupt, A. L. C. - Leverbehandling - Lewerentz, Sigurd - *Levertin, O. - *Lévi, S. - *Levin, A. A. - *Levin, H. O. - Levine, Philip - Levin & Munksgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Leufvén—Levin & Munksgaard
1202
gion» (1912), »The belief in God and
immor-tality» (1916), »The psychology of religions
mysticism» (1925) och »God or man?» (1933).
S. Lqt.
♦Leufvén, J. G. J., dog 1932 2/2.
♦Leukemi förekommer hos samtliga
husdjur, vanligast hos höns (se H ö n s s j u
k-d omar, suppl.) och nötkreatur (1 y m f a d
e-n o s). L. är ganska sällsynt i Sverige men
mycket utbredd i vissa trakter av Tyskland
och Nordamerika. Man har de senaste åren
börjat misstänka, att sjukdomen är av
infek-tiös natur. L. synes framför allt angripa goda
mjölkdjur. De mest framträdande symtomen
äro kroniskt förlöpande ansvällning av
lymfkörtlarna, avmagring och upphörd
mjölkproduktion. Verksamt medel mot 1. finns ej. N. L.
Léiikopenl, sjuklig minskning av antalet
vita blodkroppar i blodet. Förekommer bl. a.
vid tyfus, mässling, svår sepsis och efter
ben-solförgiftning. Jfr Agranulocytos, suppl.
Léukoplakl, »vita fläckar», beror på
sjukligt ökad förhorning på slemhinnorna,
särskilt i munhålan, undantagsvis även på
könsorganen. Vanl. på tungans främre hälft, i
munvinklarna och på läpparna bildas
oregelbundna härdar, förtjockade och gråvita.
Ibland bildas starkare, vitaktigt
pärlemor-artade epitelförtjockningar, t. o. m.
vårtlik-nande. L. förekommer mest i åldern 30—40
år, huvudsaki. hos starka rökare och
drinkare, mera sällan hos kvinnor. Syfilis
gynnar l:s uppkomst. Vid fortsatt retning med
tobak, sprit, dåliga tänder etc. kan
slem-hinnekräfta uppstå. Sv. H-m.
Léukopla’st, häftplåster, innehållande
zinkoxid, »häfta».
Leuna [ISTna], kommun i preuss. prov.
Sachsen, 4 km s. om Merseburg; 8,642 inv.
(1933). Bildades 1931 av de omkring
Leuna-verken (se d. o.) anlagda arbetarsamhällena
och tillväxer snabbt.
♦Leuthold, H. Dikter av L. äro övers, av
E. Kruuse i »Vin och kvinnor» (1933).
Monogr. av K. E. Hoffmann (1935).
-lev, i sydsvenska ortnamn, se -löv, suppi.
Léwald [-valt], T h e o d o r, tysk
sportorganisatör (f. 1860), sedan 1891 tjänsteman i
tyska inrikesministeriet, 1919—21 statssekr.
där. L. var ordf, i tyska riksutskottet för
kroppsövningar 1919—33, en av grundarna
av Deutsche Hochschule für Leibesübungen
(1920), ordf, i organisationsutskottet för
olympiska spelen 1936 i Berlin och är medl.
av Internationella olympiska kommittén
sedan 1925. L. har skrivit »Sport, deutsche
Wirt-schaft und Volksgesundheit» (1926). Å. S-n.
Levän, Johan Albert,
ärftlighetsfor-skare och botanist (f. 1905 8/s), fil. dr och
docent i genetik vid Lunds univ. 1935, förste
assistent vid Svenska sockerfabriks-a.-b :s
institution för vitbetsförädling på Hilleshög,
Landskrona. L. har utgivit en rad
uppmärksammade avh. om släktet Alliums
kromosom-morfologi, polyploidi och genetik. G. N.-L.
♦Levander, K. M., avgick som prof. 1935.
Leva’nder, Lars Jakob, språkforskare
och kulturhistoriker (f. 1883 31/3), fil. dr i
Uppsala 1909, var några år folkskolinspektör
och är anställd vid Landsmålsarkivet i
Uppsala. Genom »Älvdalsmålet» (1909) och
»Dalmålet» (2 bd, 1925—28) har L. dokumenterat
sig som den förnämste kännaren av folkmålen
i Dalarna. Han utgav 1932 (tills, m. E.
Wes-sén) den kortfattade etymologiska ordboken
»Våra ord». Bland L:s kulturhistoriska
arbeten märkas »Livet i en Älvdalsby före
1870-talet» (1914), »Brottsling och bödel» (1933).
»Fattigt folk och tiggare» (1934) samt
»Landsväg, krog och marknad» (1935). L:s
»Geografi för folkskolan» (1920) har utgått i
många uppl. R-n B.
♦Lewenhaupt, ätt. Om L. W. Lewenhaupt
se monogr. av A. Lewenhaupt (1930). S. M. C.
L. har även utgivit »Axel Lagrelius’
Kina-resa» (1928) och »Sveriges traktater med
främmande makter», d. 15 för tiden 1900—
okt. 1905 (1934), samt redigerar sedan 1919
också »Sveriges överenskommelser med
främmande makter».
♦Lewenhaupt, A. L. C., avgick som
riks-heraldiker 1931. Han blev 1936 fil. hedersdr
vid Stockholms högskola och har utgivit
biogr. »Ludvig Weirik Lewenhaupt 1622—
1668» (1930; Medd. från Grevliga ätten
Le-wenhaupts Släktförening, V) samt memoarer,
»En färd till minnenas värld», I (1936).
Leverbehandling mot blodbrist (se d. o.,
suppl.) användes numera mest i form av
leverextraktinsprutningar (amerikanska,
tyska och svenska preparat) vid sidan av
mag-säckspreparat, i början tätare, i
fortsättningen endast någon gång i veckan eller
månaden. L. har därigenom, oaktat teorien ännu
ej är utredd beträffande klassifikationen till
hormon- eller substitutionsterapi, nått en
effektivitet och stabilitet, som fullt motsvara
organterapiens främsta representanter, ss.
thyroxin och insulin. Tillg.
Lewerentz, Sigurd, arkitekt (f. 1885 29/7).
Har genomgått Chalmers tekniska institut
(1908) och är sedan 1927 arkitekt i
Byggnadsstyrelsen. Bland L:s arbeten märkas
Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården i
Stockholm (1924), kapell och
begravningsplats i Malmö (1927), krematorium där (1932),
Riksförsäkringsanstaltens byggnad i
Stockholm (s. å.) samt byggnader för pappersbruk
o. a. industrier. E. L-k.
♦Levertin, O., dog natten till 22 sept. 1906,
ej 28/e. Monogr. av H. Ahlenius (1934).
♦Lévi, S., dog 1935.
♦Levin, A. A., dog 1931 3/2.
♦Levin, H. O., dog 19 3 4 28/3.
Levine [levFn], Philip, nordamerikansk
fysiolog (f. 1900 i Ryssland), se
Landstei-n e r, K., suppl.
Levin & Munksgaard [-går], danskt
bokförlag, gr. 1917 av Otto Levin (1878—1933)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
