- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 22. Supplement. F - Luleå /
1199-1200

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lettland - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Historia - Litteraturanvisningar - *Letälven - Leuba, James Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1199

Letälven—Leuba

1200

utbildade årskontingenten uppgår till omkr.
14,000 man. Antalet officerare på aktiv stat
är omkr. 2,000. — Krigsindustri av någon
större omfattning saknas. — Till landets
för-svarskrafter böra även räknas
skyddskåren (1935 omkr. 40,000 medl., därav
omkr. 10,000 lottor) och den militärt
organiserade gränsskyddsbrigaden (omkr.
1,200 man), vilken bestrider bevakningen av
gränsen mot Sovjetunionen. Dessa
organisationer lyda i fredstid under inrikesministern
men träda vid mobilisering under
försvarsministerns befäl. C. A. E.

örlogsflottan utgöres (1936) av 2
undervattensbåtar och 4 för bevakning och
mi-nering avsedda kanonbåtar med sammanlagt
deplacement av omkr. 2,000 ton. Marinens
personal uppgår till 450 officerare,
underofficerare och manskap. Marinflygväsendet
utgöres av en flygdivision. ö-g.

Sport och idrott. L. har sent kommit med
men snabbt nått en god ställning i den
moderna sporten. Nationalsporten är gång, och i
denna är L. en av Europas främsta nationer;
föregångsman är J. Dalinsj, silvermedaljör i
Los Angeles 1932. Brottningen står också
högt; dess främste representant är E. Bietags,
som erövrade silvermedaljen i lätt tungvikt i
Berlin 1936. överorganisation för sporten är
Latvijas sporta organizaiju apvieniba (De
lettiska sportorganisationernas landsförbund)
i Riga med flera specialförbund, av vilka
fotbollsförbundet är det största. T. o. m. 1936
har L. spelat ett 70-tal landsmatcher, av vilka
25 vunnits. Av 9 landskamper mot Sverige
vanns den första (1926) med 4—1, två ha
blivit oavgjorda och de övriga förlorats. A-ö.

Förbindelser med Sverige. Reguljär
ångbåtstrafik på Riga uppehälles av Sveabolaget
och Egonlinjen. L. exporterade 1935 till
Sverige för 1,7 mill. kr. (1,5 mill. 1934), främst
ohäcklat lin, vidare gipssten, lingarn, blyvitt,
kläder av bomullsvävnader m. m. Importen
värderades s. å. till 2,6 mill. kr. (1,7 mill.
1934), främst slåttermaskiner, separatorer
o. a. lantbruksmaskiner, vidare järn och
stål, pappersmassa, krut m. m. Sverige har
en legation i Riga, L. en i Stockholm.
Lektorat i svenska finnes vid univ. i Riga. För
förbindelserna verka bl. a. även en
svensklettisk förening i Stockholm, gr. 1925, och
en lettisk-svensk i Riga. Svenska arkeologer
ha varit verksamma vid utgrävningar i
Gro-bin (se d. o., suppl.). Jfr Baltiska
institutet, suppl. A. A-t.

Historia. Det politiska livet i L. utmärktes
vid 1930-talets ingång av en långt gående
partisplittring. Icke mindre än 27 partier
voro täml. stadigvarande företrädda i
saei-man. Regeringarna voro mycket kortlivade.
Partisplittringen, korruptionen och
lågkonjunkturen (från 1931) ledde till en våldsam
kris för det parlamentariska systemet.
Bondepartiet under Ulmanis önskade en
författningsändring (förslag 11 nov. 1933), som
av

såg att stärka presidentens ställning.
Författ-ningsreformen mötte starkt motstånd i
saei-man, och under uppgift, att statskupp hotade
från såväl högerradikalt som
socialdemokratiskt håll, lät Ulmanis, som i mars 1934
bildat regering, 15 maj s. å. proklamera sex
månaders undantagstillstånd. Härvid stöddes han
främst av armén och skyddskårerna. Alla
partier förklarades upplösta, tills landet fått en
ny författning. Saeimans talman, P. Kalnins,
åtalades s. å. jämte tre andra riksdagsmän för
att ha samlat vapen i avsikt att förbereda
uppror; Kalnins frikändes, men andra
anklagade dömdes till fängelsestraff.

L. har sedan stått under en diktatur med
Ulmanis som »ledare» (vadonis). Denne har
själv innehaft presidiet (och till 1936 även
utrikesministerposten) i ett huvudsaki. ur
bondepartiet rekryterat kabinett. Kviesis, vilken
1933 omvalts som president, avgick från sitt
ämbete april 1936, varvid dettas befogenheter
överflyttades på Ulmanis. Korporativt valda
råd och kamrar, som skola representera det
ekonomiska och kulturella livet, äro f. n.
under bildande, och avsikten synes vara att på
de nya institutionerna bygga ett korporativt
sammansatt parlament. Vissa av
diktaturregimens åtgärder ha riktat sig mot den
tyskbaltiska minoriteten; bl. a. har de tyska
gillenas i Riga egendom beslagtagits, liksom även
ett tyskt museum. Allvarliga försök ha gjorts
att höja L:s näringsliv; bl. a. avslöt
regeringen i aug. 1936 ett kontrakt med ett
svenskt konsortium om byggande av en stor
kraftstation i Dünafloden. Med Estland
in-gicks 19 febr. 1934 ett förbund, som avser
ökat politiskt, ekonomiskt och kulturellt
samarbete. 14 sept. s. å. biträdde Litauen
detta förbund, och den s. k. östbaltiska
en-tenten ingicks. R. Ljl.

Litteratur anvisning ar. L. Arbusow,
»Früh-geschichte L:.s» (1933); A. Schück, »Hur en
östersjöstat föddes» (i Nord. Tidskr. 1936);
H. J. Seraphim och H. Wollenweber,
»Sied-lungstempo und Siedlungserfolg» (1933); L.
Rüger, »Die baltischen Länder Estland, L.
und Litauen» (bd 4 av »Handbuch der
regionalen Geologie», 1934); E. von Bulmerincq,
»Die zukünftige Bevölkerungsentwicklung in
L.» (1935); J. Moreins, »La Lettonie nouvelle»
(s. å.); R. O. G. Urch, »Latvia: country and
people» (s. å.).

*Letälven. Flodområdet har nymätts till
5,060 km2. 1935 var den utbyggda effekten
101,000 hkr, därav i Skråmforsen 5,000 hkr,
Björkborn 2,900 hkr, Bofors 4,800 hkr,
Deger-fors 6,000 hkr, Åtorp (Munkfors) 12,000 hkr
och Gullspång 33,400 hkr. Karåsfallet
ut-bygges 1936 till 15,400 hkr. S. Efs.

Leuba [1 jö’be], James Henry,
nordamerikansk religionspsykolog (f. 1868 i Schweiz),
1889—1933 prof, i psykologi vid Bryn Mawr
college, Pennsylvania. Viktigare skr.: »The
psychological origin and the nature of
religion» (1909), »A psychological study of
reli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:24:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfeb/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free