Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Livrustkammaren - *Livräddningsstationer - Livsmedelskontroll - Livstids internering - *Lizell, G. V. - *Lizell, P. M. - *Lizell, S. O. - *Ljaptjev, A. - *Ljatskij, E. A. - Ljubertsy - *Ljud - *Ljudfilm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Livräddningsstationer—Ljudfilm
1240
nen i Stockholm. 8 nov. 1935 upplät K. m:t
för samma ändamål även Skogshögskolans
gamla byggnader i Nobelparken (Strandvägen
58). Senaste uppl. av »Vägledning för
besökande i L. och därmed förenade samlingar»
utkom 1935. Cdr.
♦Livräddningsstationer. Antalet 1. uppgår
(1936) till 37, varav 18 tillhöra staten och 19
Sv. sällskapet för räddning av skeppsbrutna.
Av 1. ha 13 livräddningsbåt och raketapparat,
15 endast livräddningsbåt och 9 endast
raketapparat. Omkr. 500 räddningsföretag, varvid
inemot 3,000 skeppsbrutna bärgats, ha utförts
av 1. Äldre livräddningsbåtar utbytas efter
hand mot sjövärdiga och relativt lätta
motorlivbåtar av stål. För av Sv. sällskapet för
räddning av skeppsbrutna genom donationer
erhållna medel ha bl. a. 10 goda
motorlivbåtar anskaffats. ö-g.
Livsmedelskontroll. Födoämneskontrollen
står närmast under hälsovårdsnämndernas
överinseende och har i första hand till
uppgift att skydda mot skadliga födoämnen.
Den för 1. nu gällande viktigaste k. f. är
hälsovårdsstadgan (se d. o.) av 19 juni 1919.
Enl. denna handhas den dagliga tillsynen
över de saluhållna födoämnena i flertalet
stads- eller därmed jämförliga samhällen
under veterinärers eller läkares ledning av hos
resp, hälsovårdsnämnder anställda
tillsynings-män. Dessa ha bl. a. till uppgift att
genom dagliga inspektioner ha uppsikt över
beskaffenhet, förvaring och beredning av
salu-bjudna födoämnen. I flera städer
kompletteras hälsovårdsstadgan av s. k.
matvarustad-gor med mera detaljerade föreskrifter ang. 1.
Rörande kontrollen över tillv. av samt
handeln med margarin, margarinost, fettemulsion
och konstister m. m. äro bestämmelser givna
i k. f. 30 juni 1932. Genom k. kung. 23 okt.
1925 och 14 juni 1928 är kontrollen över
handeln med resp, ost (huvudsaki. fetthalt) och
smör (bestämmelse ang. högsta tillåtna
vattenhalt, 16 %) reglerad. Med stöd av
bestämmelserna i hälsovårdsstadgan har
Medicinalstyrelsen utfärdat råd och anvisningar om
undersökning och bedömning av mjölk 20 dec.
1930. Om kontrollen av köttvaror och
djur-fett se Köttkontroll, även i suppl. Se
också Giftstadga och
Livsmedelsförfalskning. R. L.
Livstids internering. Begår den, som
internerats (se T v å n g s i n t e r n e r i n g), före
eller efter utskrivning från
interneringsan-stalt ånyo brott och dömes han till
straffarbete i minst ett år, dock icke livstids
straffarbete, äger domstolen efter tillstyrkan av
interneringsnämnden förordna, att han skall
i st. f. att undergå straffet interneras på
livstid (lag 22 april 1927 om internering av
återfallsförbrytare). V. A-t.
♦Lizeli, G. V., var led. av kyrkomötet 1929,
1932, 1934, 1935 och 1936. Han har vidare
utgivit bl. a. »Kyrkans sinnebilder» (1930)
och »Vårt kyrkoår» (1929). L. utger sedan
G. V. Lizeli.
1932 Ny Kyrklig
Tidskrift. B. S.
♦Lizeli, P. M., var
1922—31 föreståndare
för Kungl. teaterns
operaskola.
♦Lizeli, S. O., dog
19 3 5 22/5. Han var
förste förbundsdirigent i
Sveriges körförbund
sedan dettas bildande
1925. L. utgav
sångpedagogiska skrifter.
♦Ljaptjev, A., dog
1933. Han avgick
juni 1931 som konseljpresident.
*Ljatskij, E. A., är nu prof, vid Karlsuniv.
i Prag i ryska språket och litteraturen. Utom
handböcker i dessa ämnen har han bl. a.
utgivit en monogr. om Igorkvädet (1934).
Ljubertsy’, stad i Moskvaområdet,
Sovjet-ryssland, 20 km s. ö. om Moskva; 22,863 inv.
(1933). Industriförort till Moskva med bl. a.
tillv. av jordbruksmaskiner. Rundradiosändare.
♦Ljud. Svängningarna med en frekvens,
över en viss gräns, olika för olika personer
och oftast 15,000—20,000 hertz, uppfattas ej
som 1.; dessa höga frekvenser ha på senare
tid fått stor teknisk och vetenskaplig
betydelse (se Ultratoner, även i suppl.; jfr
Akustiska enheter, suppl.). Inom
teknisk akustik har man ingående studerat
frågor rörande l:s alstring (konstruktion av
högtalare, grammofoner, ljudsändare för
lödning och signalering m. m.), dess
fortplantning (jfr Buller och
Byggnadsakustik, båda i suppl.) och mottagning med
mikrofoner m. m. Sv. B-r.
♦Ljudfilm har numera helt slagit igenom.
Man har med »talfilm» och »tonfilm» velat
beteckna olika typer av 1., men någon
teknisk skillnad förekommer ej mellan dem.
Så länge man haft kinematografiskt
återgivande av rörelsen, har man också strävat
att förena ljudet med bilden; när detta
utfördes så, att ljudet direkt upptogs på
grammofonskiva eller rulle, blev resultatet dock
ofullkomligt. Helt annorlunda blev det, när
man började låta ljudsvängningarna omsättas
i elektriska sådana och utnyttjade
elektronrörens förstärkningsmöjligheter. Man kunde
då även uppnå såväl tillräcklig kraft som
bättre samtidighet mellan ljud och bild. I
arbetet på metodernas utveckling har ett
mycket stort antal personer i olika länder
deltagit. Från Sverige kunna nämnas dels
bröderna Berglund, redan från 1908, dels även
de som fört fram Aga Baltics radio a.-b:s
ljudmaskiner till en ansedd ställning, särskilt
ingenjör E. Aulin. Omkr. 70 % av alla
Ijud-projektörer i Sverige äro av detta fabrikat,
liksom ett stort antal ljudkameror.
Redan från början framstå två metoder för
den elektriska upptagningen av ljudet, näml,
den mera direkta, med upptagning på rullar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
