Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ljudfilm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Ljudfilm
1242
Bild 1. Ljudregistrering (t. v.) och ljudreproduktion enligt skivmetoden.
N—S magnet, St roterande skivtallrik med vaxplatta, Z tunga av mjukt
järn med skärande spets.
eller skivor, och den indirekta,
då ljudet på fotografisk väg
registreras på film. Numera
dominerar den senare metoden
i kommersiell film, medan den
förra har viss användning hos
amatörer.
Ljudet registreras vid
samtliga metoder genom
upptagning med en mikrofon,
vilken så troget som möjligt
följer dess ändringar
beträffande såväl svängningstal
(period) som styrka (amplitud).
De i mikrofonen bildade svaga
strömstötarna förstärkas se-
dan på elektrisk väg. Den fortsatta
registreringen och ljudets återgivning växla med
de olika metoderna. Man kan taga upp ljudet
på en grammofonskiva och sedan sätta in
denna i en grammofon och med nödig
förstärkning återge ljudet men har dock därvid
stora svårigheter. Skivorna slitas näml,
hastigt. Speltiden räcker ej mer än
15 min., trots att skivan både är
större och röres långsammare än
en vanlig skiva, och även om
samtidigheten varit god från början,
förloras den, om filmen av någon
anledning måste klippas. Då 1.
1929 kom till Sverige, nyttjades
dock denna metod i stor
utsträckning, numera ej alls.
Vid upptagandet på film ha två
metoder använts. Problemet var
att omsätta den elektriska
energien i ljus och upptaga detta
fotografiskt. Man kunde då låta den
påverka en lampa, dock ej en
sådan med fast lyskropp utan t. ex.
en glimlampa, som utan tröghet
ändrar belysningen med strömmen;
denna ger då en mot ljudets
styrka svarande ljusstyrka, som
fast-hålles i en motsv. svärtning
hos filmen. Denna kan även
erhållas mera indirekt, om man låter
strömmen påverka t. ex. en
Kerr-cell, vilken ändrar
svängningspla-net hos polariserat ljus, då
strömmen ledes till ett par i
nitroben-sol nedsänkta kondensatorplattor.
Alltefter strömstyrkan släppes då
en motsvarande ljusmängd fram
genom en därpå följ, analysator
(se
Polarisationsinstru-m e n t). Även andra metoder
finnas, där man med anordningar,
liknande en stränggalvanometer,
låter en metalltråd röra sig i ett
magnetfält, så att den släpper
fram mer eller mindre av
ljusknippet.
Den så erhållna bilden utgöres
av korta, smala strimmor, som lig-
ga vinkelrätt mot filmens längdriktning
(bild 2 a) och som efter framkallning visa
växlande svärtning. Metoden är dock
behäftad med en del olägenheter, varför en
annan, som kunde kallas längd- eller
yt-metoden, numera blivit den huvudsaki.
använda. Vid denna metod koncentreras Iju-
Bild 2. Klipp ur två ljudfilmer. T. v. ljudregistrering: a enligt
intensitetsmetoden, b enligt transversal-(yt-) metoden. 21/a ggr
förstoring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
