Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ljudfilm - *Ljudmätning - *Ljung - *Ljungaverk - *Ljungberg, E. J. - Ljungberg, Fredrik Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Ljudmätning—Ljungberg, F. Hj.
1244
Bild 3. Ett och samma parti av ett tonspår enligt
yt-metoden, t. v. registrerat efter äldre förfaringssätt,
t. h. efter modernare förfarande.
set i en mycket smal spalt, som av
ljudsvängningarna avbländas till större eller mindre
del och skarpt avbildas på filmen. I st. f.
lika långa band av olika svärtning får man
då olika långa band med lika svärtning, så
kraftig som möjligt; resten av spaltlängden
skall vara fullt genomskinlig. Även av denna
metod finnas flera varianter: man använder
än direkt avbländning, än en fast spalt,
medan ljusknippet av en vridbar spegel mer
eller mindre föres in däröver. Denna
längdmetod har den stora fördelen att vara mera
oberoende av det fotografiska arbetet utom
beträffande den gråslöja eller grumling, som
kan finnas i den filmyta, vilken borde vara
helt klar. För att minska denna låter mån
även denna yta till större delen svärtas (bild
3), så att dess störande verkningar (buller
eller skrapljud) minskas, utan att
ljudregistreringen störes.
När så ljudet skall återges, är metoden
lika för filmer, framställda efter
svärtnings-och längdmetoderna. Man har en kraftig
ljuskälla, vilken avbildas på filmen, så att ett
tillräckligt smalt band därav belyses.
Antingen man har olika svärtning eller längd,
kommer då en av det upptagna ljudets art
bestämd bråkdel att genomsläppas; den
upptas av en fotocell, förstärkes i önskad grad
och ledes så till högtalare, vilka placerats
bakom eller nära intill duken, så att ljud
och ljus uppfattas från samma håll.
Allt detta är enkelt i princip, men dess
genomförande i praktiken möter vid varje steg
de största svårigheter. De 16—18 bilder per
sek., som voro tillräckliga vid stumfilm, ha
måst ökas till 24, för att ljud av högre
sväng-ningstal skall kunna återges. Vid denna
hastighet passera varje sek. 46 cm film
pro-jektionsapparaten, och ändå får varje
ljudstrimma blott 1/20 mm bredd för ett sväng-
Bild 4. Ljudets reproduktion i Ijudfilmsprojektorn.
Bild 5. Ljudfilmsprojektor för suialfilm.
ningstal av 10,000, vilket är en önskvärd
övre gräns. Man måste således kräva ett
filmmaterial av högsta upplösningsförmåga.
Ett sådant har måst utarbetas särskilt; man
upptar därför helst ljudet på en separat film,
som sedan sammankopieras med
bildnegativet. Trots alla svårigheter i berörda o. a.
avseenden har man dock nu nått en stor
säkerhet i ljudets återgivande in i dess minsta
detaljer, även beträffande alla de övertoner,
som ge varje ljudkälla dess egenartade
klangfärg och därigenom liv åt musik och tal. Odts.
♦Ljudmätning. Den för 1. avsedda och
utbildade personalen sammanföres till
Ijud-mätbatterier, som kunna delas i halvbatterier.
♦Ljung, socken i Bohuslän. Se även
Sim-m e r s r ö d.
♦Ljungaverk. Kraftverket har numera
(1936) en utbyggd effekt av 22,600 hkr.
♦Ljungberg, E. J. Biogr. av K. Langenskiöld
i Vet.-akad:s Levnadsteckningar, bd 6, 1921
—32.
Ljungberg,
Fredrik Hjalmar,
affärsman (f. 18 7 9 28/5). Var
anställd vid Vulcans
tändsticksfabriks-a.-b.
1897—1902, hos
tänd-sticksfirman Trum-mer & co. successors
Itd., London, från 1903,
dess verkst. dir. 1927.
L. blev verkst. dir. i
Svenska
tändsticks-a.-b. 1932 och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
