Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lorenz, Alfred Ottokar - Lorenz, Max - *Lorenzen, V. B. - *Lorenzetti, A. och P. - *Lorenzo, Don L. (Monaco) - *Loria, A. - Loriculus, Loriinae - Lorre, Peter - *Los - *Los Angeles - Losinoostrovskaja - *Lossa - Losskij, Nikolaj Onufrijevitj - Los von Rom-rörelsen - Lota - *Lothar, R. - Lotion - *Lotsförordningen - *Lotshemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Lorenz, M.—Lotshemman
1262
författat »Alessandro Scarlatti’s Jugendoper»
(2 bd, 1927) och det från bl. a. faderns
genera-tionslära utgående arbetet »Abendländische
Musikgeschichte im Rhytmus der
Generationen» (1928) m. m. Han har framträtt också
som tonsättare. H. G-t.
Lorenz [lå’-], Max, tysk operasångare (f.
1901). Blev 1928 engagerad vid operan i
Dresden och tillhör sedan 1935 Staatsoper i
Berlin. L., som därjämte sjungit bl. a. på
Metropolitan i New York och i Bayreuth, har
vunnit internationellt namn som en genom både
välljud och dramatisk intensitet fängslande
hjältetenor, särskilt i Wagner- och
Verdipar-tier. Han gästspelade 1936 på Kungl.
teatern i Stockholm som Siegmund och
Sieg-fried i »Ringen» och som Tannhäuser. H. G-t.
♦Lorenzen, V. B., är lektor vid
Metropolitan-skolan i Köpenhamn. Som sekr. i Föreningen
til gamle bygningers beväring och som medl.
av Bestyrelsen for dansk byplanlaboratorium
o. a. liknande sammanslutningar har L.
verksamt ingripit till skydd för äldre bebyggelse
etc. Han har bl. a. även skrivit om de danska
klostrens byggnadshistoria (10 bd, 1912—33)
och »Dansk herregaards-arkitektur fra
barok-tiden» (2 dir, 1930—35). E. L-k.
♦Lorenzetti, A. och P., dogo trol. peståret
1348. — It. monogr. av G. Sinibaldi (1933).
♦Lorenzo, Don L. (M o n a c o). It. monogr.
av V. Golzio (1932).
♦Loria, A., var till 1933 prof, i Turin.
Lorfculus, Lorilnae, se Papegojor.
Lorre [lå’ro], Peter, ungerskfödd
filmskådespelare (f. 1904). Uppvuxen i Wien, kom L.
som yngling till Tyskland, där han
debuterade vid filmen som mördaren i Fritz Langs
»M». L. har sedan filmat i England
(»Mannen som visste för mycket») och i Amerika
(»Brott och straff»). R. A-g.
*Los. Enl. k. br. 17 juli 1925 betraktas
Hamra ej längre som kapellag. I k. br. 8
aug. 1931 nämnes däremot Hamra som
särskild församl., med vilken L. bildar en
kyrklig samfällighet.
*Los Angeles var 1930 till ytan U. S. A:s
största stad (1,139 km2) samt hade 1,238,048
inv. Utlandsfödda vita voro 181,848, därav
8,917 födda i Sverige; dessutom funnos 99,919
mexikanska halvblod, 38,894 negrer, 21,081
japaner och 3,009 kineser. Folkmängden
tillväxte 1920—30 med 115 %; L. var 1920 den
10 :e staden i ordningen i U. S. A., 1930 den
5:e. Med förorter hade L. 1930 2,318,526 inv.
(metropolitandistriktet), därav i Long Beach
142,032, Pasadena 76,086, Glendale 62,736,
Santa Monica 37,146. På den betydande
produktionen av petroleum, som dock nu är i
tillbakagång, beror främst L:s stora export,
som uppnådde sitt maximum 1929 med 20
mill. ton vikt och till massa men ej i värde
överträffade San Franciscos. L. är en
betydande utförselhamn även för bomull,
sydfruk-ter, borax, maskiner och stålvaror. H. N-n.
Losinoostrovskaja [lasinaastrå’f-], stad i
Moskvaområdet, Sovjetryssland, n. ö., snabbt
växande förstad till Moskva; 46,000 inv.
(1933). Tillv. av elektroteknisk materiel;
järnvägsverkstäder.
♦Lossa. På Säbyholm har Sunnerdahlska
stiftelsen en hemskola (se Sunnerdahls
hemskolor på landet).
Losskij [Iå’s-], Nikolaj Onufrijevitj,
rysk filosof (f. 1870). Var prof, i Leningrad
1916—22, flyttade sedan till Prag och har
varit verksam som skriftställare och
föreläsare. L. har framställt en intuitivistisk
kunskapsteori, en dynamisk-organisk
naturfilosofi och grundat ett »konkret
real-idealis-tiskt» system, som i traditionsutvecklingen
hänvisar på Plotinos, Leibniz, Hegel och
So-lovjev. — Skr. bl. a.: »Obosnovanie
intuiti-visma» (Intuitivismens grundläggning; 1906;
ty. övers. 1908, eng. 1919), »Logika» (Logik;
1922; ty. övers. 1927), »Ldntuition, la matière
et la vie» (1928) och »Tsennost i bytie» (Värde
och tillvaro; 1931; eng. övers. 1935). — Litt.:
Ty. monogr. av F. Polanowska (1931);
»Fest-schrift N. O. Losskij» (1934). L. Dal.
Los von Rom-rörelsen [lå’s fån rå’m-], bort
från Rom-rörelsen, en oppositionsrörelse inom
romersk-katolska kyrkan. Den uppkom i
Österrike på 1890-talet och berodde dels på
den tyska befolkningens missnöje med
tjeckiska präster, dels på missnöjet med
Vatikan-konciliets starka ultramontanism. Under
anknytning till Österrikes gamla evangeliska
kristendom blev den religiösa reaktionen
mot Rom därvid mer och mer framträdande.
En katolsk motaktion kunde icke hejda
rörelsen. 1898—1913 hade omkr. 75,000 pers,
övergått till protestantismen och omkr.
20,000 till gammalkatolikerna. Efter
världskriget fick rörelsen större fart än någonsin,
särskilt bland tjeckerna. Dock gingo de flesta
nu över till konfessionslöshet eller till en
från Rom fri tjeckoslovakisk nationalkyrka
(se Tjeckoslovakien, sp. 367). Inom
de tyskspråkiga delarna av det forna
Österrike gingö 1919—27 mer än 60,000 pers, över
till protestantismen. — I mera allmän
bemärkelse har ett bortvändande från Rom
alltsedan 1800-talets slut ägt rum i flera andra
länder. E. Nwn.
Lota [lå’ta], hamnstad i dep. Concepciön,
mell. Chile, vid Araucobukten av Stilla havet;
25,032 inv. (1930). Centrum för Chiles största
stenkolsfält.
♦Lothar, R., har vidare skrivit lustspel och
operalibretter samt det omfattande arbetet
»Das wiener Burgtheater» (1934).
Lotion [låsiä’], fr., tvättning; hudvatten.
♦Lotsförordningen har 1936 varit föremål
för överarbetning av särskilda sakkunniga
inom Handelsdep., varför ny 1. torde vara att
emotse. A-r W-m.
♦Lotshemman. Jämlikt medgivande av 1932
års riksdag förordnade K. m:t 20 okt. 1933
efter framställning av Lotsstyrelsen, att
lots-ningsbesväret liksom motsv. friheter, i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
