Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Long, Huey Pierce - Long, William Joseph - Long Eaton - *Longfellow, H. W. - Longicornia - Longitudinell - Loon, H. W. van - Loos, Anita (Anita och John Emerson) - Looss, Arthur - *Lope Félix de Vega Carpio - López-Picó - Lophobranchii - Lophohelia - Lorca, Federico García - *Lorensbergsteatern - *Lorents, Y. - Lorentzen, Mogens - *Lorenz, A. - Lorenz, Alfred Ottokar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Long, W. J.—Lorenz, A. O.
1260
kansk politiker (1893—1935), urspr. advokat
i Shreveport, Louisiana. L. utvecklade en
medelklassbetonad politisk åskådning i stark
motsättning till
storfinansen. Han hade
en utomordentlig
förmåga att rycka
massorna med sig. 1928
valdes han till
guvernör i Louisiana och
efterträddes 1932 som
guvernör av en av
sina vänner; han
behärskade vid denna
tid hela Louisiana
utom New Orleans,
som han hösten 1934
lät besätta med militär, och därefter var han
faktiskt diktator i Louisiana. L. for hårt
fram mot sina motståndare, men han
genomförde också vissa reformer. Han var
medlem av Förenta staternas senat från 1931
och nämndes som kandidat vid 1936 års
presidentval, när han i sep t. 1935
mördades av en av sina fiender. L. utlade i flera
arbeten sitt ekonomiska program under
lösenordet »share the wealth», dela förmögenheten.
L. ville radikalt beskära eller konfiskera
större förmögenheter och inkomster. De
sålunda influtna medlen skulle begagnas till en
mycket generös form av folkpensionering,
förbättrad undervisning samt allmän höjning av
levnadsstandarden. Å. Th.
Long [låij], William J o s e p h,
nordamerikansk författare (f. 1866), fil. dr, präst, är
framför allt känd genom sina populära böcker
om livet i naturen, djur och växter, på sv. bl. a.
»Vad skogen lär» (2 bd, 1912—13), »I
vildmarkens hägn» (1915), »Hur djuren tala» (2 bd,
1920), vilka gått ut i flera uppl. R-n B.
Long Eaton [lå’n i’tn], stad i Derbyshire,
mell. England. 12 km ö. s. ö. om Derby;
22,339 inv. (1931). Stora järnvägsverkstäder;
tillv. av spetsar.
"Longfellow, H. W. Ny litt.: J. T.
Hat-field, »New light on L.» (1933); H. Hawthorne,
»The poet of Craigie house» (1936).
Longico’rnia, se Långhorningar.
LongitudineTl, se Vågrörelse, sp. 820.
Loon [lån], H. W. van, se Van Loon, H. W.
Loos [läus el. lös], Anita, pseud. för
nordamerikanska författarinnan A. Emerson (f.
1893), 1919 g. m. skådespelaren och
författaren John Emerson (f. 1874), med vilken
hon har samarbetat som författare av
filmscenarier för D. W. Griffith, Douglas
Fair-banks m. fl. och av farser (»The whole town’s
talking», 1928, m. m.). Hon hade stor
framgång med romanerna »Gentlemen prefer
blondes» (1925; »Herrar tycker bäst om
blondiner», 1926), en kostlig, på kornet tagen
teckning av en söt, obegåvad och innehållslös ung
flicka med herrtycke, och »But gentlemen
marry brunettes» (1928; »...men dom gifter
sig med brunetter», s. å.). R-n B
Looss [läs], Arthur, tysk zoolog (1861—
1923), prof, vid School of medicine i Kairo
1896—1914. L. deltog i världskriget och
verkade därefter till sin död vid univ. i
Gies-sen. Han var jämte R. Leuckart (se d. o.)
grundläggare av den vetenskapliga
parasito-logien och offentliggjorde flera arbeten om
parasitmaskar, varav de viktigaste gälla
utvecklingen och bekämpandet av Bilharzia och
hakmask (se dessa ord). Den sistnämndas
ut-vecklingscykel har L. först klarlagt. L:s rika
privatsamlingar finnas i Naturhistoriska
riksmuseet i Stockholm och Göteborgs
museum. N-k.
*Lope Félix de Vega Carpio. Monogr. av
K. Vossler (1932) m. fl.
Löpez-Picö [lå’päp-pikå’], Josep Maria,
katalansk författare, en av det moderna
Kata-loniens produktivaste diktare. Efter
»Epita-lami» (1931), som var hans 21 :a diktbok,
publicerade hans vänner ett urval av hans
dikter med titeln »Antologia lirica» (s. å.).
Bland övriga verk må nämnas »Entre els
ocells i els ängels» (1932). K. A. H.
Lophobra’nchii, se Tofsgälade fiskar.
Lophohelia, se K o r a 11 d j u r, sp. 1209.
Lorca [lå’rka], Federico G a r c i a, se
G a r c i a Lorca, suppl.
"Lorensbergsteaterns verksamhet har fr.
o. m. hösten 1934 flyttats till stadsteatern.
"Lorents, Y., var medred. av Hist. Tidskr.
t. o. m. 1933, är sedan s. å. huvudred, för
Nordisk Familjeboks 3:e uppl. och utger »Vår
egen tids historia» (1933 ff.). Han är
utrikes-krönikör i Radiotjänst sedan 1932. L. har
ytterligare skrivit bl. a. om världskriget
och frederna i Norstedts »Världshistoria»,
d. 14. B. H-d.
Lore’ntzen, Mogens, dansk målare,
tecknare och författare (f. 1892), en av den
samtida danska målarkonstens mera betydande
förmågor. L:s läggning för storformad,
monumental komposition har dragit honom till
J. W. Willumsens och E. Munchs konst. Hans
bild av Liebknecht som agitator liksom hans
dekorationer i Roskilde folkhögskola visa
dock självständighet och originalitet. Som
grafiker har L. utfört bokillustrationer,
affischer etc. Han har skrivit reseskildringar
och dikter samt varit medred. för Kritisk
Revue 1926—28. E. L-k.
"Lorenz, A., har utgivit memoarer, »My
life and work» (1936).
Lorenz [lä’-], Alfred Ottokar, tysk
musikvetenskapsman (f. 1868), son till
Ottokar L. Var hovkapellmästare i Koburg 1898
—1920 (generalmusikdir. 1917), blev fil. dr
1922 i Frankfurt a. M. och leder sedan 1923
musikteoretiska kurser vid univ. i München
(honorärprof. 1926). I »Das Geheimnis der
Form bei Richard Wagner» (4 bd, 1924—33;
analyserande resp. »Ringen», »Tristan»,
»Mäs-tersångarna» och »Parsifal») har han
påvisat de musikaliska former, som ge symfonisk
resning åt Wagners musikdramatik. L. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
