Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftbevakning - Luftfartscertifikat - Luftfartsinspektör - Luftfartsmyndighet - *Luftfartyg - *Luftförsvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schematisk framställning av en del av ett luftbevakningssystem.
hävas genom »flyglarm upphör», resp,
»flygvarning upphör». Le äro telefontekniskt
synnerligen fulländade inrättningar och skötas
av personal ur landstormen samt telefonister.
I orter, där flera skyddsföremål (t. ex. broar
och järnverk) finnas, är ofta inrättad en
alarmeringscentral (ac), varigenom samtidigt
och snabbt per telefon »flyglarm»
(»flygvarning») kan meddelas till personalen vid dessa.
Där ac finnes, ges från lc larm- eller
var-ningsmeddelande endast till denna.
Befolkningen i de alarmerade (varnade)
orterna får i regel kännedom om den hotande
faran genom sirensignaler. Helst böra
särskilda flyglarmssirener finnas på alla större
orter, som kunna hotas av anfall från luften.
Då larmsignal (varningssignal) ges, träder
1 u f t s k y d d e t (se d. o., suppl.) i funktion.
När lc meddelat »flyglarm (flygvarning)
upphör» och dessutom under flyganfall ev.
gas-belagda områden m. m. avspärrats för
allmänheten, meddelas denna detta genom
signalen »faran över». — L:s organisation i
Sverige framgår av bilden ovan. I andra länder
är organisationen i regel likartad. R. Å.
Luftfartscertifikat, se
Flygförarcer-t i f i k a t, suppl.
Luftfartsinspektör, 1936 inrättad befattning
inom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
luft-fartsbyrå (jfr Luftfartsmyndighet,
nedan) för kontroll, besiktning o. dyl. av den
civila lufttrafiken.
Luftfartsmyndighet, statsinstitution, som
handlägger ärenden rörande luftfart av icke
militär natur. Till 1 juli 1936 utgjordes 1. av
en byråchef inom Kommunikationsdep.,
därefter har inom Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen upprättats en byrå för järnvägs- och
luftfartsärenden, som tillika är 1. Denna
utfärdar kungörelser i serien Meddelanden från
Luftfartsmyndigheten, berörande flygfält,
fyr
belysningar, lufttrafik, personalfrågor m. m.,
samt kontrollerar lufttrafiken och därmed
sammanhängande spörsmål. ö-g.
*Luftfartyg. Enl. internationella
bestämmelser (Sv. Författningssamling, n:r 233,1933)
förstås med 1. varje apparat el. anordning,
som kan hållas uppe i luften på grund av
luftens statiska el. dynamiska återverkan. L.
benämnas: a) a e r o s t a t, 1., som kan
hållas uppe i luften på grund av luftens
statiska återverkan; hit höra ballonger och
luftskepp, de förra utan och de senare
med egen framdrivningsanordning; b)
aero-d y n, 1., vars lyftkraft uppkommer genom
luftens dynamiska återverkan på ytor, som
befinna sig i rörelse i förhållande till luften;
hit höra flygplan, glidflygplan och
drakar. ö-g.
*Luftförsvar, dels alla motåtgärder (även
flygstridskrafternas) mot fientliga
flygföretag, dels (i militär bemärkelse) försvar från
marken eller vattenytan mot luftfarkoster. I
den senare bemärkelsen omfattar 1. tre
huvudgrenar, luftvärn, luftbevakning och
luftskydd (se dessa ord, suppl.).
L. i vidare bemärkelse kan utföras aktivt
för att tillfoga den anfallande fienden
förluster eller passivt för att förringa resultaten
av hans anfall. L. som helhet skall därigenom
få fienden att avstå från anfall. Mest a
k-t i v t bekämpas fiendens flygstridskrafter
genom att egna bombflygförband angripa
fiendens flygbaser eller hans flygindustri och
bränsleförråd. En annan form av aktivt
bekämpande består i att jaktflygförbanden i
luften anfalla fiendens flygplan och med
kulsprutor el. bomber söka tvinga ned dem.
En tredje form är luftvärn. Det passiva
1. utgöres av luftskyddet.
Då flygplanen under världskriget hade
relativt ringa aktionsradie, behövde 1.
organi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
