Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Luftförsvar - Luftförsvarsförening - Luftförsvarsövning - Luftgap - Lufthammare - Lufthansa - Luftkonditionering - *Luftkrevad - *Luftmotstånd - Luftporto - *Luftpost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Luftförsvarsförening—Luftpost
1272
seras endast några tiotal mil inåt landet från
fronten räknat samt för nära denna belägna
större städer. Genom flygvapnets stegrade
förmåga att verka på stora avstånd är det
emellertid numera endast de geografiskt mest
vidsträckta länderna, som icke behöva 1. över
hela sin yta. R. Ä.
Luftförsvarsförening har i regel till syfte
att ordna utbildning för frivilliga i
luftför-svarstjänst, insamla medel för
luftförsvaret, bedriva upplysningsverksamhet o. s. v.
Vissa föreningar äro lokala eller befatta sig
endast med delar av luftförsvaret. —
Utomlands äro 1., flerstädes med mycket stort
medlemsantal, sedan länge verksamma. I
Sverige finnas 1. bl. a. i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Hälsingborg och på Gotland. Jfr
Civilt luftskydd, suppl. R. Ä.
Luftförsvarsövning, övning av
luftförsvarets olika delar. I 1. deltaga vanl.
luftvärns-och luftbevakningsförband ur såväl armén
som marinen, flygförband samt civila
institutioner och myndigheter, som ha att vidtaga
åtgärder för civilt luftskydd. Som anfallande
»fiender» uppträda delar av flygvapnet.
Riksdagen har vid flera tillfällen beviljat anslag
för 1. R. Ä.
Luftgap, den del av en magnetisk krets (se
Elektromagnetism, suppl., sp. 1200),
som ej utgöres av magnetiskt material. Enär
1. har väsentligt lägre permeabilitet än
kretsens övriga delar men samtidigt genomgås av
samma magnetiska flöde som dessa, kräver 1.
i regel en väsentlig del av de för hela
kretsen erforderliga magnetiserande amperevarven
och innehåller även vanl. huvudparten av
kretsens magnetiska energi.
I elektriska maskiner utgöres 1. av
mellanrummet mellan stator och rotor, vid
småma-skiner omkr. 0,5 mm, vid större mångpoliga
maskiner 2—10 mm samt vid stora
turbogeneratorer upp till 50—80 mm. I
transformatorer söker man minska de vid fogarna
mellan plåtarna i kärnan uppstående 1. till de
minsta möjliga. Reaktorer (se d. o., suppl.)
förses avsiktligt med ett lämpligt 1., för att
man skall erhålla önskad induktans.
Magne-ter för dragning och lyftning samt för reläer
o. a. apparater innehålla ett visst 1., mellan
vars begränsningsytor den mekaniska kraften
uppstår. Då magneten slår till, minskas eller
försvinner detta 1. Detta förhållande innebär
vid växelströmsmagneter en praktisk fördel,
i det att den elektriska kretsen tack vare 1.
vid inkoppling har en låg induktans och
därför upptar en stark ström, som ger magneten
stor kraft, medan efter verkställd tillslagning
induktansen ökas och den upptagna
strömmen minskas till ett för kontinuerlig
inkoppling oskadligt värde. F. D-n.
Lufthammare, se Hammare, sp. 409 f.,
och Pneumatiska verktyg.
Lufthansa [lo’fthanza], se Deutsche
Lufthansa A.-G., suppl.
Luftkonditionering, se Ventilation, suppl.
*Luftkrevad. Luftbrisad användes numera
allmänt i st. f. 1.
*Luftmotstånd vid hastigheter, som äro
mindre än ljudhastigheten, bestämmes av
sambandet X — Cx • S • ———, där X är
mot-2
ståndet i kg, S kroppens största
tvärsnitts-area (vinkelrätt mot rörelseriktningen) i m2,
G luftens täthet, v hastigheten i m/sek. och
Gx en av kroppens form beroende faktor,
mot-ståndskoefficienten. Faktorn Cx är emellertid
ofta för given kroppsform ingen konstant
utan ändras, stundom långsamt, stundom
t. o. m. språngvis, med ändrat värde på det
s. k. Reynoldsska talet (= G • -—, där l är
P
t. ex. kroppens längd och p luftens
viskosi-tetskoefficient). För skarpkantade kroppar
har Gx dock visat sig oberoende av detta tal;
för en plan kvadratisk platta är Cx vid mot
plattan vinkelrätt luftinfall 1,1. L. består av
två delar: friktionsmotstånd mot kroppens
yta och tryckmotstånd; det senare
förorsakas av tryckökning på kroppens framsida
och tryckminskning på baksidan. Vid s. k.
strömlinjeform (t. ex. luftskepp) är
tryckmotståndet mycket litet. I. M-r.
Luftporto, tilläggsavgift för
postförsändelses befordran med luftpost. Inom Europa
utgår 1. för brev med 10 öre för varje
påbörjad viktsats om 20 g och 10 öre för
brevkort. Till främmande världsdelar är 1.
mycket växlande, t. ex. för brev per 5 g till
Mexiko 45 öre och till Argentina 2 kr.;
samma avgifter utgå även för brevkort.
Postförvaltningarna kunna överenskomma om att
med vissa luftpostlinjer sända även post, för
vilken 1. icke erlagts. E. G-e.
*Luftpost. Under de senaste åren ha
luftpostlinjerna avsevärt utvidgats och 1. tagit
allt större omfattning. Vid
världspostkon-gressen i Kairo 1934 antogos särskilda
bestämmelser ang. luftbefordran av
brevförsändelser och paket. Under vissa tider 1936
hade Stockholm 8 avgående och lika många
ankommande luftpostlägenheter per dygn;
luftpost, som avsändes från Stockholm med
nattflyglinje kl. 19.40, ankom till Berlin
kl. 4.5, London och Paris 5.40 samt Wien
9.45 nästfoljande morgon. Med användande
av 1. kan man för t. ex. post till vissa orter
i Chile göra en tidsvinst av ända till 25
dagar. — Med 1. befordras vanliga och
rekommenderade brevförsändelser, postanvisningar,
postabonnerade tidningar och paket. Frågan
om befordran av assurerade försändelser är
f. n. (1936) aktuell. — Luftpostfrimärken
ut-gåvos i Sverige f. ggn 1920. Dessa avlystes
1922, men nya utsläpptes 1930 och äro
fortfarande i bruk. De gälla endast för
luftpost-försändelser. Till invigningen 1936 av
Bromma flygfält i Stockholm utgavs ett frimärke,
huvudsaki. avsett för 1. men giltigt även för
annan post. Jfr Lufttrafik, nedan. E. G-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
