Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Luftvärnsartilleri - Luftvärnskulspruta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Luftvärnskulspruta
1278
Bild 2. Centralinstrument. Bild 3. Spårljusskjutning mot bogserat mål.
Automatkanoner (se bild. 2 vid Kanon,
suppl.) finnas i kalibrer från 20 till 40 mm.
Vid svenska marinen användas sådana med
25 mm kaliber av Boforstyp. En liknande
kanon av 40 mm kaliber är föreslagen till
införande i armén. En utomlands ofta använd
pjäs är 20 mm kanon m/Oerlikon (typen
förekom bos abessinierna i
italiensk-abessinska kriget 1935—36). Den vanligaste
kalibern för automatkanoner är eljest 37 eller
40 mm. De svenska typerna ba en
eldhastighet av 180 (25 mm) och 120 (40 mm)
skott/min. samt god verkan upp till 2,500,
resp. 3,300 m höjd. Se även bilder vid
Lavettage, suppl.
Centralinstrumentet (se bild 2), d. v. s. det
centrala räkneinstrumentet, har utvecklats så,
att kursvinkelinstrument (jfr d. o., suppl.)
och fartinstrument kunnat borttagas och
endast avståndsmätningsinstrument fordras
utöver det kikarförsedda
centralinstrumentet. Dessutom har detta i många fall genom
användande av elektriska motorer m. m.
konstruerats så, att mätning och skjutning
kunna ske mot mål, som förändra kurs, höjd
och fart, om dessa förändringar icke ske
alltför ojämnt eller ryckigt. Vissa
centralinstrument behöva icke stå omedelbart intill
kanonerna, vilket tidigare var nödvändigt,
utan kunna placeras hundratals m därifrån.
Genom införande av s. k. parallaxkorrektörer
erhållas rätta skjutelement.
Vid automatkanoner och som reservsikten
vid de egentliga luftvärnskanonerna
användas sikten av enklare konstruktion, fästa på
kanonerna. Även här kunna dock i regel
fart och kurs m. m. på något sätt inställas
och den behövliga framförhållningen därmed
automatiskt överföras på siktet. Vid
automatkanoner sker riktningen dessutom vanl.
med spårljus (se Projektil, sp. 152).
I 1. ingående strålkastare och
lyssnarappa-rater sammanföras vanl. till
strålkastartrop-par eller -batterier.
Genom målskjutningsmaterielens
utveckling ha fredsskjutningarna fått en
krigs-mässigare prägel och fastare hållpunkter
vunnits för bedömandet av l:s verkan.
Fredsskjutningarna ske vanl. mot s. k. korv,
en strut av tyg, som bogseras av ett
flygplan och hålles utspänd av luftdraget. Man
beräknar, att av 40 skott, avgivna inom
området för god verkan, i regel minst två skola
vara så verksamma, att målet blir nedskjutet.
L. skall eni. 1936 års försvarsordning
organiseras på två reg: ten, Karlsborgs och
Östgöta luftvärnsreg:ten. Det senare skall
förläggas till Linköping och uppsättas 1939.
Därjämte skall 1. finnas i fästningarna och
på Gotland. För 1. skall en gemensam stat
inrättas, upptagande 86 officerare och 71
underofficerare. R. Å.
Luftvärnskulspruta (Ivksp), en kulspruta
(se d. o., även i suppl.) med lavett, kaliber,
ammunition och riktmedel särskilt avpassade
för skjutning mot luftmål. Lavetten är ofta
en trefot, i vilken sprutan fästes med en
tapp. Kalibern växlar mellan 6,5 och 20 mm.
Ammunitionen är försedd med spårljus (se
Projektil, sp. 152). Fullkulor äro regel,
men vid större kalibrer förekomma även
sprängladdade projektiler. Riktmedel finnas
av olika slag. Vanligt är det s. k.
ringkornet (se bild 1), vars princip även går igen i
andra riktmedel. Detta korn ger i förening
med ett sikte, ur vilket uppsättningen fås,
det erforderliga måttet på riktavståndet
Bild 1. Ringkqrnets användning vid riktning mot
flygplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
