Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lufttrafik - Luftvärdighetsbevis - *Luftvärn - *Luftvärnsartilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Luftvärdighetsbevis—Luftvärnsartilleri
1276
stort bolag, Eastern air lines, samt trafiken
i Alaska och från U. S. A. till Mexiko,
Sydamerika och Kina av Pan american airways.
Detta senare bolag kommer även att utföra
trafiken över Atlanten. Dessutom finns ett
hundratal mindre bolag, av vilka dock endast
en mindre del äro subventionerade. All
subvention utbetalas i form av postkontrakt.
1933 befordrades i U. S. A. 546,235
passagerare, och antalet flygkm uppgick till
81,917,000; s. å. utfördes 2 % av all
fjärr-trafik luftledes.
De europeiska flyglinjerna ha även snabbt
utvecklats, vilket bl. a. illustreras av att
man på dagen flygvägen från Malmö kan nå
Budapest och Rom eller komma dit från
Madrid och Konstantinopel. — Se vidare
avd. Kommunikationer i art. om olika länder
i suppl.
1935 tecknades nytt avtal mellan
statsverket och a.-b. Aerotransport (se d. o., suppl.)
betr, ombildning av bolaget och utökning av
dess flygtrafik för åren 1937—42. Staten
ingick som huvuddelägare genom teckning av
stamaktier till ett belopp av 2,500,000 kr.,
medan de ursprungliga aktierna i bolaget,
584,000 kr., ombildades till preferensaktier
med högst 4 % utdelning. Subventionen
utgör 1,050,000 kr. för 1937 och därefter 75,000
kr. mindre för varje år.
Enl. detta avtal skall bolaget fr. o. m. 1937
utföra följ, flygtrafik:
En enkeltur dagl. året runt på sträckorna Malmö—
Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam,
Malmö—Köpenhamn—Amsterdam, Amsterdam—Paris, Amsterdam—
London, Stockholm—-Malmö och Oslo—Göteborg—
Köpenhamn—Malmö samt en dubbeltur dagl. året
runt på sträckorna Stockholm—Åbo—Helsingfors—
Reval och Malmö—Köpenhamn—Berlin.
Vidare skall Aerotransport för postverkets
räkning utföra nattpostflygningar från
Stockholm, Göteborg och Malmö via Köpenhamn
till Hannover året runt, varigenom hela den
svenska brevposten under natten befordras
till kontinenten och England (jfr L u f t p o s t,
suppl.). Den finländska posten upptas i
Stockholm och den norska i Göteborg. I Hannover
vidarebefordras den nordiska posten av tyska,
engelska m. fl. bolag till sin destinationsort,
och det svenska flygplanet återvänder med
den ingående posten. Aerotransport påbörjade
redan 1928 försök med nattpostflygningar.
I Sverige har på senaste år tillkommit en
rad nya flygplatser, utom sjöflyghamn vid
Bild 1. Området för god eldverkan vid de svenska
7,5 cm luftvärnskanonerna.
Visby (Tingstäde; i samband med
sommarlufttrafik till Gotland) främst det 1936 invigda
Bromma flygfält (se d. o., suppl.) o. a.
landflygplatser vid Norrköping och Jönköping.
Luftfartsleden Stockholm—Malmö
trafikerades sommaren 1936 utom av Aerotransport
med två linjer och i samarbete med
holländska och danska linjer även av en tysk, en
fransk-belgisk och en engelsk linje (flygtid
Stockholm—Malmö omkr. 21li tim.). På denna
led och leden Malmö—Göteborg—Oslo
(flyg-tid Malmö—Göteborg 1 tim., Göteborg—Oslo
l1/^ tim.) finnas flera hjälpflygplatser (se
Flygfält, suppl.), på leden Stockholm—
Helsingfors en dylik vid Norrtälje.
Flygstationerna äro numera även utrustade
med meteorologiska anstalter. Av 1 u f t f
y-r a r ha radiofyrar tillkommit.
Litt.: Statens Offentliga Utredningar 1934:
48, »Utredning rörande reguljär luftfart samt
luftfartsmyndighetens organisation» (1934);
T. K. Ångström, »Om flygning och luftfart»
(s. å.); C. Florman, »Lufttrafik» (1936). P. N-n.
Luftvärdighetsbevis, intyg om att luftfartyg
fyller Internationella luftfartskommissionens
(se Lufttrafik, sp. 282) minimifordringar
på materialsäkerhet och manöveregenskaper.
L. skall vara utfärdat eller godkänt av den
stat luftfartyget tillhör. Giltighetstiden för
1. el. varje förnyelse därav skall vara högst
12 mån. I Sverige utfärdas 1. av
luftfartsmyndigheten (se d. o., suppl.). ö-g.
♦Luftvärn (förk. 1 v) omfattar enl. nu
använd terminologi endast den del av
luftförsvaret, som består i fientliga flygplans
besk jutning från marken. L. utföres främst
med luftvärnsartilleri och luftvärnskulsprutor
men kan även, ehuru med mindre
möjligheter till verkan, utföras med vanliga
kulsprutor, kulsprutegevär, gevär och karbiner.
I senare fallet måste riktning ske framför
målet enl. särskilda skjutregler (jfr
»Bestämmelser för utbildning i Ivskjutning med
eldhandvapen», 1936). Till 1. räknas även den
belysningstjänst, som utföres medelst
strålkastare (i samverkan med lyssnarapparater)
för att möjliggöra beskjutning under mörker.
Utbildning i 1. äger rum bl. a. i landstormen,
som har en särskild luftvärnslinje, och
bedri-ves av särskilda föreningar (se L u f t f ö
r-svarsförening, suppl.). R. Å.
♦Luftvärnsartilleri har under de senaste
åren starkt utvecklats. Av egentliga
luft-värnskanoner finnas nu vid svenska armén
två typer med 7,5 cm kaliber, dels en fast
(m/27—30) och dels en rörlig (m/30).
Utomlands äro de rörliga luftvärnskanonerna ofta
försedda med motorlavettage. Eldhastigheten
vid de svenska kanonerna är omkr. 25 skott
i min. och skottvidden 14,500 m vågrätt och
9,400 m lodrätt. God verkan ernås dock först
på kortare skjutavstånd. På grund av att
eldgivning icke kan ske rätt upp, får
området för god verkan det utseende i profil,
som framgår av bild 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
