Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lysbomb - *Lyse - *Lysekil - *Lysgas - Lysholm, Alf James Rudolf - Lysholm, Erik Lorenz Rudolf - Lysimeter - Lyssa - Lyssenko, T. D. - *Lyssnarapparat - Lysva - Lütgert, Wilhelm - Lyth - *Lütken, A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Lyse—Lütken
16
Lyssnarapparat, givarpelare och. strålkastare.
behållare, som fälles från luftfartyg och
därvid utvecklar ett intensivt ljus över
terrängen. L. begagnas för fotografering el.
orientering, t. ex. för nödlandning under mörker. L.
med fallskärm kallas fallskärmsljus (se d. o.).
ö-g.
*Lyse, socken. Efter inkorporering 1931
med Lysekil av bl. a. Slättens
municipalsam-hälle omfattar L. 47,62 km2; 2,585 inv. (1937).
*Lysekil har efter inkorporering 1931 av en
del av Lyse socken (med Slättens
municipal-samhälle) en areal av 551 har; 5,632 inv.
(1937). Svenska hydrografisk-biologiska
kommissionens havsfiskelaboratorium i L. blev
färdigt 1932, och 1934 invigdes idrottsplatsen
Gullmarsvallen. Förslag om L:s förläggande
under landsrätt är f. n. (april 1937) beroende
av regeringens beslut.
*Lysgas. På senare tid ha gasverken
börjat distribuera gas i flaskor inom glesare
bebyggda eller längre från gasverken
belägna områden, där distribution i rörledningar
ej skulle löna sig. I Stockholms yttre
för-stadsområden började systemet tillämpas 1935.
Gasen komprimeras till 150 at och
transporteras i flaskor, rymmande 6 m3 (vid
atmosfärtryck). På förbrukningsplatsen
uppställas flaskorna i skåp utanför husväggen.
Abonnenten betalar utom ett visst pris per m3 även
hyra för flaskorna samt bekostar ledningarna
inom fastigheten.
Bland de förbättringar, som företagits på
förbrukningsapparaterna, märkes särskilt, att
stekugnar numera även konstrueras så, att
förbränningsgaserna ej passera ugnsrummet.
Antalet gasverk i Sverige var vid slutet av
1934 37 med ett bokfört värde av 44,9 mill.
kr. och en tillv. av 1,925,699,000 m3. E. Hlr.
Lysholm, Alf James Rudolf, ingenjör
(f. 1893 u/i2), bror till E. L. R. L.
Utexaminerades 1917 från Tekn. högskolans mek. avd.
och anställdes s. å. hos a.-b. Ljungströms
ång-turbin; sedan 1928 överingenjör där. Han har
gjort sig bemärkt som
konstruktör av bl. a.
ångtur-biner, gasturbiner,
luftför-värmare, turbinlokomotiv,
kompressorer och
hydrauliska växlar; de sistnämn
da ha kommit i bruk på
automobiler (jfr
Växellåda, suppl.). E. Hlr.
Lysholm, Erik Lo
renz Rudolf, läkare
(f. 1891 3/i2>, bror till A. J.
R. L.; med. dr och docent
i medicinsk radiologi vid
Karol. inst. 1931. L. har
bearbetat talrika
medi-cinsk-radiologiska frågor
ur terapeutisk och
framför allt diagnostisk
synpunkt. 1 flera fall har han
åstadkommit viktiga
tekniska förbättringar. Ljd.
Lysimèter, ett slags försökskärl för studier
av vattnets förmåga att rinna genom marken
samt den därav betingade uttvättningen av
växtnäringsämnen.
Lyssa, se Vattuskräck.
Lysse’nko [-kå], T. D., rysk botanist och
ärftlighetsforskare, dir. för institutet för
växtförädling och genetik i Odessa, se J a r
o-vi sa t io n, suppl.
*Lyssnarapparat. Vid moderna 1. överföras
de mätta vinklarna till en givarpelare,
varifrån strålkastaren inriktas, tändes och
manövreras på elektrisk väg (se bild).
Annalkande flygplans läge kan nu fastställas på
avstånd av ända till 15 km. R. A.
Ly’sva, stad i Sverdlovskområdet,
Sovjet-ryssland, 90 km ö. n. ö. om Perm; 60.300 inv.
(1934). Betydande metall- och
maskinindustri; tillv. av emaljerade kokkärl m. m.
Lü’tgert, Wilhelm, tysk teolog (f. 1867),
sedan 1929 prof, i Berlin; produktiv
författare på N. T:s och den kristna livs- och
världsåskådningens område. Huvudverk: »Die
Religion des deutschen Idealismus und ihr
Ende» (4 bd, 1922—30). Sami, föredrag av L.
utgåvos 1905, 1910 och 1928. L. är
medut-givare av serien »Beiträge zur Förderung
christlicher Theologie». A. Fr.
Lyth, instrumentfirma i Stockholm, gr. 1861
av G. W. Lyth (se d. o.), bemärkt
konstruktör av bl. a. klippljusapparater o. a.
anordningar för fyrväsendet. Firman övertogs 1900
av hans son civilingenjör Paul Wilhelm
Lyth (f. 1865 13/ø), som upptog tillv. av bl. a.
loggar och kompasser av egen konstruktion
och som efter firmans ombildning till
Instrumentfabriks a.-b. Lyth var dess verkst. dir.
1917—26. Bolaget ombildades 1926 till Nya
instrumentfabriks a.-b. Lyth; P. W. Lyth
driver numera Instrumentfirman Paul W.
Lyth. E. Hlr.
*Lütken, A., avgick 1930 från posten som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
