Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lütken, A. - Lytta vesicatoria - *Lyttelton, släkt - Lyttkens, Anna Alice Maria, f. Cronquist - *Lyttkens, I. A. - Lytton, V. A. G. R. - *Lüttwitz, W. v. - *Lützen - Lågkonjunktur - Lågtemperaturrör - *Lång - *Långbanshyttan - *Långbro sjukhus - *Långe Jan (Ölands södra udde) - Långhagsforsen - *Långheden - Långrörs a.-b. - Långstjärtfiskar - *Långö - *Läby - *Läckö - *Läkare - Läkarutbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Lytta vesicatoria—Läkarutbildning
18
dir. för den tekniska
undervisningen för hantverkare och
industriidkare.
L/tta vesicatoria, se 01 j
e-baggar och Spansk fluga.
*Lyttelton, släkt. — N. L.
dog 1931.
Lyttkens, Anna Alice
Maria, f. Cronquist,
författarinna (f. 1897 17/i2), g. m.
advokaten Y. L. 1918; har gett
ut samtidsromanerna
»Synko-per» (1932), »Flykten från
vardagen» (1933), »— kommer inte
till middagen» (1934), »Det är
inte sant...» (1935) och »Det
är mycket man måste. ..»
(1936). L. skildrar livet bland
medel- och överklassen med
skarp iakttagelse och frank
objektivitet, vari den
outtalade kritiken uppgår. R-n B.
*Lyttkens, T. A., dog 1936 28/7.
Lytton [litn], V. A. G.
R., se B u 1 w e r-L y 11 o n, E. R., suppl.
*Lüttwitz, W. v., har utgivit »Im Kampf
gegen die November-Revolution» (1934).
*Liitzen. Om slaget vid L. 1632 se G.
Wittrock i Hist. Tidskr. 1932.
Lågkonjunktur, den mer eller mindre
varaktiga försämring i näringslivet, som följer
på en s. k. ekonomisk kris. Den
karakteriseras av ökad arbetslöshet, minskat anspråk
på kredit och fallande prisnivå. Jfr
Handelskris. 0. B-g.
Lågtemperaturrör, radiorör, som arbetar
med relativt låg temp. hos glödkatoden. Jfr
Radioteknik, sp. 411.
*Lång. Fideikommissnaturen upphörde
1933, varefter Karlstads stad inköpte gården
för att där sysselsätta arbetslös ungdom. Den
utarrenderades 1936 till Statens
arbetslöshets-kommission, som på L. utbildar arbetslös
manlig ungdom i jordbruksarbete. — L:s arkiv
förvärvades 1936 av Uppsala univ.-bibl.
*Långbanshyttan tillhör Gruve-a.-b.
Lång-ban, vars aktiemajoritet innehas av
Uddeholms a.-b.
*Långbro sjukhus har f. n. (1937) 840
vårdplatser. Det provisoriska sjukhuset vid
Vallinge har nedlagts.
*Långe Jan, off. Ölands s. udde, har
sedan 1935 svart mittbälte. Ljusstyrka:
150.000 Hefnerljus. Issignaleringen indrogs
1936.
Långhagsforsen, fors i Dalälven, Gustavs
socken, Kopparbergs län. Utbyggnad har
påbörjats av Stora Kopparbergs bergslags
a.-b. Kraftverket väntas bli färdigt 1938 med
två turbiner om vardera 29,000 hkr vid 12,5
m fallhöjd. S. Efs.
*Långheden. Enl. B. Hesselman (i Namn
och Bygd 1930, h. 1; även i »Från Marathon
till L.», 1935; är den tidigare gängse, i bd 13
återgivna tolkningen av L. felaktig. Med L.
Riddarsalen på Läckö slott efter restaureringen.
avses i stället den mellan Salbohed i s. och
Vestanhede (stundom Hedemora) i n. belägna
del av den skogtäckta rullstensås, på vilken
den gamla huvudvägen gick mellan
Västmanland och Dalarna. Möjl. avsågs med L.
stundom den långa skogiga delen av vägen utmed
nämnda ås. G. R-ll.
*Långrörs a.-b., se även
Marma-Lång-r ö r s a.-b., suppl.
Långstjärtf iskar, se Skoläst släkte t.
*Långö inkorporerades 1934 med
Karlskrona.
*Läby blev 1 jan. 1934 egen församling.
Den forna ödekyrkan är nu församlingskyrka.
Ingår i Vänge och L. pastorat i Ärkestiftet,
Ulleråkers och Norunda kontrakt.
*Läckö. Slottet undergår sedan några år en
omfattande konservering och restaurering
(under ledning av arkitekt Ä. Noreen).
Slottskapellet samt riddarsalen, trojanska salen,
matsalen m. fl. representationsrum äro
iordningställda. I samband med restaureringen
ha kulturhistoriska undersökningar
företagits, varvid man funnit medeltida pilspetsar,
mynt, husgeråd etc. Jfr Ä. Noreen, »L.» (i
Sv. Turistfören :s Årsskr. 1933). E. L-k.
*Läkare. Genom ändring 1934 i 1915 års
lag om behörighet att utöva läkekonsten är
legitimation som läkare förbehållen svensk
medborgare. — C. A. Widstrand, »Sveriges
läkarehistoria», 4:e följden, avslutades med
bd 5 (1935).
Läkarutbildning sker i Sverige vid
Karolinska institutet och de medicinska
fakulteterna vid univ. i Uppsala och Lund. För
inträde i de medicinska läroanstalterna fordras
studentexamen med vitsord om minst
godkända insikter i biologi samt matematik på
latin- el. realgymnasium samt i fysik och
kemi på realgymnasium. Till den första
kursen under studierna (i jämförande anatomi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
