Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magelang - Maginot, André - Magiska kvadrater - Mag-mellangärdsinflammation, Traumatisk - *Magnesium - *Magnesiumlegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Maginot—Magnesiumlegeringar
40
karta; 52,944 in v. (1930). Garnisonsort;
betydande tobakshandel.
Maginot [ma^inå’], André, fransk
politiker (1877—1932). Invaldes 1910 i
deputeradekammaren och slöt sig till den nationalistiska
gruppen kring Poincaré. M. deltog i
världskriget som frivillig, sårades svårt vid
Ver-dun, var kolonialminister 1917,
pensionsmi-nister 1920—22 och krigsminister 1922—24
samt 1929—32 (med kortare avbrott). Han
arbetade nitiskt för Frankrikes
krigsbered-skap i olika hänseenden. lians namn är
knutet till den s. k. Maginotlinjen, den fasta
fästningszonen vid Frankrikes ö. gräns (jfr
Frankrike, suppl., sp. 253 ff.), vars
utbyggande han föreslog kabinettet och
parlamentet sept. 1930. K. H-g.
Magiska kvadrater, se Trollkvadrater.
Mag-mellangärdsinflammation,
Traumatisk, en hos idisslande husdjur, särskilt
nötkreatur, allmän och förlustbringande
sjukdom. Idisslarna svälja fodret, utan att det
noggrant tuggats, och främmande kroppar
(ståltrådsbitar, spik m. m.) kunna medfölja
ned i förmagarna, där de tyngre ofta fastna
i nätmagsväggens slemhinneveck. Genom
nätmagens kontraktioner pressas spetsiga
föremål täml. lätt genom dess vägg fram
mot mellangärdet, varvid en
inflammations-process uppstår i nätmagsväggen,
mellangärdet och tillhörande bukhinna. Hos
nötkreatur reagerar denna härvid med en
hastig fibrinutsvettning, vilket nästan
omedelbart medför en sammanklibbning mellan
nätmagen och mellangärdet. Härigenom
begränsas i regel bukhinneinflammationen till
ett mindre område i bukhålans främsta del.
I de flesta fall inkapslas sålunda den
främmande kroppen, men den kan stundom efter
genomträngandet av magväggen falla
tillbaka in i nätmagen el. fortsätta framåt och
intränga i lunga el. hjärtsäck, då i regel
mycket allvarliga komplikationer tillstöta.
Sjukdomssymtomen sammanhänga med den
akuta bukhinneinflammationen. Djuren sluta
plötsligt att äta och sina hastigt, varjämte de
vanl. stå med krökt rygg och sträckt hals.
Stagnation inträder i digestionsarbetet, och
djuren visa vanl. smärtyttringar.
Man bör undvika, att främmande kroppar
komma med i nötkreaturens foder, t. ex.
genom att anbringa magnet i
kraftfoderkros-sen, samt söka förebygga, att spetsiga
metallföremål komma ut på åkrarna. Vid den
kura-tiva behandlingen söker man minska trycket
i bukhålan genom att ställa djuret högre
med framdelen och samtidigt låta det svälta
några dagar. I icke komplicerade fall ger
operation i regel gott resultat. N. L.
*Magnesium är näst aluminium och järn
den vanligaste metallen i jordskorpan, i
vilken m. ingår med mera än 5 %. M.
framställes genom smältelektrolys antingen av
karnallit efter föregående avvattning eller av
vattenfri magnesiumklorid, framställd genom
klorering av magnesit eller dolomit. På
grund av sin låga spec. v. flyter den vid
elektrolysen erhållna metallen upp till badets
yta, varifrån den avskummas. Den erhållna
råmetallen är förorenad av saltrester samt
av små mängder kisel, järn, aluminium,
mangan, alkalimetaller samt oxider och nitrider;
de sistnämnda bildas, då den smälta metallen
kommer i beröring med luften.
Alkalimetal-lerna samt de mekaniskt inblandade
oxiderna, nitriderna och saltresterna avlägsnas
oftast genom råmetallens nedsmältning i
järn-degel och smältans genomarbetning med en
viss saltblandning. En sådan är e 1 r a s a 1,
bestående av magnesiumklorid med tillsats
av bl. a. flusspat, som ger blandningen en
viss trögflutenhet i smält tillstånd.
Införandet av det trögflytande saltet gör det möjligt
att avsevärt överhetta metallen, vilket
underlättar raffineringen. Vid gjutningen skyddar
man metallstrålen för oxidation genom att
påföra den svavelpulver. Tekniskt m. har i
regel en renhetsgrad av minst 99,7 %; för
speciella ändamål kan så ren metall framställas,
att föroreningar knappast kunna påvisas på
vanlig analytisk väg. M:s viktigaste
mekaniska egenskaper äro följ.:
Elasticitetsmodul, kg/mm2 ........... omkr. 4,100
Brinelltal, kg/mm2 .................. » 35
Brottgräns hos pressade stänger, kg/mm2 » 25
» » sandgjutgods, » » 10
Förlängning hos pressade stänger, % ... » 10
» » sandgjutgods, % ... » 5
M. har hexagonal kristallstruktur, vilket
är av betydelse för metallens och dess
legeringars plastiska bearbetning.
I luft överdrages m. med ett täckskikt,
som skyddar metallen för fortsatt korrosion.
Metallen är beständig gentemot starka baser
men löses lätt i syror med undantag för
fluorvätesyra. Den angripes av klorider,
bro-mider, sulfater och nitrater men är beständig
gentemot de flesta organiska ämnen, såvida
dessa reagera alkaliskt eller neutralt och ej
under ljusets och luftens inflytande
sönderdelas i surt reagerande produkter.
Som konstruktionsmaterial brukas m.,
lege-rat med aluminium, zink, mangan, kisel,
kadmium m. fl. metaller (se M a g n e s i u m
legeringar, nedan). M. brukas också som
tillsats till vissa aluminiumlegeringar (jfr
d. o., suppl.), till koppar för
ledningsbrons-tråd, till zinklegeringar för
pressgjutnings-ändamål, som desoxidationsmedel i stål- och
metallgjuterier och som desulfureringsmedel
för nickel och nickellegeringar. V. Chr.
*Magnesiumlegeringar. Alla tekniskt
viktiga legeringar, i vilka magnesium ingår som
huvudmetall, innehålla omkr. 90 % magnesium
eller mera. De viktigaste tillsatserna äro
aluminium, zink, mangan, kisel och kadmium.
Legeringarna med aluminium och zink ha till
följd av optimala hållfasthetsegenskaper stor
praktisk betydelse. Mangantillsatsen
förbättrar korrosionsegenskaperna dels genom att
den bidrar till bildandet av ett skyddande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
