Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Magnesiumlegeringar - Magnetbrytare - Magnetiseringsmaskin, Matare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnetbrytare—Magnetiseringsmaskin
42
Benämning och sammansättning [-Sträckgräns-] {+Sträck- gräns+} kg/mm2 [-Brottgräns-] {+Brott- gräns+} kg/mm2 [-Förlängning-] {+Förläng- ning+} % [-Brinell-tal-] {+Brinell- tal+} kg/mm2 Anm.
Elektron AZG, Dowmetall H (6 % Al, 3 % Zn, 0,3 % Mn; resten Mg) 9—10,5 16—20 3—6 35—62 Efter gjutning
13—15,o 26—30 2—6 65—72 Värmebehandlad
Elektron A9V (8,5 % Al, 0,5 % Zn, 0,3 % Mn; resten Mg) 10—ll,o 24—27 8—12 5 G—63 »
Dowmetall Ä (8 % Al, 0,2 % Mn; resten Mg) 7—9,o 17—20 3—6 47—51 Efter gjutning
skikt på metallytan, dels genom att den
renar smältan. Aluminium, zink och mangan
bilda med magnesium fasta lösningar
(bland-kristaller); lösligheten för tillsatsmetallen
ökas med stigande temp. Liksom hos vissa
aluminiumlegeringar kan vid dessa m.
härd-ning erhållas genom lämplig
värmebehandling. Med kisel bildar magnesium ingen fast
lösning. Legeringar med låg kiselhalt brukas
för vissa ändamål, då det korta
stelnings-intervallet och den relativt höga eutektiska
temp. äro av betydelse.
M. ha ung. samma kemiska egenskaper som
rent magnesium. De mest
korrosionsbestän-diga m. innehålla endast magnesium och
mangan, t. ex. Elektron AM 503 (98 % Mg, 2 %
Mn) och Dowmetall M (98,5 % Mg, 1,5 % Mn).
Korrosionsskyddande, väl vidhäftande och
täta ytskikt kunna erhållas genom kemisk
ytbehandling, t. ex. med en blandning av
salpetersyra och alkalibikromat. Den gula
kromförening, som därvid utfälles på ytan,
erbjuder dessutom gott fäste för lackfärger.
M. finnas för såväl gjutgods som
valsade, pressade och smidda produkter. För
hopsmältningen brukas järndeglar, eldade
med olja, gas eller koks. För smältans
raffinering och som oxidationsskydd brukas en
saltblandning, elrasal (se Magnesium,
suppl.). Smältan renas vid 730°—760° C
genom att saltblandningen omsorgsfullt inröres,
varefter det av saltskiktet skyddade badet
överhettas till 850°, då de sista
föroreningarna avlägsnas. Legeringar med
aluminium-tillsats få genom denna överhettning
förbättrade hållfasthetsegenskaper. Efter
överhettningen får smältan svalna till gjuttemp.,
vanl. 720°—770°, saltskiktet dragés därpå åt
sidan, och det blottade badet samt
metallstrålen skyddas vid gjutningen mot oxidation
genom att man sprutar på pulveriserat svavel.
Vid gjutning i våtsand inblandas i sanden
3—10 % svavel och 0,2—1 % borsyra; formen
bör kunna genomsläppa gaser så lätt som
möjligt. Även pressgjutgods tillverkas av m.,
som härvid erbjuda vissa fördelar i
jämförelse med aluminiumlegeringar.
För sandgjutgods speciellt avsedda m. äro
bl. a. i ovanstående tab. angivna.
Andra för sandgjutgods avsedda m. äro
Elektron AZ 91 (9 % Al, 1 % Zn, 0,3 % Mn;
resten Mg) och Dowmetall G (10 % Al, 0,1 %
Mn; resten Mg). Gjutgods av m. brukas, då
viktbesparing är av stor betydelse, t. ex. inom
kommunikationsväsendet, samt för rörliga
maskindetaljer, då liten massa eftersträvas.
Dessa legeringar lämpa sig synnerligen väl
för bearbetning med skärande verktyg.
M., avsedda för pressade, smidda och
valsade produkter, äro bl. a. angivna i
nedanstående tab.
Genom pressning, smidning och valsning
förbättras i hög grad m:s
hållfasthetsegenskaper. Varmbearbetning utföres vid 300°—
400° C. Kallbearbetning kan företagas endast
i mycket begränsad omfattning. För m.
gäller, att all formgivning måste ske med
ytterst låg hastighet. Hastigheten vid valsning
är sålunda lägre än 30 m/min. och vid
upp-pressningsarbeten omkr. 0,1 m/min.
Uppress-ning och liknande arbeten företagas med
materialet värmt till 280°—300° och med
verktyg, som värmts omkr. 50° högre än
materialet. Av stor praktisk betydelse är,
att de vanligaste, för plåt använda m. ej
erfordra termisk efterbehandling.
Av de nämnda legeringarna brukas
Elektron AM 503 och Dowmetall M i huvudsak
mest till plåt men även till profiler. Dessa
legeringar kunna svetsas och nyttjas bl. a.
till bränslebehållare och beklädnadsplåt för
luftfarkoster. Elektron AZM och Dowmetall
F brukas till profiler och plåt för mera
påfrestade detaljer, för sänksmide eller annat
smide. Elektron AZ 31 brukas för sänksmide
och pressade profiler, Elektron AZ 855 och
Dowmetall A för smidda detaljer med högsta
fordringar på hållfasthet, t. ex.
flygmaskins-propellrar. V. Chr.
Magnetbrytare, elektrisk strömbrytare för
till- och frånslagning av
magnetiserings-strömmen hos en elektrisk maskin. På grund
av den höga induktansen hos de
strömkretsar, i vilka m. ingår, måste brytarna i
regel konstrueras enl. särskilda principer,
och de kombineras ofta med
urladdningsmot-stånd. F. D-n.
Magnetiseringsmaskin, Matare, elektrisk
generator, vanl. för alstring av likström, som
lämnar magnetiseringsström till en större
Benämning och sammansättning
[-Sträckgräns-]
{+Sträck- gräns+} kg/mm2 [-Brottgräns-] {+Brott- gräns+} kg/mm2 [-Förlängning-] {+Förläng- ning+} % [-Brinell-tal-] {+Brinell- tal+} kg/mm2
Elektron AM 503, Dowmetall M (1,5—2 % Mn; resten Mg) ........ 8—14 19—23 5—10 35—42
Elektron AZM (6,5 % Al, 1 % Zn, 0,3 % Mn; resten Mg) ............ 18—22 28—32 10—16 55—60
Elektron AZ 31 (3 % Al, 1 % Zn, 0,3 % Mn; resten Mg) ........ 16—20 25—28 8—15 50—60
Elektron AZ 855, Dowmetall A (8 % Al, 0—0,5 % Zn, 0,2 % Mn;
resten Mg) ...................................................... 21—23 29—32 8—12 60—80
Dowmetall F (4 % Al, 0,3 % Mn; resten Mg) .................. 14—20 26—29 6—15 50—60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
