Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Magnetism - Magnetmotstånd - Magnetomotorisk kraft - *Magneton - Magnetooptik - Magnetron - *Magnisa - Magnitogorsk - *3. Magnus Eriksson (svensk konung) - Magnuson, Gunnar Fredrik - Magnussen, Rikard - Magnusson, Adolf Hugo - *Magnusson, E. O., i Tumhult - *Magnusson, G. G. - Magnusson, Gustaf - Magnusson, Hilding Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Magnetmotstånd—Magnusson, H. G.
46
lämpning inom elektrotekniken, se
Elektro-m agn et is m, suppl. F. D-n.
Magnetmotstånd, ett vanligen reglerbart
motstånd i kretsen för
magnetiseringsström-men till en elektrisk maskin. F. D-n.
Magnetomotörisk kraft, se E 1 e k t r
o-magnetism, suppl., sp. 1199.
*Magneton. Teoretiskt beror existensen av
m. på sambandet mellan magnetiskt moment
(se d. o., suppl.) och impulsmoment samt
kvantumlagarna för det senare. Härur
beräknas Bohrs m. = e h/4 n m c — 0,92 • 10‘20,
där e och m äro elektronens laddning och
massa., h Plancks konstant och c
ljushastigheten. Bohrs m. är ung. 5 ggr större än
Weiss’. Vid atomer med flera elektroner har
man emellertid att räkna med samverkan
mellan de olika elektronbanornas magnetiska
moment jämte elektronernas eget på grund
av deras spin (se Atom, suppl., sp. 315),
medan kärnans bidrag är av underordnad
betydelse (se Kärnfysik, suppl., sp. 1127).
Detta gör, att enl. teorien även bråkdelar av
Bohrs m. kunna förekomma. Sv. B-r.
Magnetooptlk, läran om sambandet mellan
ljus och magnetism. Till m. hör läran om
Faradayeffekt (se d. o., suppl.), den
magnetiska Kerreffekten (se K e r r, J.) och
Zee-maneffekten (se d. o.). Sv. B-r.
Magnetrön, radiorör, innehållande en rak
glödtråd, omgiven av en med tråden
koncentrisk cylindrisk anod; denna är ofta genom ett
längdsnitt delad i två hälfter med skilda
tilledningar. M. placeras i ett med
glödtråden parallellt magnetiskt fält, som hindrar
elektronerna från glödtråden att gå rätt över
till anoden. M. kan nyttjas för alstring av
ultrakorta radiovågor ned till ett par dm
våglängd. Sv. B-r.
*Magnisa skrives nu off. M a n i s a.
Magnitogorsk [magnitagå’rsk], stad i
Tjel-jabinskområdet, Sovjetryssland, vid övre
loppet av Uralfloden, 240 km s. v. om Tjeljabinsk;
155,000 inv. (1933). M. har anlagts efter 1930
som ett centrum för Uralbergens järnindustri.
Stora järn- och stålverk samt masugnar, som
bearbeta den rika malmen från det närbelägna
Gora Magnitnaja; stenkol erhålles från
Kuz-netsk- och Karagandafälten. Elektrisk
kraftcentral, stor konstgödselfabrik; flyghamn.
Jfr bild på pl. 3 vid Ryssland. S. F.
*Magnus, svenska konungar. 3. M. E r i k
s-s o n. Nyare litt.: I. Andersson, »Källstudier
till Sveriges historia» (1928; akad. avh.) och
i Scandia 1929; S. Kraft, »Textstudier till
Birgittas revelationer» (s. å.; akad. avh.) och
»Kring Erikskrönikan» (1932); II. Berg i
Scandia 1930; B. Hildebrand, »Esbjörn
Blåpanna» (i Personhist. Tidskr. 1934, tr. 1935);
S. Engström i Hist. Tidskr. 1929 och »Bo
Jonsson», I (1935; akad. avh.). B. H-d.
Magnuson, Gunnar Fredrik,
industrimän (f. 1884 3/u), son till T. A. M.
Utexaminerades från Tekn. högskolans kemiska
avd. 1907, var överingenjör vid Skogens kol
a.-b., Kilafors, 1907—14, Korsnäs
cellulosafabriker 1915—17 och Uddeholms a.-b.
(Skog-hallsverken) 1918—24. Han var 1925—29
verkst. dir. för Skönviks a.-b., varifrån han
1930 inträdde i a.-b.
Kreuger & Toll som
industriexpert. Sedan
1933 är han verkst.
dir. i a.-b. Defibrator.
Ilan var 1928—33 led.
av rikskommissionen
för ekonomisk
för-svarsberedskap och
har spelat en
framträdande roll inom
olika tekniska och
industriella sammanslutningar, bl. a. som
ordf, i Svenska pappers- och
cellulosaingen-jörsföreningen (sedan 1929). E. Hlr.
Magnussen, Rikard, dansk skulptör och
skriftställare (f. 1885). Har utfört monument
(drottning Sofia Magdalena, Hörsholm),
kolossalstatyer (»Den gode herden») och
porträttbyster samt skrivit »Landskabsmaleren James
La Cour» (1928), »Carl Bloch. 1834—1890»
(1931), »Billedhuggerminder» (1933),
»Thor-valdsens livsanskuelse» (1936) m. m. E. L-k.
Magnusson, Adolf Hugo, botanist (f.
1885 Vs). Avlade folkskollärarexamen 1906,
blev fil. mag. 1914 och är lärare i
övningsskolan vid Göteborgs folkskoleseminarium
sedan 1918. M. är en framstående lichenolog
och har utom vetenskapliga avh. utgivit
ex-sickatverket »Lichenes selecti scandinavici»
(faskiklarna I—VII, 1927—33) och »Flora över
Skandinaviens busk- och bladlavar» (1929).
Han blev fil. hedersdr i Uppsala 1932. G. M-e.
*Magnusson, E. O., i Tum hult, invaldes
efter sammanslagningen av högergrupperna i
båda kamrarna i Riksdagshögerns
förtroenderåd. M. var 2:e vice talman i A. K. 1933—34
och l:e vice talman 1935—36. Han avsade sig
kandidatur vid andrakammarvalet 1936. Vid
landstingsvalet 1934 avgick han ur
landstinget. L. K.
*Magnusson, G. G., är sedan 1931 red. för
Sveriges Konditor-Tidning.
Magnusson, Gustaf, målare och grafiker
(f. 1890 27/«). Har studerat vid Konstakad.
i Stockholm samt utomlands. M. har målat
företrädesvis porträtt i olja (prins Eugen,
prins Gustav Adolf, borgmästare Fant m. fl.),
väl tecknade bilder, vanl. med ett drag av
elegans, men även figurkompositioner i al
fresco (i Gustav Vasa folkskola i Stockholm
1914). Som grafiker har M. utfört bl. a. en
serie porträtt, »Stadshusets män», i torrnål
(1921—22). Han har skrivit romanen »En
konstnärs väg» (1931). E. L-k.
Magnusson, Hilding Gustaf,
veterinär (f. 1886 3%). Avlade veterinärexamen
1909, blev laborator vid Statens
veterinärbakteriologiska anstalt 1911 och föreståndare
för Malmöhus läns hushållningssällskaps
bak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
