Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Malmberg, B. - *Malmberg, E. E. H. - *Malmberg, K. L. T. - *Malmberg, N. V. A. - Malmberg, Oskar Harald - *Malmberget - *Malme, G. O. A. - *Malmen el. Malmslätt - *Malmer, I. (Ivar Valfrid) - Malmeström, Axel Kristian Elis - *Malmgeologi - *Malmgren, G. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Malmberg, E. E. H.—Malmgren
54
träda tillbaka för tidens nöd, för den
katastrof, som nalkas Västerlandets folk. M.
utgav 1936 »Intryck från Tyskland». R-n B.
*Malmberg, E. E. II., blev 1936 t. f.
brigadchef vid Västra arméfördelningen och 1937
militärområdesbefälhavare i Västra
militärområdet. Han lämnade samtidigt aktiv tjänst
och blev generalmajor i armén.
*Malmberg, K. L. T., utnämndes 1936 till
generallöjtnant.
*Malmberg, N. V. A., dog 1936.
Malmberg, Oskar Harald, ämbetsman
(f. 1883 4/e). Avlade lantmäteriexamen 1904,
tjänstgjorde i Lantmäteristyrelsen och som
distriktslantmätare, blev 1924 överlantmätare
i Kopparbergs län och 1933 generaldir. och
chef för Lantmäteristyrelsen. M. har anlitats
som sakkunnig i utredningar, bl. a. 1935 om
rikets ekonomiska kartläggning. G. Rbg.
*Malmberget. Municipalsamhället med
närmaste omgivning blev 1 sept. 1932 eget
kyrko-bokföringsdistrikt. Där finnes en
rundradiostation. Karta över M. på pl. vid art. Karta.
*Malme, G. O. A., dog 1937 5/3.
*Malmen el. M a 1 m s 1 ä 11. Enl. 1936 års
försvarsordning benämnes den till M. förlagda
flygkåren fr. o. m. 1 juli 1936 Östgöta
flygflottilj. I denna ingå tre
arméspaningsdivi-sioner för samverkan med armén. Flygfältet
på M. är under utbyggnad och beräknas fullt
färdigt i sitt nya skick 1938. ö-g.
*Malmer, I. (Ivar Valfrid), är sedan
1933 led. av styrelsen för Statens
meteorolo-gisk-hydrografiska anstalt. Han har ofta
tagits i anspråk för
offentliga
utredningar ang. luftfartsfrågor
(nord.
luftfartskom-missionen 1919—21,
flygkommissionen 1920
—22,
luftfartssakkun-niga 1928—29,
flyg-säkerhetsutredningen
1929—31). Han har
vidare utgivit
»Elementär aerodynamik»
(1935) och »Teoretisk flyglära» (s. å.). E. Hlr.
Malmeström, AxelKristianElis,
teolog, Linnéforskare (f. 1895 °lu). Blev teol. dr i
Uppsala 1926 och kyrkoherde i Norra Råda,
Karlstads stift, 1928. M. har i uppsatser och
arbeten från nya synpunkter belyst Linnés
personlighet och åskådning. Skr.: »Linné som
kulturpersonlighet» (1925), »Carl von Linnés
religiösa åskådning» (1926; akad. avh.), »Ur
Linnés tankevärld och religiösa liv» (1932),
»Ur det andliga livets historia i Norra
Rådabygden under 1800-talet» (1935). A. U.
*Malmgeologi. M:s utveckling på senaste
tid har inneburit en väsentligt vidgad
kännedom om flera av de geologiska
processernas betydelse för malmernas uppkomst (jfr
Mal m). Viktigt iakttagelsematerial har
framkommit, bl. a. från länder, som förut i
detta avseende varit föga kända. I fråga om
malmer, uppkomna genom magmatisk
diffe-rentiation, framträder en tendens att för
vissa typer, näml, järnmalmer av Kirunatyp
samt de sulfidiska nickelkopparmalmerna,
tillskriva lättflyktiga beståndsdelar i
erup-tivmagman (»magmagaser») en väsentlig roll
vid differentiationen. I båda fallen är det
malmkropparnas i viss mån självständiga
geologiska uppträdande, som bestämt dessa
synpunkter. Beträffande de svavelkiskroppar
(inkl, kopparkishaltiga sådana), som tidigare
likaledes tolkats såsom magmatiska
bildningar, är man nu i allm. benägen att i stället
räkna med ett metasomatiskt bildningssätt; det
är dock ovisst om denna tolkning har allmän
giltighet. I fråga om gångar och
metasoma-tiska malmer har den uppfattningen alltmera
stadgats, att de i regel härröra från
erup-tiva emanationer, sålunda från ämnen i
gasform (pneumatolys) eller i form av flytande
varma vattenlösningar (hydrotermala), vilkas
metallhalt m. m. urspr. avgivits från en
erup-tivmagma. Bevisen härför äro framför allt
det med ökat iakttagelsematerial ständigt
allt klarare framträdande sambandet mellan
dylik malmbildning och eruptiv verksamhet.
Viktiga framsteg ha gjorts i kännedomen
om såväl de kemiska reaktioner, som ingå i
malmbildningen, som om
temperaturnivåerna. Klart står emellertid, att i viss mån
likartade malmbildningar kunna uppkomma
genom sådana metallförflyttningar i
berggrunden, vilka förmedlas av grundvattnet. Bland
malmfyndigheter i egentlig mening är det
dock blott få, för vilka ett dylikt
uppkomstsätt är att räkna med. Bland
malmtyper, som uppkommit genom geologiska
processer på själva jordytan, har särskilt den
oolitiska formen av sedimentära järnmalmer
belysts, varvid bl. a. dess natur av utpräglad
grundhavsbildning framträtt.
I praktiskt tillämpad m. ha vid sidan av
genetiska frågor framför allt sådana, som röra
tektoniken, upptagit uppmärksamheten,
antingen det gällt tektoniska faktorer såsom
bestämmande av platsen för epigenetisk
malmbildning eller senare tektonisk
formförändring av malmkroppar. Användningen av
geologiskt specialutbildad arbetskraft inom
gruvindustrien har ökats, både i malmletning
(prospektering) och vid gruvor i drift. Detta
gäller även Sverige, bl. a. genom arbeten
i Skelleftefältet och angränsande trakter.
Vidare ha i de flesta länder statliga åtgärder
intensifierats, både då det gällt uppsökande
av nya fyndigheter och inventering av
malmtillgångarna i redan kända sådana. Dessa
arbetsuppgifter ha framgått såväl ur
världs-krigstidens erfarenheter av
handelsavspärr-ning som ur den i många länder framträdande
önskan om i möjligaste mån inhemsk
råvaruförsörjning även i fredstid. P. G-r.
*Malmgren, G. R. Av »Sveriges
författning» utkom h. 2 1932 och h. 3 1936. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
