Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Malmgren, G. R. - *Malmköping - Malmprocent - *Malmquist, K. G. - *Malmquist, S. - *Malmroth, C. A. G. - *Malmslätt - *Malmsten, C. P. H. - Malmström, Carl - Malmström, Evald Nikolaus - *Malmvik - *Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Malmköping—Malmö
56
har vidare publicerat »Riksdagen och
lagstiftningen» (1934; utgör bd XIV i senare
avd. av »Sveriges riksdag»). Ä. M.
*Malmköping. Litt.: Minnesskriften
»Malmköping 1785—1935» (1935).
Malmprocent, den i viktprocent uttryckta
andel, som malmen utgör av den ur en gruva
uppfordrade bergkvantiteten. M. kan avse
antingen enbart styckemalm men kan
dessutom omfatta även den slig, som framställes
ur det vid sovringen erhållna
anriknings-godset. E. Hlr.
*Malmquist, K. G., är sedan 1931
observatör vid Vet.-akad:s observatorium i
Saltsjöbaden och docent vid Stockholms högskola.
*Malmquist, S., har i olika former fortsatt
den 1929 startade teaterverksamheten.
Sedan 1934 är han regissör vid Stadsteatern
i Göteborg och sedan 1936 även ledare för
Nya teatern i Stockholm.
*Malmroth, C. A. G., dog 1934 21/h.
*Malmslätt, se Malmen, även i supph
*Malmsten, C. P. H., fick 1936 professors
namn.
Malmström, Carl, botanist, torvgeolog (f.
189 1 20/«). M. blev fil. dr i Uppsala 1924,
docent i markbiologi vid Skogshögskolan 1926,
1933 skogsdikningssakkunnig hos
Skogsvårds-styrelsernas centralråd och 1935
överassistent vid Statens
skogsförsöksanstalt,
där han 1920—35 var
assistent. Han har bl.
a. studerat sjönötens
utbredning i Sverige,
framlagt det första
moderna
skogstyps-schemat i Sverige och
utrett norrländska
myrmarkers byggnad,
utvecklingshistoria
och lämplighet för utdikning. Bland hans
skrifter må nämnas »Trapa natans L. i
Sverige» (i Sv. Bot. Tidskr., bd 14, 1920),
»Vegetation» (i Skogsförsöksanstaltens
ex-kursionsledare Kulbäcksliden—Svartberget,
n:r XI, 1926), »Norrlands viktigaste
skogs-typer» (i Sveriges Natur, årg. 27, 1936) samt
följ. avh. i Medd. från Statens
Skogsförsöksanstalt: »Degerö Stormyr» (h. 20, 1923; akad.
avh.), »Våra torvmarker ur
skogsdikningssyn-punkt» (h. 24, 1928), »Om faran för
skogsmarkens försumpning i Norrland» (h. 26, 1931),
»Om näringsförhållandenas betydelse för
torv-markers skogsproduktiva förmåga» (h.28,1935)
och »Tönnersjöhedens försökspark i Halland.
Ett bidrag till kännedomen om sydvästra
Sveriges skogar, ljunghedar och torvmarker» (h.
30, 1937). L.-G. R-ll.
Malmström, Evald Nikolaus, överste
i frälsningsarmén (f. 1879 29/io). M.
genomgick frälsningsarméns krigsskola 1898—99,
innehade flera betydelsefulla poster, bl. a.
som chefred, och ungdomssekr., tills han 1934
blev krigsskolans chef. Han har bl. a.
utgivit »Kolportör, präst och frälsningsofficer.
V. Mårdbergs levnadsminnen» (1929) samt
»Femtio års fälttåg» (1932). G-rW-n.
*Malmvik. Under ledning av
Vattenfallsstyrelsen och Jordbrukstekniska föreningen
uppfördes 1934 på M. en ny ekonomibyggnad
med rationellt inredd ladugård samt bl. a.
anordningar för artificiell torkning av hö och
spannmål enl. H. Edholms (se d. o. och
Konsttorkning, båda i suppl.) system.
M. nyttjas nu av Jordbrukets
elektrotek-niska forskningsinstitut (se
Jordbrukstekniska föreningen, suppl.) som
demonstrationsgård. G. Rbg.
*Malmö, stad, har efter inkorporering av
kommunerna Fosie (1931) och Husie (1935) en
areal av 6,754 har, därav 6,676 har land, och
en folkmängd av 144,482 inv. (1937).
Den slutna bebyggelsen har under de
senaste åren starkt utvidgats, huvudsakl. i s. ö.
riktning. Inom S. förstaden ha tillkommit
telegrafverkets byggnad vid Drottninggatan,
polishuset vid Davidshallstorg (arkitekt: F.
Evers), statens högre allm. läroverk för
flickor, kommunala mellanskolan och i v.
utkanten Borgarskolan (1936). På
Möllevångstor-get restes 1931 skulpturverket »Arbetets ära»
av A. Ebbe. I Rörsjöstaden har uppförts en
byggnad för länsstyrelsen. I Gamla staden
har Flensburgska huset restaurerats (1935).
österut märkas numera vid Lundavägen
egnahemsområdet Rostorp samt det 1935
invigda stora sinnessjukhuset ö. sjukhuset
samt s. om Bulltofta ö. kyrkogården (med
krematorium). För uppförandet av en
stadsteater, kombinerad med konserthus, äro 6
mill. kr. fonderade. Byggnaden kommer att
ligga framför idrottsplatsens entré i fonden
av Fersens väg (se färgkartan i bd 13) och
beräknas färdig vid årsskiftet 1939—40. Efter
de senaste årens inkorporeringar och
gränsregleringar mellan församlingarna bestod M.
1 jan. 1937 av följ. 8 territoriella
församlingar: S:t Petri (19,895 inv.), Karoli (17,660),
S:t Pauli (38,071), S:t Johannes (18,520), V.
Skrävlinge (26,528), Husie (4,186), Fosie
(7,713) och Limhamn (11,909 inv.). Den
tyskevangeliska församlingen har sedan 1931 egen
kyrka vid Marietorps allé i V. förstaden. För
vården av vissa angelägenheter utgöra
terri-torialförsamlingarna en kyrklig samfällighet.
Beslutanderätten om samfällighetens
angelägenheter utövas av dess kyrkofullmäktige,
vilkas förberedande och verkställande
myndighet är samfällda kyrkorådet.
Tax.-värdet å fastighetsskattepliktig
fastighet i M. uppgick 1935 till 589,273,600 kr.
och å fastighetsskattefri till 49,006,400 kr.,
den tax. inkomsten till 197,818,080 kr. —
Stadens inkomster voro 1934 51,746,414 kr.,
utgifterna 43,153,554 kr. Stadens tillgångar
och skulder 31 dec. 1934 voro 184,298,083
kr., resp. 118,431,984 kr.
För vattenledningsverket ha tillkommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
