Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manchoutikuo, Manchoukuo - Myntväsen - Statsfinanser - Undervisningsväsen - Författning - Försvarsväsen - Historia - Litteraturanvisningar - *Mandat - Mande - Mandel, Georges (Jerobeam Rothschild) - Mandelkremla, Mandelriska - Mander, Miles - *Manderström, Chr. R. L. - *Manén, J. - *Manet, É. - Mangareva - Mangin, Louis Alexandre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Mandat—Mangin
66
andra pappersmynt. Valutan, yuan, var
under tre år alltjämt förankrad i den kinesiska
silverdollarn. Sedan aug. 1935 råder de facto
likvärdighet mellan manchuriska yuan och
japanska yen, vilket befordrar japanska
kapitalinvesteringar i M. E. H-ss.
Statsfinanser. Budgeten för 1936 angav
inkomsterna till 219,4 mill. yuan, därav 193,2
mill. ord. inkomster (tullarna 84,8 mill.,
saltskatten 23,8 mill., statsmonopol 13,2 mill.,
statens industriföretag m. m. 7,o mill. etc.).
Som e. o. inkomster upptogos 10,o mill. yuan
lån etc. Av samma åns utgifter — 219,4
mill. yuan — bestämdes 73,5 mill. till
försvaret, 25,4 mill. till finansförvaltningen, 5,1
mill. till undervisningen etc. N. Sbg.
Undervisningsväsen. Läskunnigheten är
ännu mycket låg (mer än 80 % analfabeter),
då ordnat skolväsen tidigare saknats. Under
den nya regimen har emellertid grunden lagts
till en modern skolorganisation, och 1934
fun-nos 7,635 folkskolor med 440,633 lärjungar.
Dessutom hade M. 216 mellanskolor med
27,882 stud., 78 seminarier med 8,068 stud.,
53 yrkesskolor med 5,069 stud, samt 8
colleges med 2,121 stud. S. F.
Författning. M. är kejsardöme sedan 1
mars 1934. Kejsaren har rätt att förklara
krig och sluta fred och att sanktionera lagar.
Han kan även mot den lagstiftande
församlingens vilja genomdriva en lag under vissa
förutsättningar samt har förordningsrätt.
Vid sin sida har han en av honom själv
utsedd ministär, bestående av en
premiärminister och (t. v.) åtta departementschefer.
Dennas bifall fordras i allm. vid kejsarens beslut.
Den är ansvarig inför den lagstiftande
församlingen, som utses av regeringen och av
skilda offentliga institutioner och vars bifall
fordras för antagande av budgeten.
Som högsta kontroll- och revisionsorgan
finns ett exekutivt råd.
Domstolsorganisa-tionen är uppbyggd i tre instanser. Den
högsta domstolen fungerar även som högsta
förvaltningsdomstol. — Hittills (maj 1937) ha
Japan, Salvador, Italien och Tyskland erkänt
M. som självständig stat. G. H-n.
Försvarsväsen. Kejsaren utövar högsta
kommandomyndigheten. Hela styrkan utgör
omkr. 120,000 man, vartill komma ung.
100,000 man polistrupper. Enl. fördrag av
1932 skola Japan och M. säkerställa
varandras nationella oberoende. Med anledning
därav kvarstå japanska truppstyrkor i
landet, och japanska instruktörer äro
verksamma bland de inhemska trupperna. C. A. E.
Tlistoria. Sedan Japan 1931—32 erövrat
Manchuriet, proklamerades 1 mars republiken
Manchoukuo, vilken 15 sept. s. å. erkändes
av Japan, närmast som motdrag mot
Lytton-kommissionens rapport (s£ vidare Japan,
suppl., sp. 839). Efter nya japanska
erövringar i Kina resignerade kinesiska
rege
ringen, och inga allvarliga försök att
återerövra landet ha gjorts. Kinesiske exkejsaren
Pu-yi, chef för Manchuriets första regering,
utropades 1 mars 1934 till kejsare av
Man-choutikuo (kejsardömet Manchou). B. Kgn.
Litteraturanvisningar. K. K. Kawakami,
»Manchoukuo, child of conflict» (1933); J.
Matsui, »La question de la Mandchourie et
de son indépendance» (s. å.); G. Mong, »La
position juridique du Japon en Mandchourie»
(s. å.); J. A. B. Scherer, »Manchukuo» (s. å.);
F. B. Cutlack, »The manchurian arena» (1934);
O. Lattimore, »The mongols of Manchuria»
(s. å.); Japan-Manchoukuo Year Book 1936.
*Mandat. Till följd av den 1927 mellan
Storbritannien och Irak avslutade traktaten
(se I r a k, sp. 706) upphörde det brittiska
m. över Irak 1932. överenskommelser med
samma syfte ha 1936 ingåtts mellan
Frankrike samt Syrien och Libanon. T. G-l.
Mande, se Mandingo.
Mandel [mädä’l], Georges, eg. Jerobeam
Rothschild, fransk politiker (f. 1885). Vann
som ung finansjurist Clemenceaus förtroende
och blev, då denne övertog makten 1917, hans
kabinettschef och högra hand med
presscensuren som speciell domän. 1919 blev M.
deputerad för det nationella blocket, vars
valseger han ansågs ha organiserat som
inrikesminister de facto om än icke till namnet.
Smidig, mångkunnig och enastående
minnesgod, har M. sedan varit högerns permanente
regeringsadjunkt och spelat en betydande
roll, mindre dock som offentlig debattör än
som rådgivare (»grå eminensen») bakom
kulisserna. Han var en initiativrik post- och
telegrafminister i kabinetten Flandin, Laval
och Sarraut nov. 1934—juni 1936. Kj. S-g.
Mandelkremla, Mandelriska, se färgpl.
Svampar 2, bild 19 och 15.
Mander [mä’nde], M i 1 e s, engelsk
filmskådespelare och filmregissör (f. 1891). Efter en
skiftande bana som farmare i Nya Zeeland,
flygare, tävlingsbilist och författare
debuterade M. som filmskådespelare 1920. Han har
också regisserat film i England och på
kontinenten och medverkat i en svensk film,
»Parisiskor», iscensatt av G. Molander. R. A-g.
*Manderström, Chr. R. L. Jfr »Henning
Hamiltons anteckningar rörande förhållandet
mellan Sverige och Danmark 1863—64» (1936),
utg. av Aage Friis och E. Hedin.
*Manén, J., konserterade i Stockholm f.
ggn 1910, därefter 1921—36, flera ggr i
Konsertföreningen, där han spelat bl. a. egna
verk och 1933 även framträdde som
dirigent. H. G-t.
*Manet, É. Nyare litt.: P. Jamot och G.
Wildenstein, »M. Catalogue» (2 bd, 1932).
Mangare’va, se Gambieröarna.
Mangin [mä^ä’], Louis Alexandre,
fransk botanist (1852—1937), prof, vid lyceet
Louis-le-Grand 1881—1904, från 1904 dir.
och prof, i kryptogami vid Muséum national
d’histoire naturelle. M. utgav ett stort antal
XXIII. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
