Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mangin, Louis Alexandre - Manhattan - Manhattankvartetten - *Manhemsförbundet - *Mani - Maniera byzantina - *Manilla - Manipulerad valuta - Manis - *Manitoba - Manitowoc - *Maniu, J. - *Manizales - Manker, Ernst Mauritz - Mankfistel - *Mann, H. - Mann, Klaus - *Mann, T. G. T. - *Mann, Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Manhattan—Mann, Th.
68
arbeten i växtfysiologi, kryptogami och
växt-patologi. N. Jn.
Manhattan [mänhä’ton], stad i n. ö. Kansas,
U. S. A., vid Kansas river, 80 km v. n. v. om
Topeka; 10,136 inv. (1930). Säte för Kansas
State college of agriculture and applied
Science (gr. 1863) med 3,651 stud. 1936.
Manhattankvartetten [mänhä’ton-]
(Manhattan string quartet), amerikansk-judisk, i New
York bildad stråkkvartett, bestående av
Rach-mael Weinstock (f. 1909 i New York) och
Harris Danziger (violiner), Julius Skaier
(altviolin) och Oliver Edel (cello). M. företog en
första framgångsrik europeisk turné 1935 och
konserterade i Stockholm då och 1937. H. G-t.
*Manhemsförbundet. Se även monogr. om
J. A. Hazelius av V. Söderberg, H. Olsson
och G. Heckscher (1936).
*Mäni. 1930 upptäcktes i Fajum i Egypten
ett helt bibliotek manikeiska papyrer på
kop-tiska (nu dels i Berlin, dels i London). De
innehålla stora sammanhängande
originalskrifter, några (så en brevsamling och flera
hymner i en hymnbok) återgående på M.
själv, andra härstammande från den
manikeiska urförsamlingen. De tillhöra den
västliga formen av manikeismen, som genom stark
anpassning till kristet språkbruk skiljer sig
från den östliga, representerad av en grupp
fragment från Turfan. Bägge härröra från M.
själv, som i missionssyfte gav sin lära olika
stilisering alltefter den miljö han vände sig
till. Ett historiskt arbete bland fynden
föranleder en del jämkningar i M:s biogr. Hans
förbindelser med Indien, som förr betvivlats,
framstå nu som intima och betydelsefulla. Hans
första framträdande vid sasanidhovet ägde
trol. icke rum vid Shäpür I:s kröning 242
utan vid någon annan tidpunkt i början av
dennes regering, då M. av konungen
inkallades från Indien. Han synes sedan ha levat i
Shäpürs omedelbara omgivning och starkt
påverkat denne. Han har trol. avrättats i slutet
av Bahräm I:s regering (273—276). över
huvud framstår nu hans församlings äldsta
historia i ny dager. — Se C. Schmidt och H. J.
Polotsky, »Ein Mani-Fund in Ägypten» (1933);
H. J. Polotsky, art. »Manichäismus» i
Pauly-Wissowas »Real-Encyklopädie der classischen
Altertumswissenschaft», supplementbd VI
(1934); H. S. Nyberg, »Forskningar rörande
manikeismen» (i Sv. Teol. Kvartalskrift
1935). H.S.N.
Manie’ra byzantfna, se Italiensk
konst, sp. 876 f.
*Manilla. Jfr F. Lindberg och G. Lindgren,
»Nedre M. och dess ägare» (1935).
Manipulerad valuta, se Myntfot, suppl.
Manis, se Myrkottar.
*Manitoba hade 1931 700,139 inv., därav
34 % födda utanför Kanada (4,138 pers, födda
i Sverige), och beräknades 1935 ha 739,000
inv. Åkerarealen 1935 var 27,000 km2 (därav
upptog vårvete 43 %, havre 24 % och korn
19 %). Mineralproduktionen var värd 12,i
mill. doll., därav guld 2,7, koppar 2,3 och zink
1,4 mill. doll. Industriens produktionsvärde
1933 var 46,7 mill. doll. H. N-n.
Manitowoc [mänitåcoå’k], stad i n. ö.
Wisconsin, U. S. A., vid Michigansjön, 115 km
n. n. ö. om Milwaukee; 22,963 inv. (1930).
Viktig hamn med betydande vetehandel;
skeppsvarv, aluminiumindustri, sågverk m. m.
*Maniu, J., var okt. 1932—jan. 1933 åter
konseljpresident.
*Manizales utvecklas snabbt och hade
100,646 inv. 1933.
Manker, ErnstMauritz, etnograf,
lapp-forskare (f. 1893 20/3), fil. kand. 1924. Efter
tidigare afrikanska studier har han sedan 1926
företagit flera forskningsresor i lappmarkerna
och därvid hemfört etnografiska samlingar till
Statens etnografiska museum och Nordiska
museet. Bland hans skrifter märkas
Kongo-skildringen »Bland Kristallbergens folk»(1929),
lappmarksböckerna »Rajden går» (1934) och
»Vägen går krokigt» (1936) samt
specialuppsatser i afrikansk och lapsk etnografi. K. G. L.
Mankfistel, fistelbildning i mankregionen
hos häst. Fistelbildning i nackregionen
kallas n a c k f i s t e 1. M. utgår vanl. från en
slemsäck över bröstkotornas tornutskott och
nackfisteln från en liknande mellan
nack-bandet och de två första halskotorna. I
första hand uppstår vanl. i dessa slemsäckar en
blödning el. utgjutning av lymfa. Om
infektion tillstöter, öppnar sig en el. flera
fistelgångar ut mot huden. Lidandet kan
kompliceras med nekros i hals- el. ryggkotorna. M.
kan orsakas av yttre våld men även komma
som följd av infektion (Bangs abortbacill) el.
uppstå i anslutning till invasion av parasiter
(nematoder). Behandlingen är operativ. N. L.
* Mann, H., har ytterligare gett ut
»Mutter Marie» (1927), »Die grosse Sache» (1930),
»Ein ernstes Leben» (1932), »Der Hass» (1933;
ett angrepp på nationalsocialismen; M. är
efter dess seger i landsflykt och har fråntagits
sitt tyska medborgarskap), »Die Jugend des
Königs Henri Quatre» (1935) m. m.
Mann, Klaus, tysk författare (f. 1906),
son till Th. M.; framträdde tidigt som både
dramatiker och romanförfattare. Han har
även utgivit självbiografien »Kind dieser
Zeit» (1931) och essäerna »Auf der Suche nach
einem Weg» (1932). — Med sin syster Erika
M. (f. 1905) skrev han reseskildringen
»Rund-herum» (1929); på sv. finnes barnboken
»Stof-fel tjuvflyger» (1933). R-n B.
* Mann, T. G. T., övertog 1930 ledningen av
Göteborgs kammarorkester.
* Mann, T h., har ytterligare skrivit
»Goe-thes Laufbahn als Schriftsteller» (1932), den
stora romanserien »Joseph und seine Bräder»,
hittills »Die Geschichten Jaakobs» (1934;
»Jaakobs upplevelser», 1935), »Der junge
Joseph» (1935; »Den unge Josef», s. å.) och
»Joseph in Aegypten» (1936), »Leiden und Grösse
der Meister» (1935), uppsatser om Goethe,
R. Wagner (sv. övers. 1933), A. von Plåten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
