Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Marocko - Maroni, James - Marquet, Adrien - *Marriott, sir J. A. R. - Marschbevakning - *Marseille - Marsh, Mae - Marshall, Herbert - *Marskalk - *Marstrand - *Marstrander, C. J. S. - Marstrander, Peter Elisæus - *Marteau, H. - *Martebo myr - *Martel de Janville, S. - *Martin, E. - *Martin, F. R. - Martin, Karl Heinz - Martindale, Cyril Charlie - Martin du Gard, Maurice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Maroni—Martin du Gard, M.
82
J. Bourrilly, »Éléments d’ethnographie
maro-oaine» (1932); R. Hoffherr, »L’éoonomie
maro-caine» (s. å.); G. Evin, »L’industrie au Maroc et
ses problèmes» (1934); P. Russo, »Le visage du
Maroc» (1935); J. Felze, »Au Maroc inconnu»
(s. å.); R. Pinon, »Au Maroc» (s. å.). S. F.
Maro’ni, James, norsk teolog (f. 1873).
Var flera år präst i Oslo och blev 1930 biskop
i Agder (Kristiansand). M. har särskilt
arbetat för »småkirkesaken» (arbetet för att ur
stora stadsförsamlingar utbryta smärre
områden och förse dessa med små, intima
kyrkor), som han övertog efter Gustav Jensen,
över vilken han skrivit en biogr. (1923). A. Fr.
Marquet [markä’], A d r i e n, fransk
politiker (f. 1884). Blev 1924 socialistisk
deputerad, 1925 mär i Bordeaux. Då M. 1934 blev
arbetsminister i Doumergues
koalitionskabi-nett, bröt han med socialistiska
arbetarpartiet och ingick i det nybildade
neosocialisti-ska partiet. 1936 återvaldes han till
kammaren som »nationell» kandidat. Kj. S-g.
*Marriott, sir J. A. R., lämnade
underhuset 1929. Han har även på senare år en
mycket rik produktion. Bland dessa arbeten
märkas »The mechanism of the modern state»
(2 vol., 1927), »A history of Europé from
1815 to 1923» (1931), »Queen Victoria and
her ministers» (1933), »Modern England, a
history of my own times» (1934) och
»Dic-tatorship and democracy» (1935) samt en
monogr. över Castlereagh (1936). L-ts.
Marschbevakning avdelas av marscherande
trupp till skydd mot fientliga
markstridskrafter. Under frammarsch mot fienden
benämnas marschbevakningsavdelningar
avantgarde (större styrka än ett kompani), spets
(ett kompani — en pluton), sidodetachemang,
förpatrull, sidopatrull, spaningsdetachemang,
spaningspatrull och sambandspatrull.
Patrulls styrka växlar mellan två man och två
grupper (omkr. 25 man). Under
tillbakamarsch från fienden motsvaras avantgarde
av arriärgarde och förpatrull av efterpatrull.
Större avantgarde (arriärgarde) kan framför
(bakom) sig avdela förtrupp (eftertrupp). —
Ingår större kavalleristyrka i avantgardet
(arriärgardet), utgör denna förtrav
(efter-trav) och marscherar framför (bakom) övriga
marschbevakningsavdelningar. C. A. E.
*Marseille hade 914,232 inv. 1936. M:s
flyghamn (vid Marignane, 28 km n. v. om staden)
är en viktig knutpunkt för linjer till bl. a.
Paris, Korsika, Italien, Spanien, Nord-,
Väst-och Centralafrika, Madagaskar och Franska
Indokina. Rundradiosändare. Litt.: G.
Ram-bert, »M.» (1934). S. F.
Marsh [mäj], Mae, nordamerikansk
film-skådespelerska (f. 1895). Har filmat sedan
1912 och var under många år en av
Hollywoods stora filmstjärnor. Från
stumfilms-tiden märkas t. ex. hennes roller i
Griffith-filmerna »Nationens födelse» och
»Intole-rance». Efter ljudfilmens genombrott har hon
medverkat i bl. a. »Over the hill». R. A-g.
Marshall [mä’J*el], Herbert,
engelsk-ame-rikansk filmskådespelare (f. 1890). Började
som affärsman men sökte sig till scenen och
debuterade som skådespelare i England 1913,
deltog i världskriget och sårades svårt. M.
har varit verksam också i U. S. A. vid både
teater och film och haft omtalade roller bl. a.
i filmerna »Tjuvar i paradiset» och »Den
brokiga vävnaden» (mot Greta Garbo). Bland
hans mest kända filmer märkes vidare den
engelska »Jag var spion». R. A-g.
*Marskalk. Litt.: G. Le Barrois d’Orgeval,
»Le maréchalat de France» (2 bd, 1932).
*Marstrand lades 1 jan. 1935 under
landsrätt (Askims, Hisings och Sävedals domsaga).
Folkmängden hade 1937 nedgått till 1,583
inv. Tullkammaren har ersatts av
tullexpedition. — Ny litt.: M. Lehman,
»Kunga-säsonger i M.» (1931).
*Marstrander, C. J. S., har vidare utgivit
bl. a. »Det norske landnåm på Man» (i Norsk
Tidsskr. for Sprogvidenskab, 6, 1933).
Marstränder, Peter Elisæus, norsk
präst (f. 1883), docent i systematisk teologi i
Oslo 1917—25, föreståndare för det
praktiskteologiska seminariet i Oslo sedan 1926. M.
har utgivit bl. a. »Den kristelige tro på
unde-ret» (1924) och »Det teologiske studium»
(1925). A. Fr.
*Marteau, H., dog 1934 4/i0. M. lämnade
1924 befattningen vid Pragkonservatoriet och
utövade senare violinpedagogisk verksamhet
vid konservatorierna i Leipzig och (från 1928)
Dresden.
*Martebo myr. Ett med idegran beväxt
område i M., Hällholmen, är fridlyst.
*Martel de Janville, S., dog 1932.
*Martin, E. Litt.: R. Hoppe, »Målaren E.
M.» (1933; akad. avh.).
*Martin, F. R., dog 1933 lö/4. M:s »Sett,
hört och känt» utkom 1932.
Martin, Karl Heinz, tysk regissör (f.
1888). Började sin verksamhet i Frankfurt
a. M. och kom därifrån till Berlin som Max
Reinhardts efterträdare vid Deutsches
Thea-ter. M. tillhörde expressionismens ivrigaste
anhängare inom den tyska teatern och åstadkom
många för denna stil typiska iscensättningar.
Senare har han närmat sig realismen. O. W-n.
Martindale [mä’tindéil], Cyril Charlie,
engelsk jesuit (f. 1879), master of arts. Född
av protestantiska föräldrar, blev M. katolik
under studieåren och katolsk präst 1911. M.
har skrivit biogr. över engelska katoliker (bl.
a. R. H. Benson, se d. o., 1916) samt
reseminnen och ger ut serien Catholic Thought and
Thinkers. Han är ordf, i Storbritanniens
katolska universitetsföreningars förbund. Å- V. 8.
Martin du Gard [martä’ dy gä’r], M a
u-r i c e, fransk författare (f. 1896), kusin till
R. M.; grundade 1923 tidskriften Les
Nou-velles Littéraires, vars huvudred, han var
till 1936. I bokform har han utom talrika
reseskildringar — även från Skandinavien
(»Lettres du Nord», 1931) — utgivit spiritu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
