Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martin du Gard, Maurice - *Martin du Gard, R. - Martínez Barrio, Diego - *Martini, F. M. - *Martinprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Martin du Gard, R.—Martinprocessen
84
Martinugn.
ella essäer och kritiker: »Vérités du
moment» (1929), »Moralités libérales» (1932),
»Soirées de Paris» (s. å.), »Un frangais en
Europé» (1935) m. fl. Kj. S-g.
*Martin du Gard, R., har ytterligare
skrivit allmogefarsen »La gonfle» (1929) och ett
sexualpsykologiskt familjedrama, »Un
taci-turne» (1932; »Den tyste», 1935), hållet i
sträng Ibsenstil. 1936 utkom en ny del (3 bd)
av romancykeln »Les Thibault» (som
avbrutits med »Le père», 1929; »Faderns död», s. å.)
under titeln »Été 1914» (sv. övers. 1937). En
»Épilogue» väntas utkomma 1937. . Kj. S-g.
Martinez Barrio [-ti’näp <oa’riå], D i e g o,
spansk politiker (f. 1885). M. var tidigare
medlem i Lerroux’ radikala parti men
lämnade detta och bildade Uniön republicana
(Republikanska unionen), som anslöt sig till den
före valen febr. 1936 bildade folkfronten (sp.
frente populär). I det efter valen
sammanträdande parlamentet blev M. förste talman
och fungerade i denna egenskap som president
efter Zamoras avsättning till Azanas val. M.,
som var kommunikationsminister i
republikens första provisoriska regering 1931, har i
flera omgångar beklätt ministerposter och
även varit konseljpresident, bl. a. en vecka juli
1936, omedelbart efter upprorets utbrott. D-y.
*Martini, F. M., dog 1931.
*Martinprocessen. Ugnarna, i vilka
smält
ningen äger rum, ha vanl. det
utseende, som framgår av bilden. Som
bränsle brukas ofta (i Sverige så gott
som uteslutande) generatorgas (se d.
o.), som i förvärmt tillstånd tillföres
smältrummet a genom kanalen c och
förbrännes med ävenledes förvärmd
luft, tillförd genom kanalen d. Den
vid gasens förbränning bildade lågan
stryker fram över beskickningen, som
nedsmältes och hålles flytande, tills
den kemiska processen är slutförd. De
avgående gaserna, som ha hög temp.,
ledas in i kamrarna e och f, där de
avge en del av sitt värmeinnehåll,
innan de föras vidare till skorstenen.
Efter viss tid omkastas gasriktningen
i den fullt symmetriska ugnen,
varigenom regenerativ upphettning ernås
(se Regenerato r).
Martinugnarna äro i Sverige alltid
fasta; i utlandet förekomma även
ugnar med stjälpbart ugnsrum. Ur de
stjälpbara ugnarna behöver ej hela
innehållet uttappas på en gång, utan
slaggen och ev. en del av stålet
kunna avtappas under processens förlopp,
vilket är av betydelse vid vissa
modifikationer av processen. De fasta
ugnarna byggas i allm. för chargevikter
mellan 15 och 100 ton; för större
charger föredragas i regel stjälpbara
ugnar, rymmande upp till 300 ton
stål.
Processen varieras alltefter de rå-
material, som skola behandlas. Beskickningen
kan variera från enbart tackjärn till enbart
skrot. Tackjärnet införes numera ofta
flytande i ugnen, vilket är särskilt önskvärt, om
tackjärn sprocenten är hög. Oxidationsprocessen
(färskningen) sker alltid till en del med den
oxiderande gasflamman, men ofta tillföres
även järnmalm i samma syfte. Har
beskickningen hög skrotprocent (skrotmartin), fordras
ringa kvantitet eller ingen malm; är däremot
tackjärnsprocenten hög (färsknings- eller
malmmartin), utföres största delen av den
relativt betydande färskningen med malm.
För att påskynda processen har man
utarbetat särskilda modifikationer. Vid fasta
ugnar brukas Hoeschförfarandet för
fos-forrikt tackjärn. Stålet befrias därvid från den
under processens första skede bildade stora
mängden fosforrik slagg genom avtappning
av hela stål- och slaggmängden, varefter
stålet, sedan slaggen avskilts, på nytt insättes
i samma ugn och färdigställes. Slaggen kan
liksom thomasslagg nyttjas som gödselmedel
(se T h o m a s f o s f a t).
Enligt Bertrand-Thielprocessen
sker förfärskningen i en särskild ugn,
varefter stålet, sedan slaggen avlägsnats,
överföres till en annan ugn, där processen slutföres.
Från stjälpbara ugnar kan slaggen
avtappas, under det att stålet kvarhålles i ugnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
