Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Martinprocessen - Martinson, Harry Edmund - Martinu, Bohuslav - Martonne, Emmanuel de - Marwar - Marx, Erich - Marx, Erwin - Marx, Joseph - *Marx, K. - Marx-Engels-Lenininstitutet - *Maryland - *Masaccio - *Masaryk, T. G. - *Mascagni, P. - Maschinenfabrik Augsburg-Nürnberg, A.-G. (MAN)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Martinson—Maschinenfabrik Augsburg-Niirnberg, A.-G.
80
varigenom processen lättare kan ledas i
önskad riktning. I sådana ugnar försiggår även
det s. k. Talbotförfarandet, enl.
vilket ej allt stålet utan t. ex. en tredjedel
därav uttappas, när färskningen är slutförd,
varefter den uttappade mängden ersättes med
nytt tackjärn och ev. något skrot. Härigenom
bibehålies hela tiden en hög temp. i ugnen,
varjämte badet får en lämplig
utgångssam-mansättning, medförande snabb färskning.
Vanligt är även att förfärska tackjärnet i
konverter och därefter färdigställa stålet i
martinugn. — Huvuddelen av världens
stål-tillv. sker numera i martinugn. B. K-g.
Martinson, Harry Edmund, författare
(f. 1904 ®/B), i sin ungdom sjöman under sex
år, har utgivit diktsamlingarna »Spökskepp»
(1929), »Nomad» (1931) och »Natur» (1934),
reseskildringarna »Resor utan mål» (1932)
och »Kap Farväl» (1933) samt de
självbiografiska berättelserna »Nässlorna blomma»
(1935) och »Vägen ut» (1936), hans hittills
viktigaste verk. M. visar i sina
verklighetsskildringar en originell syn och en livlig
inbillning; han tillhör de mest
uppmärksammade talangerna inom den yngsta
författargenerationen. — Hans hustru, Helga
Svarts (f. 1890 2/n), har under namnet
Moa Martinson utgivit berättelser ur
arbetarmiljö: »Kvinnor och äppelträd» (1933),
»Sallys söner» (1934), »Rågvakt» (1935) och
»Mor gifter sig» (1936), samt diktsamlingen
»Motsols» (1937). J. L-t.
Ma’rtinu [-no], Bohuslav, tjeckisk
tonsättare (f. 1890), bosatt i Paris sedan 1922. Som
tonsättare urspr. påverkad av Stravinskij,
förenar M. modernt arkaiserande stil med
nationellt folkliga element och har komponerat
orkesterverk, bl. a. tonmålningen »La
ba-garre» (uppf. i sv. orkesterföreningar),
kammarmusik, pianostycken och flera operor,
däribland »Hry o Marii» (Brünn 1935). H. G-t.
Martonne [martå’n], Emmanuel de, fransk
geograf (f. 1873), blev 1904 prof, i Rennes,
1906 i Lyon och 1910 vid univ. i Paris. Hans
förnämsta arbete är
den som lärobok
mycket använda »Traité
de géographie
phy-sique» (1909; 5:e uppl.,
2 bd, 1935; förk. uppl.,
»Abrégé de
géographie physique», 1922;
2:a uppl. 1928). I
serien »Géographie
uni-verselle» har M.
skrivit »Europé centrale»
(2 dir, 1930). M.
spelar en framträdande
roll i det internationella geografiska
samarbetet och är generalsekr. i Union
géogra-phique internationale. M.
Ma’rwar, se J o d h p u r.
Marx, E r i c h, tysk fysiker (f. 1874), prof,
i Leipzig 1907—33. M. har arbetat inom
ra
diologien, bl. a. utfört direkta mätningar av
röntgenstrålarnas hastighet, som han funnit
vara lika med ljusets, och undersökt
elektri-citetsledning i lågor. Han är red. för
»Hand-buch der Radiologie», I—VI: 2 (1913—34).
Sv. B-r.
Marx, Erwin, tysk ingenjör (f. 1893),
prof, i Braunschweig. M. har arbetat inom
högspänningstekniken (se K a n a 1 s t r å 1 a r,
suppl.) och konstruerat en
Ijusbågsströmrik-tare. Sv. B-r.
Marx, J o s e p h, österrikisk tonsättare (f.
1882), sedan 1914 kompositionsprof. vid
musikhögskolan i Wien. Senromantiker med
klangmättad, impressionistiskt färgad
harmo-nik och ofta anknytande till österrikisk
folkton, har M. blivit mest känd genom talrika
lieder och har därjämte komponerat
pianostycken, kammarmusik, »Romantisches
Kla-vierkonzert», orkesterverk m. m. Han är
musikkritiker i Neues Wiener Journal. H. G-t.
*Marx, K. Monogr. av A. Cornu (1934)
samt B. Nicolaievsky och O. Maenchen-Halfen
(1936).
Marx-Engels-Lenininstitutet i Moskva
bildades 1931 genom sammanslagning av
Marx-Engelsinstitutet, gr. 1922, och
Lenininstitu-tet, gr. 1924. M. avser att vara centrum för
internationell marxistisk forskning men
omfattar nu ett stort antal historiska, filosofiska
och sociologiska vetenskapsgrenar. M. är delat
på flera avd.: arkiv, bibliotek, museum och
bokförlag. Bl. a. ha (på ty. och ry.) utgivits
Marx’ och Engels’ skrifter fr. o. m. 1926, då
Marx-Engels Archiv började utkomma.
Le-nins skrifter utgåvos 1923—28. Vidare utges
på ry. en del övers, av kända, äldre
nationalekonomers verk. O. B-g.
*Maryland. Av 1,631,526 inv. 1930 voro
276,379 negrer och 95,093 utlandsfödda vita
(764 födda i Sverige). S. å. funnos 42,203
farmer med ett produktionsvärde av 74 mill.
doll. Industrien omfattade 1933 2,476
anläggningar med 100,236 anställda och ett
produktionsvärde av 519 mill. doll. H. N-n.
*Masaccio. Litt.: Fr. monogr. av M. Salmi
(1934). Se även M a s o 1 i n o, suppl.
*Masaryk, T. G., återvaldes 1934 till
president men avgick dec. 1935, sedan han
föreslagit E. Benes till sin efterträdare; denne
valdes med stor majoritet. Av M:s senare
arbeten må nämnas en samling essäer m. m.,
»Cesta demokratie» (Demokratiens väg; 2 dir,
1933—34). Ur den rika litt. om M. må
nämnas tjeck, monogr. av Z. Nejedly (hittills 2
bd, 1930—32) och K. Öapek, »Hovory s T. G.
Masarykem» (Samtal med T. G. M.; 3 dir,
1929—35; även i ty. och eng. övers.). A. A-t.
*Mascagni, P. Efter »Il piccolo Marat» (Rom
1921) dröjde det länge, innan M. hade
premiär på sin nästa opera, »Nerone» (efter P.
Cossa; Milano 1935). Han har vunnit namn
även som opera- och konsertdirigent i Italien
och annorstädes. H. G-t.
Maschinenfabrik Augsburg-Niirnberg, A.-G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
