Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masspektroskopi - Masstal - *Masters, E. L. - *Mast- och storverksträd - Mastodonsaurus - *Masugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Masstal—Masugn
92
vars läge beror på spec. laddningen. Hit hör
Dempsters apparat (1918), vid vilken alla
strålar (utgående från en glödande anod)
genomlöpa samma potentialfall och därför ha
Elektrisk masugn.
samma energi (om laddningen är lika). Genom
en fin spalt träda de divergerande ut i ett
magnetiskt fält och återförenas efter att ha
genomlöpt en halvcirkel. Om partiklarna
uppfångas av en med en elektrometer
förenad elektrod, kan deras antal bestämmas.
Riktningsfokusering kan även uppnås genom
ett lämpligt anordnat elektriskt fält (en del
av en cylinderkondensator). Om
strålningskällan vid apparater med riktningsfokusering
ej, som vid Dempsters apparat, ger partiklar
med konstant hastighet el. energi, måste ur
strålknippet utväljas partiklar med samma
hastighet genom ett »hastighetsfilter». Detta
kan ske med hjälp av en högfrekvent
elektrisk spänning (endast de partiklar
genomsläppas, vilkas hastighet står i bestämd
relation till växelspänningens frekvens) el.
genom att en elektrisk och en magnetisk
avböjning få exakt kompensera varandra. I
Bainbridges apparat 1932 nyttjas detta
senare hastighetsfilter, följt av magnetisk
fo-kusering. Vissa möjligheter finnas även för
samtidig hastighets- och riktningsfokusering,
varigenom ljusstyrkan stegras avsevärt. Litt.:
F. W. Aston, »Masspectra and isotopes»
(1934); J. Mattauch i Physikalische
Zeit-schrift 1934 och S. Benner i Sv.
fysikersam-fundets årsskrift Kosmos 1929. Sv. B-r.
Masstal, se Atom, suppl., sp. 318.
*Masters, E. L., har vidare gett ut de
dramatiska dikterna »Lee» (1926) och »Jack
Kelso» (1928), med ett delvis starkt satiriskt
panorama av U. S. A., och dess följdskrift
»Godbey» (1931), de filosoferande dikterna
»The serpent in the wilderness» (1933) och
»Invisible landscapes» (1935) samt »Poems of
people» (1936), karaktärsskildringar och epos,
biografien »Lincoln — the man» (1931), »The
tale of Chicago» (1933) och »Vachel Lindsay»
(1935) m. m. R-n B.
*Mast- och storverksträd. Enl. k. f. 13 maj
1932 har kronans rätt till storverksträd,
varunder innefattas mastträd och
mastspiror, upphört fr. o. m. juli 1935. Genom k. f.
7 dec. 1934 har förordnats, att m. upphör å
prästboställe, prästänkesäte och allmänt
kyr-kohemman fr. o. m. den dag ny
skogshushåll-ningsplan blir tillämplig för bostället.
Kronans rätt kvarstår t. v. å vissa andra
boställen (klockar- och
domkyrkosysslomans-samt läroverkslärarboställen). Jfr
Boställen, Ekregalet och Kyrkoegendom,
alla i suppl. Schg.
Mastodonsåu’rus, se Triassystemet,
sp. 597.
*Masugn. Man skiljer mellan b 1 ä s t e
r-masugnar, i vilka värmen alstras genom
förbränning av kol eller koks med uppvärmd
luft, som inblåses genom formorna, samt
elektriska m., i vilka värmen
åstadkommes genom omvandling av elektrisk
energi.
Produktionen i de svenska
träkolsmasug-narna har under senare år ökats och
förbilligats, vilket främst beror på att man
alltmer övergått från styckeformig malm till
sinter (se S i n t r i n g, suppl.), som är
lättare att reducera. Normal dygnsproduktion
är numera 25—50 ton. I moderna
koksmasugnar produceras normalt ända till omkr. 1,000
ton per dygn.
Den svenska elektriska masugnens
utseende framgår av bilden. Ugnen är konstruerad
av A. Grönwall, A. Lindblad och O. Stålhane,
och den första större ugnen av detta slag
igångsattes i Trollhättan 1910. Malmen och
det för reduktionen erforderliga kolet
uppsättas i ett schakt, som nedtill är anslutet till
ett utvidgat smältrum, i vilket 6—9 snett
ställda elektroder äro nedförda. Den vid
reduktionen bildade masugnsgasen inblåses
ånyo under smältrummets valv för att kyla
detta. Dylika ugnar ha byggts för en
dygnsproduktion av 65 ton tackjärn; den härför
erforderliga elektriska effekten utgör 6,500
kW. Den elektriska masugnen fordrar
tillgång på mycket billig elektrisk energi och
har därför fått begränsad användning (i
Sverige och på enstaka håll i utlandet).
Även andra typer av elektriska
tackjärns-ugnar förekomma, ss. Tysland-Holeugnen, av
norskt ursprung, vilken under senare år
utförts på flera håll utomlands. Denna ugn har
intet egentligt schakt. De hittills byggda
ugnarna av denna typ äro långsträckta med
elektroderna i lodrät ställning placerade i rad
i ugnens mitt. Beskickningen införes genom
öppningar på ömse sidor om elektroderna.
B. K-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
