Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Masur - Masurium - Mata Hari - Matamoros - Matarledning - *Matelassé - Matera - Materialisation - Materielreserv - Materievågor - Matern, Nils Axelsson von - Mathews, Basil - Mathews, Shailer - Mathiassen, Therkel - *Mathiesen, Aage H. - *Mathiesen, H. - Mathiez, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Masur—Mathiez
94
*Masur. Masurbjörken är i Finland
föremål för planmässig odling och förädling, och
exporten därav går huvudsakligen till
Tyskland. Även i Sverige planeras odling av
ma-surbjörk. Det har konstaterats, att
masur-bildningen är ärftlig. N. S-d.
Masürium, ett mycket sällsynt metalliskt
grundämne, besläktat med mangan och
rhe-nium, upptäckt 1925 av W. Noddack (se d. o.,
suppl.) och Ida Tacke i columbit (se d. o.)
med användning av röntgenspektroskopiska
metoder. Dess kem. tecken är Ma,
atomnummer 43; atomvikt och övriga kemiska
egenskaper äro okända.
Mata Hari, se H a r i, M., suppl.
Matamoros [-må’rås], hamnstad i
Tamauli-pas, n. ö. Mexiko, ovanför mynningen av Rio
Grande del Norte, mittemot Brownsville i
Texas; 6,001 inv. (1930). Järnväg till
Mon-terrey; flyghamn. Betydande handel med
U. S. A.
Matarledning, elektrisk ledning, genom
vilken energi utgår från en omformar- eller
transformatorstation till det (vanl.
lågspända) distributionsnät, som stationen har att
försörja. De från en station utgående
matar-ledningarna sluta vanl. i var sin
matar-eller tryckpunkt. Till dessa punkter är
det i de flesta fall av slutna maskor
bestående fördelningsnätet anslutet. Begreppet
tryckpunkt brukas företrädesvis vid
likströmsnät. F. D-n.
*Matelassé, även en art prydnadssöm,
liknande vävnaden m. Utföres med dubbla lager
av tyg, vilka förenas med linjer av enkla
stygn (förstygn), som bilda mönster.
Utrymmet mellan dem fylles med poröst garn el.
dyl., varigenom mönstret framträder i relief.
A. G-r.
Mate’ra, provins i s. Italien, bildad 1928,
omfattar ö. delen av Lucania (Basilicata);
3,793 km2, 156,358 inv. (1931). Huvudstad:
Matera (20,163 inv.).
Materialisation. Bildning av en elektron
och en positron ur ett y-strålskvantum (se
Elektron, suppl.) kallas ofta m. av
strål-ningskvantum, något oegentligt, enär de nya
partiklarnas massa och rörelsemängd ej
nyskapats utan funnos redan i
strålningskvan-tum. Sv. B-r.
Materielreserv, krig sv. Enl. 1925 års
för-svarsordning förlädes Hemsö och Älvsborgs
fästningar i m., vilket innebär, att
befäst-ningsanläggningarna skola bibehållas och
underhållas men att fredsbesättning saknas,
utom ett fåtal man för bevaknings- och
ma-terielvårdstjänst. Enl. 1936 års
försvarsord-ning upprätthålles beslutet; dessutom
förläggas i samband med utbyggandet av
befästningar i havsbandet av Stockholms skärgård
vissa äldre inre befästningar i m. C. A. E.
Materievågor, det vågsystem, som enl. de
Broglie är förbundet med en materiell
partikel i rörelse. Se Vågmekanik, sp. 816.
Mate’rn, Nils Axelsson von,
ingenjör (f. 1893 3/g), utexaminerades 1917 från
Tekn. högskolans fackavd. för väg- och
vattenbyggnad, blev 1922 löjtnant och 1929
kapten i Väg- och vattenbyggnadskåren och var
1924—29 vägkonsulent i Kalmar län. 1929
blev han förste ingenjör och sekr. vid
Svenska väginstitutet, i vilka befattningar han
kvarstår efter dettas omorganisation till
Statens väginstitut 1934. M. har, bl. a. som
ledare av vägiqstitutets provvägsarbeten och
som sekr. hos 1931 års väg- och
brosakkunniga (1931—34), bidragit till vägteknikens
utveckling och rationalisering i Sverige.
E. Hlr.
Mathews [mä’pjöz], B a s i 1,
engelsk-ameri-kansk teolog (f. 1879). Studerade i Oxford,
blev journalist, K. F. U. M.- och missionsman
och 1932 prof, i christian world relations vid
Bostons univ. och Andover-Newtons teologiska
seminarium. Av M:s talrika böcker föreligga
i sv. övers, bl. a. »Rasernas kamp» (1926),
»Världsrörelser i kamp» (1932), »Jesu liv»
(1934), »John R. Mott» (s. å.) och
»Tidsström-ningar i Fjärran östern» (s. å.). K. B. W-n.
Mathews [mä’pjöz], S h a i 1 e r,
nordamerikansk teolog (f. 1863), baptist. Var 1897—
1933 prof, i nytestamentlig exegetik vid
Chicagos univ. och 1912—16 ordf, i Federal
coun-cil. M. var en av Amerikas ledande teologer
i sin generation. Bland hans arbeten märkas:
»The social teaching of Jesus» (1897), »A
history of New Testament times in Palestine»
(1899; ny uppl. 1910), »The faith of
modernism» (1924) och »Christianity and social
process» (1934). K. B. W-n.
MathFassen, T h e r k e 1, dansk etnograf
och arkeolog (f. 1892), museumsinspektor vid
Nationalmuseet i Köpenhamn 1933. Sedan
1921 har M. deltagit i och varit ledare för
flera arkeologisk-etnografiska expeditioner
till Grönland. Sina forskningsresultat från
dessa expeditioner har han huvudsaki.
publicerat i Meddelelser om Grönland. H. An.
*Mathiesen, A age H., dog 1933. Han
kallade sig fr. o. m. 1927 Langeland-M.
*Mathiesen, H., dog 1927.
Mathiez [matie’], Albert, fransk
revolu-tionshistoriker (1874—1932), lärare vid Lycée
Voltaire i Paris, prof,
i Besangon 1911,
Dijon 1919 samt Paris
1926. Sina akademiska
studier bedrev M.
samtidigt med tredje
republikens kamp mot
den romerska
kleri-kalismen. Intrycken
härav drogo M. till
den stora
revolutionens religiösa
problem, åt vilka han
ägnade först sin dok-
torsavh., »La théophilanthropie et le culte
dé-cadaire» (1904), och senare »Rome et le clergé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
