Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Mattias (Mäster Mattias) - Mattons läderfabriks a.-b. - *Mattor - Mattson, Sante Emil - Matz, Karl Siegfried - *Maugham, W. S. - Mauguin, Charles - Maull, Otto - *Maupertuis, P. L. M. de - *Mauriac, F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Mattias—Mauriac
98
*Mattias (Mäster Mattia s), se även
S. Sawicki i Samlaren 1936.
Ma’ttons läderfabriks a.-b, L. A.,
garveri-firma i Gävle, gr. 1852, ombildad till a.-b.
1930. Aktiekap. 1,4 mill. kr.
*Mattor. Under de senare åren ha de
handgjorda inhemska m. upptagit en allt
kraftigare tävlan med de orientaliska m. i fråga
om heminredning. De mest betydande
tillverkarna av dylika m. äro de olika
hemslöjdsföreningarna (se Hemslöjd och Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund,
suppl.) samt textilateljéer, ss. föreningen
Handarbetets vänner, Svensk hemslöjd.
Bruns-sons vävskola, Licium, Märta
Måås-Fjetter-ström, Elsa Gullberg och Skånsk husflit. Även
i hemmen väves mycket m. De brukligaste
teknikerna äro f lossa (se d. o.), såväl tät som
mer el. mindre gles, och s. k. rya, vilka äro
dyrbarast, röd la kan (se d. o.) samt
flerskaf-tade tekniker. De båda senare äro ofta utförda
av s. k. hårgarn. Trasmattor utföras i olika
tekniker med inslag av bomullstygsremsor. En
numera mycket vanlig efterbildning av den i
vävstol knutna flossan utföres genom att
garnet med hjälp av en krok knytes in i en för
ändamålet avsedd grov, gles vävnad. De
fab-riksgjorda m. skilja sig vanl. tydligt från de
handgjorda. Kvalitetstyperna benämnas efter
de ursprungliga tillverkningsorterna A
x-m i n s t e r- (Wilton-), Bryssel- (bouclé-)
och Kidderminstermattor. Om
lino-leummattor se L i n o 1 e u m. — Litt.: N. G.
Wollin, »Svenska textilier 1930» (1930); Maj
Sterner, »Hemslöjd i Sverige» (1933); Vivi
Sylwan, »Svenska ryor» (1934). A. G-r.
Mattson, Sante Emil, kolloid- och
markkemist (f. 1886 ®/7). Blev dr phil. i Breslau
1921, var 1922—26 anställd vid Bureau of
soils i Washington, 1928—32 som prof.
vid Rutgers
universi-ty i New Brunswick,
N. J., och är sedan
1935 prof, i marklära
vid
Lantbrukshögsko-lan i Ultuna. M. var
en av de första, som
planmässigt använde
elektrodialysen som
undersökningsmetod i
markläran, och han
har framlagt en rad
mycket
uppmärksammade forskningsresul
tat över markkolloidernas elektriska
förhållanden och växelverkan med varandra.
Bland hans skrifter märkas särskilt de två
serierna »Laws of soil colloidal behavior»,
I—X (Soil Science, vol. 28, 30—34, 1929—32),
och »The Chemical characteristics of soil
pro-files» (hittills I—III; Lantbrukshögskolans
Annaler, bd 1 och 2, 1934—35), båda delvis
tills, m. olika medarbetare. L.-G. R-ll.
Matz, Karl Siegfried, ämbetsman (f.
1890 25/ia). Blev jur. dr. i Uppsala 1920, andre
kansliisekr. i Justitiedep. 1925, e. led. av
dess lagavd. 1926 samt kommerseråd och chef
för Kommerskollegii handels- och
administrativa byrå 1930. M. blev v. ordf, i
clearing-nämnden och clearingkontoret 1934. Han har
ofta anlitats som led. av och sekr. i
sakkunnigutredningar och kommittéer. M. har
utgivit »Om underdomarens materiella
processledning i svensk ordinär civilprocess» (1919;
akad. avh.), »Hur rätt skipas» (1925) och
»Juridik tUl husbehov» (1934) samt redigerar
serien Nya Lagar. Ldht.
*Maugham, W. S. Ett urval av M:s
teaterpjäser kom ut i 6 bd 1931—33. Av hans
senare romaner kunna nämnas »The moon and
sixpence» (1919; sv. övers. 1933), »The
pain-ted veil» (1925; sv. övers. 1935; filmad 1935
med Greta Garbo i huvudrollen) och »The
narrow corner» (1932; »Bortom all ära och
redlighet», 1934). Skådespelet »The letter»
(1927; »Brevet») uppfördes i Stockholm 1930
och »The sacred flame» (1929; »Den heliga
lågan») s. å. — Litt.: P. Dottin, »W. S. M.»
(1928). R-n B.
Mauguin [mågä’], Charles, fransk
mineralog (f. 1878), prof, vid Sorbonne sedan
1930. M. har utfört värdefulla arbeten
särskilt inom röntgenkristallografien och
skrivit bl. a. »La structure des cristaux» (1924)
samt »Sur le symbolisme des groupes de
répé-tition ou de symmétrie des assemblages
cristal-lins» (i Zeitschrift für Kristallographie, 76,
1931). G. A-ff.
Måull, Otto, tysk geograf och
geopoliti-ker (f. 1887), prof. 1923 i Frankfurt a. M.,
1929 i Graz. M., som företagit omfattande
resor i Medelhavsländerna och Sydamerika,
har skrivit antropogeografiska verk, främst
»Politische Geographie» (1925), handböcker,
ss. »Länderkunde von Südeuropa» (1929) och
»Deutschland» (1933), samt »Das Wesen der
Geopolitik» (1936). G. R-ll.
*Maupertuis, P. L. M. d e, var även
verksam inom mekaniken och uppställde en efter
honom uppkallad allmän princip, även
kallad minsta verkans lag (se Verkan, suppl.).
Fr. monogr. av P. Brunet (2 bd, 1929). Sv. B-r.
*Mauriac, F., har i sin senare alstring
alltmer framträtt som det katolska Frankrikes
främsta litterära namn och gärna sysslat med
den religiösa omvändelsens problem. En
direkt bekännelseskrift är
»Souffrances et bonheur
du chrétien» (1931), i viss
mån även den påbörjade
självbiografien
»Commen-cements d’une vie» (1932),
»Le romancier et ses
per-sonnages» (1933) och
»Journal» (1934). Problemet synd
och straff varieras i
romanerna »Le næud de vipères»
(1932; »Ormboet», s. å.),
»Le mystère Frontenac»
(1933; »Familjen Fronte-
XXIII. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
