Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Mauriac, F. - *Maurice, sir F. B. - Maurin, Louis Félix Thomas - *Maurois, A. - *Maurras, Ch. - *Maury, L. - Mausbach, Joseph - Mawer, Allen - Maximalskydd - Maximow (Maksimov), Nikolaj Aleksandrovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Maurice—Maximow
100
nac», s. å.) och »Les anges noirs» (1935),
medan nådens sol blekt lyser fram i »La fin de
la nuit» (1935; »Natten tar slut», s. å.), en
forts, på »Thérèse Desqueyroux» (»Thérèse»,
1931). Till sv. har även översatts studien »Le
jeune homme» (1932; »Unga män», s. å.). En
populär evangelieparafras, »Vie de Jésus»,
utkom 1936. M. blev led. av Franska akad. 1933.
— Litt.: S. Stolpe, »Den kristna falangen», I
(1934); H. Swensson, »F. M.» (i Ord och Bild
1936); monogr. av A. Fillon (s. å.). Kj. S-g.
*Maurice, sir F. B., är född 1871 (ej 1873).
Han blev 1927 prof, vid Londons univ. och
1932 president i British legion (se
Front-kä m pe f ö ren i n ga r, suppl., sp. 295).
Bland hans arbeten märkas ytterligare
monogr. över generalerna Wolseley (1924; tills,
m. sir G. Arthur) och Rawlinson (1928),
»British strategy» (1929) och »The history of the
Scots guards» (2 vol., 1935). L-ts.
Maurin [mårä’], Louis FélixThomas,
fransk general (f. 1869). M. blev officer
vid artilleriet 1890, brigadgeneral 1917 och
divisionsgeneral 1921. En betydande insats
gjorde han under världskriget, då han 1917
—18 tjänstgjorde, först som adjutant, sedan
som chef, vid den allmänna
artillerireserven under dess omorganisation. M. blev
inspektör för artilleriet 1922 och erhöll
överinseendet över arméns motorisering 1927. M.
var krigsminister vissa tider 1934—36
(ministärerna Flandin, Bouisson och Sarraut). Han
erhöll avsked ur aktiv tjänst 1934. C. A. E.
*Maurois, A., har utvecklat en stark
produktivitet under senare år och är nu en av
Frankrikes mest lästa författare. Hans senaste
biografier äro »Lyautey» (1931), en
lysande fältherrekarakteristik, »Tourguéniev»
(s. ä.; sv. övers. 1932),
den breda
kulturmålningen »Édouard VII
et son temps» (1933;
»Edvard VII och hans
tid», 1934) och
»Vol-taire» (1935). Den
filosofiska novellsamlingen »Le peseur d hmes»
(1931; »Själarnas
vågmästare», s. å.) har
följts av de skäligen
preciösa kärleksromanerna »Le cercle de
fa-mille» (1932; »Familjekretsen», s. å.) och
»L’instinct du bonheur» (1934; »Greppet om
lyckan», 1935), »Chantiers américains» (1933;
Amerikareportage från en föreläsningsturné)
och litterära studier: »Introduction å la
mé-thode de Paul Valéry» (1934) samt »Magiciens
et logiciens» (1935). Kj. S-g.
*Maurras, C h., har under senare år
alltmer hänsynslöst fullföljt sin
antirepublikan-ska kampanj. Efter ett attentat på öppen
gata mot L. Blurn, vartill han i oförtäekta
ordalag uppmanat sina ungdomliga läsare,
dömdes han våren 1936 till åtta månaders
fängelse, som han började avtjäna i nov. s. å.
Bland hans senare skrifter må nämnas »De
Demos ä César» (1930), »Principes» (1931),
»Heures immortelles» (1932), »Décernez-moi
le prix Nobel de la paix» (1933), »Au signe de
Flore» (1931; politiska minnesbilder),
»Diction-naire politique et critique» (4 dir, 1933—34)
och »Louis XIV et la France» (1935). Kj. S-g.
*Maury, L., blev 1931 dir. för svenska
studenthemmet i Cité universitaire (se
Student h e m) och 1932 fil. hedersdr vid
Uppsala univ. M. har varit den drivande kraften
i den vetenskapliga översättningsverksamhet,
som bekostas av Cartesiusfonden. Bland hans
senare skrifter må nämnas »La Suède» (1932),
i serie verket »L’Europe möderne», utg. av A.
Megglé, A. Jolivet och M. själv. I Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning är M. sedan ett
tiotal år en flitig medarb. Kj. S-g.
Mausbach [måü’sba^], J o s e p h, tysk
katolsk teolog (f. 1861), prof, i moralteologi
och apologetik i Münster (Westfalen) 1892,
domprost där 1917. Jämte M. Grabmann (se
d. o., suppl.) är M. ledande inom den tyska
nytomismen; med utgångspunkt i Tomas’
från Aquino teologiska tänkande söker han
att med ständigt hänsynstagande till modern
etik och samhällslära bygga upp en
vetenskaplig katolsk moralteologi med
apologe-tiskt syfte. Många skr., bl. a. »Katholische
Moraltheologie» (3 bd, 1915—20; 6:e uppl.
1926—30) och »Thomas v. Aquin als Meister
christlicher Sittenlehre» (1925). B. S.
Mawer [må’a], A 1 1 e n, engelsk
språkforskare (f. 1879), prof, i engelska vid
Armstrong college, Newcastle, 1908, i Liverpool
1921—29, provost (rektor) vid University
college, London, sedan 1930. M. har framför
allt verkat som ortnamnsforskare och har
bl. a. utgivit det viktiga arbetet »The
place-names of Northumberland and Durham»
(1920) och »Problems of place-name study»
(1929). På hans initiativ grundades 1923
English place-name society, vars uppgift är
en systematisk undersökning av Englands
ortnamn, och tills, m. F. M. Stenton har han
utgivit sällskapets skrifter, vilka nu omfatta
13 bd (1924—36) och behandla 10 grevskap.
M. har även ägnat sig åt studier av den
nordiska bosättningen i England (»The
vikings», 1913). E. E-l.
Maximälskydd, anordning för automatisk
urkoppling av en elektrisk anläggningsdel
medelst maximalrelä, d. v. s. ett relä, som
träder i funktion, då en viss storhet, t. ex.
ström eller spänning, överstiger ett visst
gränsvärde. Vanligast är m. för strömstyrka,
i regel benämnt överströmsskydd (se E 1 e k
t-riska reläer, suppl., sp. 1160). F. D-n.
Maximow [maksi’mof], ry. M a k s i m o v,
Nikolaj Aleksandrovitj, rysk
växt-fysiolog (f. 1880). M. var tidigare prof, vid
pedagogiska institutet i Leningrad och dir.
för den växtfysiologiska avd. vid byrån för
tillämpad botanik, är numera prof, vid
unio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
