- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
127-128

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Metternich, K. W. N. L. - Metylenblåmetoden - Metylfenol - *Metz - Metzinger, Jean - Meulengracht, Einar - MeV - *México (stad) - *Mexico (republik) - Näringar - Kommunikationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

Metylenblåmetoden—Mexiko

128

and the british government from 1809 to
1813» (1932); V. Bibi, »M., der Dämon
Oester-reichs» (1936).

Metylenblåmetoden, en av T. L. Thunberg
(se d. o.) utarbetad metod för studiet av
vissa oxidations-reduktionsprocesser i biologiska
system. Metoden grundas på vissa
enzymsystems (se Dehydraser, suppl.) förmåga att
överföra väte från vissa ämnen till
metylen-blått (se d. o.), som därvid övergår i sin
färglösa leukoform. Den hastighet, varmed
denna omvandling sker
(»avfärgningshastighe-ten» i vakuum), “ger ett mått på
oxida-tionshastigheten i systemet. M. användes på
grund av sin stora känslighet för att påvisa
och kvantitativt bestämma vissa ämnen
(donatorer), även i sådana koncentrationer,
som eljest icke kunna påvisas med kemiska
eller andra metoder, citronsyra i
kroppsvätskor, vissa hormoner etc. Under lämpliga
försöksvillkor tillåter m. bestämning av ned
till O.oi mg citronsyra i några cm3 vätska
med användande av ett på citronsyra inställt
enzympreparat, citricodehydras. M. har också
möjliggjort värdefulla rön på flera områden
av den intermediära omsättningen och har
spelat stor roll vid uppställandet av den s. k.
Thunberg-Wielands oxidationsteori. U. v. E.

Metylfenol [-ål], se K r e s o 1.

*Metz. Fästningen M. utgör en
betydelsefull stödjepunkt i den franska
befästnings-linjen (jfr Frankrike, suppl., sp. 254 f.).

Metzinger [mätsä$ä’r], Jean, fransk
målare (f. 1883), en av kubismens mera
betydande förmågor. M. utarbetade tills, m. A.
Gleizes »Du cubisme» (1912; på eng. 1913,
på ty. 1928), kubismens första konstteoretiska
programskrift, som blev mycket
uppmärksammad. M:s utveckling har i likhet med flera
andra kubisters gått i riktning mot
surrealism. — Litt.: M. Raynal, »Le cubisme» (i
Gazette des Beaux-Arts 1935). E. L-k.

Meulengracht [mäiTon-], Einar, dansk
läkare (f. 1887). Blev 1912 med. dr och är
sedan 1924 överläkare vid medicinska avd.
på Bispebjergs hospital i Köpenhamn. M:s
vetenskapliga verksamhet berör företrädesvis
hematologi och leversjukdomar. Bland hans
arbeten märkes »Haematologisk teknik» (1922;
2:a uppl. 1930; tills, m. H. C. Gram). Ljd.

MeV, se Elektronvolt, suppl.

*México. Staden upptog 1930 en yta av
137,75 km2 och hade s. å. 1,029,068 inv.
Under de senaste åren ha uppförts många
monumentala byggnadsverk, affärshus, skolor och
sjukhus samt flera förstklassiga hotell för
den ständigt stigande turistströmmen,
varjämte vackra villastäder ha anlagts.
Industrien är i stark utveckling. S. L-é.

*Mexiko. Republikens folkmängd uppgick
enl. folkräkningen 1930 till 16,552,722 inv.
(8,41 pers, per km2). Av folkmängden komma
33,47 % på städerna. Den tilltar snabbt, bl. a.
till följd av bättre hygieniska förhållanden.
1931 var födelsetalet 43,3, dödstalet 25,9.
An

talet utlänningar var 1930 159.876. Talrikast
voro spanjorerna, 47.239. Kineser och
japaner uppgingo till resp. 18,965 och 4.310 mot
resp. 2,660 och 41 1900. Svenskarna voro 271.
Quintana Roo uppdelades 1931 mellan
Yuca-tan och Campeche men blev 1935 äter
självständigt territorium. Folkmängden i stater
och territorier 1930 framgår av följ, tab.:

Aguascalientes 132,900

Baja Califor-

nia:

Distrito
Norte ....... 48,327

Distrito Sur 47,089

Campeche ....... 84,630

Chiapas ....... 529,983

Chihuahua .... 491,792

Coahuila ...... 436,425

Colima ......... 61,923

Distrito
Federal ......... 1,229,576

Durango ....... 404,364

Guanajuato ... 987,801

Guerrero ...... 641,690

Hidalgo ....... 677,772

Jalisco ..... 1,255,346

Mexico ........ 990,112

Michoacån .... 1,048,381
Morelos ...... 132,068

Nayarit ...... 167,724

Nuevo Leon ... 417.491

Oaxaca ..... 1,084,549

Puebla ..... 1,150,425

Querétaro .... 234,058

Quintana Roo 10,620
San Luis Po-

tosi ........ 579,831

Sinaloa ...... 395,618

Sonora ....... 316.271

Tabasco ...... 224,023

Tamaulipas ... 344,039

Tlaxcala ..... 205,458

Veracruz..... 1,377,293
Yucatan ..... 386,096

Zacatecas .... 459,047

Näringar. Såväl jordbruket som industrien
har gått kraftigt framåt under senare år, och
den nuv. regeringen påskyndar det planerade
reformarbetet med stor energi. Av den aktiva
befolkningen, som 1930 beräknades till
5,165,803, ägnade sig 3,626,278 åt jordbruk
och 319,000 åt industri. Uppdelningen av de
stora jordegendomarna fortskrider snabbt.
Kreatursstocken utgjordes 1930 av 10.083.000
nötkreatur, 1,888,000 hästar, 751,000 mulor,
2,160,000 åsnor, 3,700,000 svin, 6,544,000
getter och 3,674,000 får. Skogsbrukets
avkastning var 1930 25,4 mill. pesos. 1935 funnos
8,156 industrianläggningar (med ett årligt
tillv.-värde av minst 7,500 pesos) med ett
investerat kapital av 655 mill. pesos;
produktionens värde var s. å. 874 mill. pesos. I
industrien arbetande voro 1930 319.000, därav
i gruvdriften 57,773. Metallutvinningen gav
1935 424,6 mill. pesos och utgjorde i ton:
guld 21,223, silver 2.351, bly 184,193, koppar
39,372, zink 136.021, tenn 630,749 och
kvicksilver 216. Stenkolsbrytningen gav s. å.
1,143,000 ton. Under första halvåret av 1936
utvunnos 22,776.994 fat petroleum. Exporten
hade 1935 ett värde av 750,3 mill. pesos, därav
silver 205,4, bly 74,5, petroleum 53,i, zink 45,5,
gasolin 41,8, koppar 27,o och kaffe 22,8 mill.
pesos; importen värderades s. å. till 406,2 mill.
pesos.

Kommunikationer. Flera förträffliga vägar
ha anlagts, bl. a. mellan huvudstaden och
viktigare orter på höglandet, ss. Puebla, Toluca
och Cuernavaca, och andra äro under arbete.
Nybyggda och äldre förbättrade vägar
utgjorde 1932 42,684 km. I juli 1936 öppnades
en förstklassig bilväg från Laredo på gränsen
mot Texas till México, som bl. a. har mycket
stor betydelse ur turistsynpunkt.
Flygtrafiken har gått snabbt framåt, och M. står med
flera linjer i reguljär förbindelse med
Nord-och Centralamerika samt med Västindien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free