Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Mexico (republik) - Kommunikationer - Undervisningsväsen - Statsfinanser - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förhistoria - Historia - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Mexiko (Undervisningsväsen —Litteraturanvisningar)
130
1936 funnos 97,517 motorfordon. S. å. hade
M. 24 radiotelegrafstationer och 69
radiotelefonstationer.
Undervisningsväsen. M:s skolväsen
utvecklas snabbt. 1932 funnos inalles 19,857 skolor,
39,709 lärare och 1,907,650 lärjungar. Högre
undervisning meddelades 1931 i 523 skolor
med 6,169 lärare och 80,194 elever.
Statsfinanser. I 1935 års budget upptogos
inkomsterna till 294,2 mill. pesos och
utgifterna till 264,7 mill. pesos. Statsskulden
uppgick 1933 till 1,923,6 mill. pesos.
Guldmyntfoten upphävdes 1931 och ersattes med
silvermyntfot. Denna avskaffades i sin tur 1935
till följd av de stegrade silverprisen, varefter
M. har pappersvaluta. Kursen för
pappers-peson upprätthålles vid relationen 1 U. S.
A.-doll. — 3,60 pesos. S. L-é.
Försvar sväsen. Armén. Antalet
kav.-reg:ten är numera 40 (om 3 ryttar- och 1
kulspruteskvadron), antalet art.-reg:ten 2
(1 fältart.- och 1 bergsart.-reg:te; artilleriet
är under omorganisation). Aktiva arméns
styrka är omkr. 47,000 man. —
örlogs-f lottan utgöres (1937) av 1 äldre
pansarskepp om 3,200 tons deplacement samt 29
vakt- och transportfartyg. —
Flygvapnet har (1937) 66 flygplan, fördelade på 2
regzten. Fr. o. m. 1 okt. 1930 utgör flygdep.
en avd. inom krigs- och marinsekretariatet.
C. A. E.; ö-g.
Sport och idrott. Vissa former av
kroppsövningar, särskilt religiöst betonade bollspel
och löpningar, funnos redan hos de gamla
aztekerna. Den moderna idrotten, som på
senare årtionden vunnit stor utbredning i M.,
har dock h. o. h. kommit utifrån, främst från
U. S. A. Främsta idrottsgrenar äro skytte,
boxning och ridning, inom vilka grenar
åtskilliga internationella framgångar vunnits,
men även golf, tennis, pelota, base-ball och
fotboll ha blivit populära. Fotbollen hade
1936 omkr. 500 klubbar med över 9,000
spelare. överorganisationen är Consejo nacional
de culture fisica med sex specialförbund.
Sedan början av 1900-talet har gymnastikdir.
F. W. Dufwa ej utan framgång arbetat för
införande av svensk gymnastik i landet. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär trafik
på M. bedrives av a.-b. Svenska
Amerika-Mexikolinjen och Rederi-a.-b. Nordstjernan.
M:s export till Sverige 1935 värderades till
2,1 mill. kr., därav petroleum 1,2 mill., vidare
risrötter, petroleumbeck m. m. Importen
uppgick s. å. till 3,6 mill. kr., därav bortåt
hälften pappersmassa, vidare generatorer,
telefoner, ledningstråd etc. Ett till L. M.
Ericssonkoncernen anslutet bolag har hand om
en stor del av M:s telefonväsen. Sverige har
en legation i México, M. en i Stockholm, där
även en svensk-mexikansk förening finnes,
gr. 1936. Flera svenskar, bl. a. S. Linné, ha
under senare år bedrivit forskningar i M:s
förhistoria. A. A-t.
Förhistoria. Den arkeologiska forskningen
har under de senaste åren gjort stora
landvinningar. I huvudstaden ha nya partier av
aztekernas huvudpyramid påträffats. Vid
Te-nayuca i stadens närhet har en stor
tempelpyramid utgrävts och restaurerats, och invid
Toluca har en omfattande ruinstad börjat
friläggas. Vid Teotihuacan ha nya byggnadsverk
utgrävts, och där ha två svenska, från
Statens etnografiska museum utsända
expeditioner arbetat 1932 och 1934/35. Den stora
pyramiden vid Cholula har börjat undersökas bl. a.
genom ett omfattande system av tunnlar. De
framgångsrikaste grävningarna ha dock
utförts i fornstaden Monte Alban invid Oaxaca,
där genom sedan 1931 fortgående arbeten
stora byggnadskomplex frilagts. 1932
upptäcktes här i en grav den största guldskatt,
som någonsin påträffats av arkeologer i
Amerika. Inom mayaindianernas område ha flera
hittills okända städer anträffats, och i
synnerhet i Chichen Itza ha flera omfattande
byggnadsverk frilagts och restaurerats. S. L-é.
Historia. Den politiska oron,
karakteriserad av attentat och sammansvärjningar mot
den sittande regeringen, har under de senare
åren fortsatt. Presidenterna ha skiftat i rask
följd. Sept. 1932 avgick Ortiz Rubio och
efterträddes av general Abel ardo R o d r
i-g u e z, som 1934 avlöstes av L ä z ar o
Gärdenas (se d. o., suppl.). Kort före den
sistnämndes ämbetstillträde antogs av
parlamentet ett tillägg till 1917 års författning,
innebärande, att all undervisning i skolorna skulle
ombesörjas el. kontrolleras av staten och vara
socialistisk samt fri från religiösa inslag.
Detta ingick i den sexårsplan, som 1933
antogs av det bakom regeringen stående
nationella revolutionära partiet.
Undervisnings-reformen blåste nytt liv i den redan tidigare
utbrutna striden mellan regeringen och
katolska kyrkan. Den katolska oppositionen
antog aggressiva former. En mängd
sammanstötningar ägde rum mellan klerikala
demonstranter, till stor del bestående av
studenter, och polis. I en del stater stängdes
kyrkorna och fördrevos prästerna. Flera
katolska tidningar indrogos, varjämte
åtgärder vidtogos för att från statstjänst utesluta
medlemmar av kyrkliga organisationer. En
viss avspänning inträdde småningom, sedan
1935 ett par av religionens bittraste fiender
lämnat regeringen. Den drivande kraften
bakom de skiftande regeringarna var den
förutvarande presidenten Calles, tills en
brytning skedde med Gärdenas juni 1935, då
Calles lämnade landet. När han i slutet av s. å.
återvände, ställdes han under skarp
bevakning, varjämte en del av hans vänner
avlägsnades. 1931 blev M. medlem av N. F. L-ts.
Litteraturanvisningar. M. Storm,
»Little-known Mexico» (1932); F. Tannenbaum,
»Peace and revolution. An interpretation of
Mexico» (1933); M. Chadourne, »Anahuac ou
ITndien sans plumes» (1934); O. Schmieder,
»Länderkunde Mittelamerikas» (i »Enzyklo-
XXIII. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
