Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Mjölk - Mjölkareometer - Mjölkavgift - *Mjölkavsöndring - Mjölkbedömning - *Mjölkbedömningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Mjölkareometer—Mjölkbedömningsförening
156
Laktationskurvans form under första—fjärde
lakta-tionsperioden.
turliga beståndsdelar. — Se
Mjölkhushållning, även i suppl. E. C-g.
Mjölkareometer, se M j ö 1 k p r o v a r e.
Mjölkavgift, se M jö 1 k regler ing, suppl.
*MjöIkavsöndring, husdjurssk.
Undersökningar på laboratoriedjur samt på getter och
nötkreatur ha visat, att injektion av det
honliga könshormonet (follikulin) medför en starkt
ökad tillväxt av juvrets fina mjölkgångar,
och om senare injektion sker med extrakt
från den efter ägglossningen utvecklade »gula
kroppen» (corpus luteum), bildas även
körtel-blåsor (alveoler) i juvret. Mjölksekretionen
kan därefter utlösas genom injektion av ett
hormon (galaktin) från hypofysens främre lob.
Juverkörtlarnas förändringar och
mjölksekretionen regleras alltså av tre olika hormoner,
vilka synkronisera de fysiologiska
funktionerna i juver och könsorgan.
De flesta av mjölkens beståndsdelar finnas
icke färdigbildade i blodet utan syntetiseras
i juvrets alveoler från element, som avges av
kapillärkärlen. Mjölkens viktigaste
äggviteämne (kaseinet) bildas av aminosyror,
mjölksockret från druvsocker och fettet från vissa
fettliknande ämnen samt trol. delvis från
neutralfett. Mjölksekretionen sker i det
närmaste likformigt under dygnet. Förr trodde
man, att en mycket stor del av mjölken
bildades under själva mjölkningen eller ungens
diande. Mjölkning eller diande medför en
tömning av juvret och möjliggör därigenom
fortsatt mjölksekretion men medför ingen
omedelbart sekretionsstimulerande effekt,
även om en sådan effekt gör sig gällande på
längre sikt. Se vidare Mjölkning, suppl.
Tidsavståndet mellan två förlossningar,
alltså hos kon kalvningsintervallet,
består av laktationsperioden. då kon
avsöndrar mjölk, och s i n t i d e n. En ko
behöver före varje kalvning en vilotid på minst
6—8 veckor för regeneration av juvrets
körtelvävnad och upplagring av reservnäring i
kroppen. Med »mjölkställning» avser man
tidpunkten inom kalvningsintervallet;
»mjölkställningen» är avgörande för kons tillfälliga
avkastningsförmåga. — Mjölkavkastningens
fördelning under laktationsperioden
åskådlig-göres grafiskt med en s. k.
laktations-kurva. Dennas form beror dels på kons
ärftliga anlag, dels på hennes ålder,
kalv-ningsintervallets längd och en del yttre
förhållanden, främst utfodringen. Normalt
stiger kons dagsavkastning under de första
veckorna efter kalvningen och når ett maximum
för att sedan efter några månaders laktation
åter falla; omkr. fem mån. efter kalvningen
brukar en stark avsining göra sig gällande.
Även mjölkens sammansättning förändras
under laktationens gång; vid dess början
sjunker fetthalten med stigande mjölkmängd, men
då avsiningen börjar göra sig gällande,
stiger fetthalten på nytt och kan kort tid före
sinläggningen nå ganska höga värden. —
Sambandet mellan laktationskurvans form
och kornas ålder framgår av vidst. diagram.
Under första laktationen är kurvan i
genomsnitt betydligt flackare än senare, men
uthålligheten brukar avtaga med ökad ålder.
Den flacka laktationskurvan hos unga kor
sammanhänger med att juvret ännu icke
kommit upp i full prestationsförmåga. Vis-a
individer ha betydligt brantare
laktationskur-vor, alltså mindre uthållighet, än andra. Vid
samma totalavkastning under
laktationsperioden är den flacka laktationskurvan att
föredraga framför den branta, ty kons behov
av koncentrerat foder blir lägre. I. J-n.
Mjölkbedömning. Genom regelbunden
bedömning av mjölk (se M j ö 1 k p r o v a r e,
även i suppl.) verka
mjölkbedömningsför-eningar för höjande av mjölkens kvalitet.
Detta sker genom undersökningar av
mjölkens hygieniska beskaffenhet, vilka läggas till
grund för mjölkens betalning efter kvalitet.
Enl. gällande föreskrifter för
prisutjämnings-bidrag (se M j ö 1 k reg 1 e r i n g, suppl.) erhåller
mejeri dylikt bidrag endast om mjölken
under-sökes minst 2 ggr i månaden med hänsyn till
sin hygieniska beskaffenhet och i anslutning
därtill betalas efter fastställda grunder. Med
hänsyn till hållbarheten skall avdraget för
mjölk, som avfärgas på kortare tid än 20
min., utgöra minst 0.4 öre per kg; för mjölk,
som ej lämnar rent filter, avdragas minst 0,2
öre per kg, och för mjölk med tydliga
lukt-och smak fel avdragas minst 0,4 öre per kg.
Avdragen för månaden summeras, och
medeltalet utgör månadsavdraget, som
vederbörande leverantör får vidkännas. — Sedan
föreskrifterna ang. prisutjämningsbidrag trätt i
kraft, ha m. och kvaliletsbetalning införts på
alla mejerier. Kontroll över m. utövas av
statens jordbruksnämnd.
M. skall utföras av opartisk person, som
genomgått särskild utbildningskurs el. vars
kompetens godkänts av Lantbruksstyrelsen.
Utbihlningskurser för mjölkhedömare
anordnas genom Lantbruksstyrelsens försorg. Dylik
kurs pågår 3 veckor. Inträdesfordringarna
äro genomgången statsunderstödd mejeriskola
el. kontrollassislentkurs jämte i sistnämnda
fall minst 2 månaders mejeripraktik. E. C-g.
‘Mjölkbedömningsförening kan erhålla
or-ganisationsbidrag av statsmedel (se Sv. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
