Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Mjölkbedömningsförening - Mjölkcentralen, Lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. - Mjölkcysta - *Mjölkdroppen - *Mjölkhushållning - Mjölkhälta - *Mjölkning - Mjölknämnd - Mjölkproduktionsvärde - *Mjölkprovare, Mjölkprovning - Mjölkreglering, Mjölkprisreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157 Mjölkcentralen-
fattningssaml., n:r 328, 1930) med 400 kr. för
varje mjölkbedömare, som anställes vid
förenings bildande eller utvidgning. E. C-g.
Mjölkcentralen, Lantmännens
mjölk-för sälj n i ngs f ören i n g u. p. a., Sveriges
största mejeriförening (mejerifpsion), bildad
1915 med säte i Stockholm. M:s
verksamhetsområde utgöres av Mälarprovinserna jämte
Östergötland samt delar av Örebro län. 30
juni 1936 uppgick antalet medl. till 177.072,
och rörelsen omfattade 11
distributionsmeje-rier, 83 stads- och landsmejerier för tillv. av
smör och ost, 33 skumstationer och 39
upp-samlingsställen. Under senaste
verksamhetsåret invägdes 478,8 mill. 1 mjölk, varav
118,2 mill. 1 mjölk och 13,3 mill. 1 grädde
försåldes till direkt konsumtion. Återstoden
användes i huvudsak för tillv. av smör och
ost, resp. 8,8 och 7,2 mill. kg. Y.
Mjölkcysta, se Galaktocele.
*Mjölkdroppen. 1935 utgjorde vid M. i
Stockholm barnantalet (fördelat på 8
lokal-avd.) 4,216 med 642,729 underhållsdagar. —
Jfr Barnavårdscentraler, suppl.
*Mjölkhushållning. Mjölkproduktionen i
Sverige beräknades 1936 uppgå till 4.7 mill.
ton. Härav förbrukades 1,7 mill. ton vid
jordbruket och såldes 3 mill. ton. Av sistnämnda
kvantitet förbrukades omkr. 2 mill. ton till
produktberedning, och 1 mill. ton
konsumerades direkt. Av vid mejerierna tillverkat
smör exporterades 20,3 mill. kg 1935. Y.
Mjölkhälta, en bristsjukdom (se d. o. 2,
suppl.) hos nötkreatur, vilken yttrar sig i
vissa skelett förändringar. M., vars orsak
ännu ej torde vara fullt klarlagd, anses i
allm. bero på att högmjölkande kor under
betesgång på fo-fat fattiga marker (särskilt
moss- och myrmarker) ej erhålla tillräcklig
mängd fosfat. Symtomen visa sig vanl. först
med ömhet i extremitet erna, trippande gång
och slutligen hälta, vanl. på ena el. båda
bakbenen. Samtidigt följa ofta nedsatt foderlust
och avmagring. Sjukdomen förekommer i
Sverige huvudsakl. i Småland. Som
förebyggande åtgärd bör fosfatgödsling av vallar
och betesmarker försökas, varjämte
foderstaten vid stallfodring bör kompletteras med
mineralämnen, framför allt fosfat. N. L.
*MjöIkning. Anhopning av mjölk i juvret
verkar hindrande på mjölksekretionen. Från
högmjölkande kor kan man därför i regel
uppnå en viss avkastningsökning genom att
öka antalet m. per dag. Under goda
utfod-ringsförhåHanden kan man räkna med att
under laktationsperioden i dess helhet erhålla
10—15 % mer mjölk vid 3 än vid 2 och 6—8 %
mer mjölk vid 4 än vid 3 m. per dag. Den
största avkastningsökningen uppnås, om
intervallen mellan m. äro ung. lika. Antalet m.
per dag inverkar icke på mjölkens fetthalt.
Noggrann urmjölkning är av betydelse dels
för dagsavkastningens storlek och dels för
kons juver. På juvrets hälsotillstånd får
sannolikt icke renmjölkningsgraden något
-Mjölkreglering 158
större inflytande, om besättningen är fri från
patogena juverbakterier, men där
juverinfektioner förekomma, är renmjölkningen mycket
viktig för att minska frekvensen av dessa
infektioner. Om juvret vid en viss m.
tömmes mindre fullständigt än vanligt, erhålles
mjölk med lägre fetthalt än normalt. Det
fett, som vid ofullständig m. blir kvar i
juvret, kan dock utvinnas vid följande m. I.J-n.
Mjölknämnd, Statens, se
Mjölkreglering, nedan.
Mjölkproduktionsvärde, se Fodermedel,
sp. 680.
*Mjölkprovare, Mjölkprovning. Under
senare år ha s. k. plattpastörer kommit till
användning, i vilka mjölken endast några sek.
är upphettad till pasteuriseringstemp., såvida
icke plattpastören är försedd med särskilda
s. k. hållarceller. Undersökningar
beträffande den i plattpastörer behandlade mjölkens
färgförändringar vid Storchs
pasteuriserings-prov ha visat, att dessa förändringar äro
beroende icke blott av pasteuriseringstemp. utan
även av tiden för upphettningen. Ju
snabbare pasteuriseringen försiggår, desto högre
måste pasteuriseringstemp. vara, för att
enzymet skall förstöras. Vidare är färgreaktionen
i viss mån beroende av hur lång tid, som
förflyter mellan upphettningen och
undersökningen, på grund av enzymets reaktivering.
För undvikande av ovan nämnda felkällor
vid undersökningen av mjölk, som upphettats
till 80° C, har pasteuriseringslagen med
därtill hörande tillämpningsföreskrifter ändrats
(Sv. Författningssaml., n:r 548 och 549, 1936).
Förutom provtagning på hittills vanligt sätt
verkställes numera undersökning av
pasteuri-seringsgraden i mejeriet genom av
Medicinalstyrelsen utsedda kontrollanter. Efter
särskilt medgivande får kontrollen utföras av
sakkunnig person genom fortlöpande
maskinell pasteuriseringskontroll, varvid apparatur
och kontrollanordningar skola vara godkända
av Medicinalstyrelsen i samråd med
Lant-bruksstyreb en. E. C-g.
Mjölkreglering, Mjölkprisreglering, en
del av de stödåtgärder för
jordbruket (se d. o., suppl.), som staten under
de senaste åren vidtagit. Ändamålet med m.,
som tillämpats sedan 20 sept. 1932 (se Sv.
Författningssaml., n:r 325, 419 och 420, 1932), är
att åstadkomma förbättrade
avsättningsför-hållanden för mjölk och mejeriprodukter. För
m:s genomförande upptages s. k.
mjölkavgift, vilken till 1 juli 1933 var uppdelad
på allmän och lokal avgift. Efter nämnda
dag upptages endast en mjölkavgift (se Sv.
Författningssaml., n:r 391, 1933), vilken med
vissa undantag skall utgå med högst 3 öre
per kg på all saluförd mjölk. Till 1 nov.
1936 utgick den med 2 öre, därefter med 1,5
öre men böjdes 1 april 1937 åter till 2 öre
per kg. Medlen användas tills, m. inkomster
från kraftfoderskatt (se d. o., suppl.),
marga-rinaccis (se Margarin, suppl.) och
import
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
