Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Motala verkstad - *Motion - *Motor - Motoralkohol - Motorbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Motion—Motorbränslen
190
relsen i Motala. M. tillverkar nu elektriska
lokomotiv, landsvägs- och rälsbussar,
motorvagnar, vägmaskiner av olika slag samt
industriella ugnar, gasgeneratorer och
eldnings-appa rater. Gjuteriet för tackjärnsgjutgods
är nedlagt; till järnverket hör också
press-och hammarsmedja. E. Hlr.
‘Motion. 2. (Statsr.) Enl.
grundlagsändring, slutligt genomförd 1933, få motioner i
alla slags frågor väckas inom 12 dagar från
riksdags öppnande. För frågor, som röra
någondera kammaren enskilt, är dock
motionstiden fortfarande obegränsad. M., som
för-anledes av efter riksdagens öppnande avlåten
kungl. proposition, får i regel väckas senast
vid det sammanträde, som infaller näst efter
10 (i vissa fall, vid helg eller omfattande
ärenden, 20) da‘gar från propositionens
av-lämnande. G. H-n.
‘Motor, se även Elektriska
maskiner, Flygmotor och
Förbrännings-maskin, alla i suppl.
Motoralkohol, se Motorbränslen, nedan.
Motorbränslen. Som bränslen i
förbrän-ningsmaskiner kunna såväl fasta som
gasformiga och flytande ämnen nyttjas; vanl.
hänför sig denna indelning till den form
bränslet har, när det tillföres maskinen.
Fasta bränslen lämna i regel en återstod
(aska) vid förbränningen. Denna fastnar i
oljeskiktet på cylinderväggen och verkar som
ett slipmedel. På grund av den snabba
förslitning detta medför ha fasta bränslen ännu
ej kommit till användning som m., men
försök pågå att lösa problemet.
Gasformiga bränslen. De första
förbrän-ningsmaskinerna voro avsedda för drift med
uteslutande gasformigt bränsle. Som
stationära maskiner ha de gasdrivna motorerna
länge behållit sin betydelse, medan de
trak-tionära motorernas utveckling varit helt
beroende av de flytande bränslena. De
stationära gasmotorerna ha dock alltmer
utträngts av dieselmotorer. Bland de viktigaste
gasformiga bränslena må nämnas
generatorgas och masugnsgas (se dessa ord). Se även
Gasdrivna automobiler, suppl.
Flytande bränslen äro de viktigaste m.,
och bland dem dominera de ur bergolja (se
Petroleum industri) vunna
produkterna bensin, fotogen och solarolja samt
motsvarigheter till dessa bränslen, framställda
på syntetisk väg eller ur oljeskiffrar.
Bensin (se d. o., även i suppl.), som är en
blandning av olika kolväten, kan ha mycket
växlande egenskaper. Motorbensinens spec. v.
ligger vanl. mellan 0.72 och 0.76 och
värmevärdet omkr. 7,500 kcal per liter. Frånsett
kraven på renhet och frihet från syror äro
ur motorteknisk synpunkt särskilt
destilla-tionskurvan och oktanvärdet (jfr d. o., suppl.)
av stor vikt. Av viss betydelse i fråga om
starten av en motor är den temp., vid vilken
10 % av bensinen avdestillerats, den s. k.
10 %-punkten. Ju lägre denna temp. är, dess
lättare start ger bensinen. Alltefter
destil-lationskurvans utseende saluföras i vissa
länder olika bensinsorter på vintern och på
sommaren. Oktanvärdet anger vilket
kompres-sionsförhållande (se Fö rb r ä n n i n gsm
a-s k i n, suppl., sp. 331) man kan använda.
Bensinsorterna i den svenska marknaden ha
f. n. oktanvärden mellan 62 och 72.
Oktanvärdet kan höjas genom särskilda tillsatser till
bensinen; effektivast är en blandning av
blytetraetyl och etylendibromid. som på grund
av sin giftighet dock ej får säljas i Sverige.
Även genom blandning med alkohol eller
bensol kan oktanvärdet höjas (se nedan).
Motorfotogen har numera ringa
betydelse. Den kan brukas även i
förgasarmo-torer, om dessa äro försedda med
anordningar, som hindra smörjoljans utspädning. Spec.
v. är vanl. O,so och värmevärdet omkr. 8,000
kcal per liter.
S o 1 a r o 1 j a, ofta oriktigt kallad råolja,
brukas för drift av tändkule-, hesselman- och
dieselmotorer. Med spec. v. omkr. 0.90 har
den värmevärdet omkr. 9,000 kcal per liter.
Vid bedömande av solaroljans lämplighet för
ett visst slags motor är det av vikt att känna
dels destillationskurvan, dels den fördröjning,
som inträder i bränslets antändning. Vidare
får ej svavelhalten vara för hög; olja för
småmotorer bör hålla högst 2 % svavel.
Motorfotogen och solarol ja kallas ofta
svårflyktiga brän den, enär deras flampunkt
ligger rätt högt (se Förbrännings
ma-s k i n, suppl., sp. 339). Under vissa
förhållanden kunna de dock vara lika eldfarliga
som bensin, och man måste beakta detta, då
man ordnar ventilationen i lokaler, där
avdunstning av dessa bränslen kan inträffa.
Särskilt i båtar måste man ägna stor
uppmärksamhet häråt (jfr anvisningar i K. M.
K:s handbok n:r 1).
B e n s o 1 har något lägre värmevärde än
bensin men ett betydligt högre oktanvärde.
Till sina övriga egenskaper påminner bensol
mycket om bensin och nyttjas som denna i
förgasarmotorer. I Sverige brukas bensol
oftast i blandning med bensin (Esso);
blandningen har på grund av bensolhalten högre
oktanvärde än ren bensin.
Motoralkohol (jfr Motorsprit)
utgöres av etyl- eller metylalkohol eller en
blandning av dessa ämnen; dessutom kan
alkohol i blandning med andra ämnen brukas
som m. Förgasarmotorer kunna drivas med
etylalkohol enbart, om vissa anordningar
vidtagas på motorn. Vanligen brukas dock
blandningar av alkohol med bensin (1
ätt-fa e n t y 1). Vilket inblandningsförhållande som
helst kan nyttjas, men bästa resultat
erhål-les med en blandning, innehållande 25
viktprocent alkohol, vilken kan användas i
normala bensinmotorer utan ändringar.
Alkoholen höjer bensinens oktanvärde (se ovan).
Metylalkohol (metanol) brukas för vissa ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
