Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Motorvagn - Motovilicha - Motsken - *Mott, J. R. - *Motta, G. - Mottram, Ralph Hale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Motovilicha—Mottram
196
Bild 2. Snabbgående dieselmotortåg, 1,000 hkr, 120 km/tim., elektrisk överföring. Danska statsbanorna.
hög grad stimulerats av
automobilkonkurren-sen (jfr Järnväg, suppl.). Motorvagnsdrift
har först upptagits vid småbanorna men
efter hand även vid huvudbanor för att
tillgodose behovet av snabbgående persontåg i
mindre enheter.
Kapaciteten hos motorvagnståg varierar i
regel mellan 50 och 150 platser, allteftersom
tåget bildas av en enda vagn eller
samman-sättes av två (dubbelvagnar) eller flera
vagns-enheter. På senare tid (1934) har man dock
i U. S. A. byggt tåg om 6 vagnar, och dylika
om 9 vagnar kunna snart väntas.
Den maskinella utrustningen består av en
eller flera motorer för bensin, bensol, sprit,
diesel- eller solarolja eller för kombinationer
av de tre förstnämnda bränslena. Dessa ställa
sig rätt dyrbara (särskilt gäller detta
bensinen), varför diesel- och råoljemotorerna efter
hand fått ökad användning, överföringen av
motoreffekten till drivhjulen sker antingen
på direkt mekanisk väg eller med hjälp av
ett till förbränningsmotorn anslutet
elektriskt generatormaskineri, som driver
elektriska motorer, kopplade till axlarna (jfr
Dieselelektrisk järnvägsdrift,
suppl.). Den direkta mekaniska överföringen,
vanl. bestående av växellåda i kombination
med något elastiskt kopplingselement, är
enklast och billigast och förekommer i stor
utsträckning för överföring av mindre
effektbehov, medan det elektriska systemet
kommit i bruk för överföring av större effekter,
för vilken det mekaniska systemet ännu är
mindre driftsäkert och svårligen medger
erforderlig elasticitet i manövreringen.
Gränsen mellan de båda systemen ligger f. n. vid
200—400 hkr men förskjutes stadigt uppåt.
I syfte att nedbringa kraftförbrukningen
och öka manövreringsförmågan har man i
nyare konstruktioner särskilt eftersträvat
viktbesparing, för vilket ändamål man använt
mycket snabbgående motorer samt specialstål,
lättmetaller och svetsade konstruktioner. För
att nedbringa luftmotståndet brukas allt
oftare strömlinjeformade konturer. För att
minska stötar och vibrationer vid högre
hastigheter har man ofta använt gummi i
underredets förband. Även gummifjädring i hjulen
brukas, antingen i form av pneumatiska
hjulringar (t. ex. i de franska Michelinvagnarna)
eller, vanligare, genom inläggning av
gummiskivor eller klotsar mellan hjulring och nav.
M. av dessa moderna typer byggas för
maximala körhastigheter av 150—175 km/tim.
i huvudbanetrafik och 80—‘120 km/tim. vid
mindre banor.
Bild 1 visar ett exempel på en expressvagn
(Bugatti) med mekaniskt överföringssystem.
Vagnen väger 15 ton och har en maskineffekt
av 400 hkr, fördelad på två snabbgående
bensinmotorer (2,500 varv/min.),
maximihastigheten 190 km/tim. och medelhastigheten (enl.
körplan) 110 km/tim. Den är byggd helt av
stål och aluminium och försedd med centra)
förarhytt (synlig över vagnstaket).
Bild 2 visar ett motorvagnståg, tillhörigt
danska statsbanorna och i trafik sedan 1935.
Tåget, som är av dieselelektrisk typ, består
av tre vagnsektioner, vilande på fyra boggier,
och är utrustat med fyra dieselmotorer om
sammanlagt 1,000 hkr. Dieselaggregaten äro
parvis anbragta över de yttre boggierna och
manövreras samtliga från endera av de
förarhytter, som finnas i tågets ändar. På
mitt-boggierna äro anbragta fyra elektriska
motorer. Tåget väger omkr. 130 ton, rymmer
omkr. 160 resande och kan komma upp till
en hastighet av 135 km/tim. J. K.
Motovflicha [mota-], se M o 1 o t o v o,
suppl.
Motsken, astron., se
Zodiakalljus.
*Mott, J. R. Bland
M:s många arbeten
märkas vidare »The
present days
sum-mons to the world
mission of
christiani-ty» (1931) och
»Coope-ration and the world
mission» (1935). Biogr.
av B. Mathews (1934;
sv. övers, s.å.). A. W-r.
*Motta, G., var Schweiziska edsförbundets
president även 1932 och är det ånyo 1937.
Vid sitt 20-årsjubileum 1937 som led. av
förbundsrådet (de senaste 17 åren som
utrikesminister) utgav M. en samling tal,
»Testi-monia temporum». E-s H-d.
Mottram [må’trom], Ralph Hale, engelsk
författare (f. 1883), banktjänsteman till 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
