Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Motorgenerator - Motorisering - Motorkryssare - Motorskydd - Motorskåp - *Motorsprit - *Motortorpedbåt - *Motorvagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Motorisering—Motorvagn
194
Bild 1. Modern, snabbgående, bensindriven motorvagn, 400 hkr, maximihastighet 190 km/tim. System
Bugatti; byggd för franska statsbanorna.
elektrisk energi. M. brukas för omformning
av elektrisk energi, t. ex. från växelström
till likström eller från växelström till
växelström med annat periodtal. Jfr
Elektriska maskiner, sp. 604 och suppl., sp.
1152. F. D-n.
Motorisering. Vid världskrigets utbrott
1914 funnos i den franska armén omkr. 6,000
motorfordon, vid demobiliseringen 1919 omkr.
100,000. I den tyska armén voro motsv.
siffror omkr. 4,000, resp. 40,000. Efter
världskriget har utvecklingen medfört en alltmer
ökad m. i alla arméer. Inom infanteriet kän
netecknas m. av stridsvagnsförbandens
utökning. Vid kavalleriet ha pansanbilsför
band och bilburet kavalleri med kulsprutoi
och granatkastare (i Sverige benämnda
bil-skvadroner) tillkommit. Inom artilleriet äro
luftvärnsförbanden motoriserade och
dessutom i stor utsträckning det artilleri i övrigt,
som ingår i armétrupperna. Härvid släpas i
allm. det tyngre artilleriet bakom bilar eller
hjultraktorer (bildragen transport), medan
det lättare upplastas (bilburen transport). Vid
samtliga stridande truppslag har trossen i
allt större utsträckning motoriserats, särskilt
vid kavalleriet och artilleriet. Till sin
största omfattning har m. genomförts vid
under-hållstrupperna, framför allt vid de förband,
som avses för transporttjänst, där
anspanns-kompanier i stor utsträckning ersatts med
bilkompanier. — Inom vissa
stormaktsar-méer ha hela divisioner eller ännu större
förband motoriserats, så i Ryssland, Frankrike
och Tyskland (i sistnämnda land en hel
armékår). — Man talar ofta i samband med
stridskrafternas m. om motoriserade
och motormekaniserade trupper.
I allm. avser det förra begreppet förband,
där motorfordonen ingå endast som
transportmedel (t. ex. bilskvadron), det senare åter
förband, där dessutom stridsverksamhet äger
rum från vissa motorfordon (t. ex.
stridsvagns-och pansarbilsförband). — Beträffande den
tekniska utvecklingen av stridsvagnar och
pansarbilar se dessa ord, suppl. K. H-g.
Motorkryssare, se Motorbåt, sp. 376.
Motorskydd, anordning för automatisk
urkoppling av en elektrisk motor vid
inträffan
de kortslutning, överbelastning,
spännings-avbrott o. dyl. M. kan uppbyggas av
elektriska säkerhetsapparater (se d. o., även i
suppl.) eller av automatiska strömbrytare
eller ock av bådadera. Vanligaste
kombinationen är nollspänningsskydd (se d. o., suppl.)
och överbelastningsskydd. Det sistnämnda i
sin tur består av säkerhetsapparater eller
strömbrytare, vanl. med termisk utlösning,
varigenom motorns egen belastningsförmåga
i viss mån efterbildas. M. inbygges ofta i
ett motorskåp (se nedan). F. D-n.
Motorskåp, sammanbyggd, kapslad enhet
för anslutning och skydd av elektrisk motor.
M. innehåller vanl. tillslagningsströmbrytare,
med eller utan startapparat (se d. o., suppl.),
vidare amperemeter och motorskydd (se d. o.,
ovan). F. D-n.
*Motorsprit, se även Motorbränslen,
ovan.
*Motortorpedbåt. M. ingå numera (1937) i
så gott som alla nationers flottor.
Sovjetunionen har sålunda i Östersjön 60, i Svarta
havet 20 och i Östasien 30 m. I den under
nyskapning varande tyska flottan ingår en
motortorpedbåtstyp, bestyckad med två 50,8
cm torpedtuber och en kulspruta. Taktiken
för m. bygger på massverkan genom
samtidigt och från olika håll ansatta anfall. Enl.
1936 års försvarsbeslut skall i sv. flottan i
fred hållas några m. som mönsterbåtar och
för personalutbildning; behovet vid
mobilisering anses böra fyllas genom nybyggnader.
ö-g.
*Motorvagn. De för järnvägsdrift avsedda
m., d. v. s. vagnar med egen kraftkälla (i
motsats till vagnar, drivna från yttre
kraftkälla över elektrisk kontaktledning), ha under
det senaste årtiondet utvecklats snabbt.
Ängvagnar enl. äldre system (Sentinel, Purrey
m. fl.) byggas väl fortfarande, huvudsaki. i
England, men de väsentliga framstegen
hänföra sig till vagnar, drivna av
förbränningsmotorer av olika slag. De ackumulatordrivna
vagnarnas användning har hämmats därav,
att ackumulatorbatteriernas vikt och kostnad
motverka inbyggande av de stora effekter,
som krävas vid modern snabbtrafik.
Den moderna motorvagn stekniken har i
XXIII. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
