Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mullsjö - Multan - Multipel skleros - Multiplextelegrafering - *Multrå - Mumford, Lewis - *Munch, E. - *Munch, P. A. - *Munch, P. R. - *Munch-Petersen, H. V. - *Munck, A. F. - *Munck, B. O. C. - Munck af Rosenschöld, Axel Gabriel Mortimer - *Munck af Rosenschöld, E. - *Munck af Rosenschöld, E. Z. - Mungos - Muni, Paul - *Municipalsamhälle - Munk, Kaj Harald Leininger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Mullsjö—Munk
200
Mullsjö, stationssamhälle i Nykyrka och
Habo socknar, Skaraborgs län, vid sträckan
Falköping—Jönköping av S. stambanan, invid
Mullsjön; 682 inv. (1936), därav 597 i
Nykyrka. M. är en livligt besökt kurort (omkr.
250 m ö. h.). I bivatten till Mullsjön (18 m
djup) bedrives forellodling genom a.-b.
Mullsjö fiskodling (gr. 1915).
Multän, stad i britt.-ind. prov. Punjab, vid
Chenab, 325 km v. s. v. om Lahore; 119,457
inv. (1931), övervägande muhammedaner.
Garnisonsort och viktig handelsstad; tillv. av
schalar och mattor.
Multi’pel skleros [-å’s], dets. som d i s s
e-minerad skleros, se
Kyggmärgs-sjukdomar, sp. 1281.
Mu’ltiplextelegrafering, se Telegraf, sp. 76.
*Multrå. Litt.: J. Nordlander, »Ordbok
över Multråmålet» (1933).
Mumford [ma’mfod], Le w i s,
nordamerikansk författare (f. 1895), har föreläst i
sociologi och litteratur vid skilda högskolor och
lärda institutioner, är led. av styrelsen för
den högre undervisningen i New York. M. är
en av U. S. A:s inflytelserikaste kritiker. Av
hans böcker må nämnas »The story of
utopias» (1922), »Sticks and stones, a study
of american architecture» (1924), »The golden
day» (1926), en banbrytande monogr. över
Herman Melville (1929), »The american taste»
(s. å.), »The brown decades» (1931) och
»Tech-nics and civilization» (1934). R-n B.
*Munch, E. Monogr. av P. Gauguin (1933)
och J. Thiis (s. å.).
*Munch, P. A. Nyare litt.: S. Dahl, »P. A.
M. i Vatikanets arkiv» (i festskrift till
Wilhelm Munthe 1933).
*Munch, P. R., är fortfarande
utrikesminister och led. av den danska delegationen
vid N. F. 1934—36 var M. Danmarks
representant i N. F:s råd.
*Munch-Petersen, H. V., dog 1934. Han
blev jur. hedersdr i Uppsala 1932.
*Munck, A. F. Litt.: »Konung Gustav
III:s brevväxling med A. F. M.», utg. av H.
Donner (1933).
*Munck, B. O. C„ dog 1935 16/2. 1927
bildade M. i Stockholm i samråd med
polismästaren och med överståthållarens gillande en
beväpnad, frivillig sammanslutning på omkr.
4,000 man med uppgift »att på polisledningens
order ställas till dennas förfogande som ett
yttersta medel att hävda samhällets
nödvärns-rätt». Sammanslutningen, som hölls hemlig,
blev 1931 till sim existens känd, varefter den
under benämningen Munckska kåren utsattes
för en häftig opposition från vänsterpressen
och vänsterpartierna i riksdagen. Efter
stiftandet av en närmast mot kåren riktad
förbudslag blev den 1932 upplöst. C. A. E.
Munck af Rosenschöld, Axel Gabriel
Mortimer, ämbetsman (f. 1873 21/7),
brorsons son till E. Z. M. Avlade fil. lic.-examen
i Lund 1901 och hovrättsexamen 1903,
tjänstgjorde vid sv. Karlstadsdelegationen 1905,
blev 1909 isekr. och ombudsman i
Vattenfallsstyrelsen, 1917 statssekr. i Ecklesiastikdep.,
var 1929—30 t. f. landshövding i Kronobergs
län och är sedan 1931 landshövding i
Jämtlands län. M. är sedan 1929 g. m. arkeologen
Hanna Rydh (se d. o.). E. Spr.
*Munck af Rosenschöld, E., dog 1869 (ej
1868).
*Munck af Rosenschöld, E. Z., dog 1840 (ej
1838).
Mu’ngos, se Mangustsläktet.
Muni [mjö’ni], Paul, nordamerikansk
filmskådespelare av judisk börd (f. 1895 i Polen),
hette urspr. Muni Weisenfreund. M.
flyttade till U. S. A. som barn, började
utbilda sig till violinist
men kom redan tidigt
till judiska teatern i
New York, som han
också följde på dess
turnéer. På
engelskspråkig teater slog
han igenom 1931 i
Elmer Rices
»Coun-sellor-at-law». Som
filmskådespelare har
M. sedermera nått
världsrykte.
Genom-brottsfilmen var den
i Sverige förbjudna »Scarface». Därefter
följde bl. a. de stora filmerna »Jag är en
förrymd kedjefånge», »Svart raseri», »Louis
Pasteur», »Den goda jorden» och »Émile
Zola», med vilka M. befäst sin ställning som
en av den nuv. filmens mest betydande
karak-tärsskådespelare. R. A-g.
*Municipalsamhälle. Om nya
valbestämmelser se Kommun, suppl.
Munk, Kaj Harald Leininger, dansk
författare (f. 1898), tog teol. ämbetsexamen
1928 och blev präst i Vedersö s. å. M.
debuterade 1928 med skådespelet »En idealist»,
med Herodes som
huvudfigur. Senare
dramer äro »I
brænding-en» (1929; ej uppf.),
»Cant» (1931; om
Henrik VIII och kardinal
Wolsey), »Ordet» (s.
å.), ett slags
omdiktning av »En idealist»
och M:s ojämförligt
starkaste verk, »De
udvalgte» (1933), en
misslyckad
omstuvning av »Hamlet»
(1935) och »Sejren» (1936). M. har vidare
skrivit resebreven »Vedersö—Jerusalem
retur» (1934), verserna »Knaldperler» (1936),
jaktskisserna »Liv og glade dage» (s. å.) och
»10 Oxford-snapshots» (is. å.; sv. övers. 1937).
M:s alstring är mycket ojämn och
oberäknelig, men i sina bästa scener förenar han
stark dramatisk kraft med djärv och
originell gestaltning. Hans dramer ha till
huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
