- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
201-202

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munk, Kaj Harald Leininger - *Munkedal - *Munkfors (kapellförsamling) - *Munkfors (forssträcka) - *Munksjö a.-b. - *Munsunds a.-b. - *Munktells mek. verkstads a.-b. - *Munktorps kontrakt - Munters, Carl Georg - Munters, Vilhelms - Munthe, Alf - *Munthe, Axel - *Munthe, G. L. - *Munthe, G. P. F. W. - *Munthe, L. W:son - *Munthe, Å. W:son - Munthe-Kaas, Elisabeth - Munthe-Kaas, Herman - *Muonionalusta - *Mur, Murverk - *Muratov, P. P. - *Murko, M. - *Murmansk - Murnau, Fred W. - Murphy, William Parry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201

Munkedal—Murphy

202

motiv »övermänniskan», som gör uppror mot
kärlekens gud, mannen, som är h. o. h.
uppfylld av viljan till makt men besegras, vars
tro på sig själv brister sönder. Att M. i
»Ordet» lät undret ske på scenen, väckte
utomordentligt uppseende och långvarig
diskussion. R-n B.

♦Munkedal. Folkmängden hade 1936 stigit
till 2,560 inv., därav 1,674 i själva
industrisamhället och 886 i stationssamhället.

♦Munkfors, kapellförsamling. Med M.
bildar Ransäter numera en kyrklig samfällighet.

♦Munkfors, forssträcka, har utbyggts med
Åtorps kraftverk (12,000 hkr), färdigt 1933.

♦Munksjö a.-b. har sedan 1931 aktiekap.
14,988,900 kr. Sulfatmassetillv. för avsalu
uppgår till 18,000 ton årl. M. äger sedan 1931
Fiskeby fabriks a.-b. och Lagamills a.-b.

♦Munksunds a.-b. har sedan 1934 aktiekap.
5 mill. kr.

♦Munktells mek. verkstads a.-b. övertog
1932 en del av J. & C. G. Bolinders mek.
verkstads a.-b:s rörelse och ändrade i samband
härmed sitt namn till a.-b. Bolinder-Munktell
(se Bolinders, J. & C. G., mekaniska
verkstads a.-b., suppl.).

♦Munktorps kontrakt. Lillhärad överfördes
1 maj 1934 till Västerås stifts domprosteri.

Munters, Carl Georg, ingenjör (f. 1897
22/s). M. utexaminerades från Tekn.
högskolans fackavd. för skeppsbyggnad 1922 och är
sedan 1923 anställd vid Platen-Munters’
refri-gerating system a.-b., Stockholm, för
utveckling av det av honom i samarbete med B. von
Plåten uppfunna kylskåpet (se Ky 1 m
a-skin, sp. 398 f.). E. Hlr.

Munters, Vilhelms, lettisk politiker och
ingenjör (f. 1898), deltog i världskriget och
lettiska frihetskriget 1918—19 och gjorde
omedelbart därefter sina diplomatiska
lärospån vid förhandlingar om handelsavtal. 1930
blev han delegerad vid N. F:s församling,
utnämndes 1933 till generalsekr. i
utrikesministeriet och blev juli 1936 utrikesminister.

Munthe, Alf, målare, tecknare (f. 1892 8/5),
son till Å. W. M. Var elev vid Konstakad. i
Stockholm 1911—12, studerade tidvis
utomlands. M:s dekorativa målningar, bl. a. i
Fri-murarbarnhusets samlingssal 1930, kartonger
till textilarbeten etc. och teckningar visa en
artistisk förfining i uppfattning och
utförande. Nationalmuseum i Stockholm äger M:s
»Motiv från Trosa» och »Självporträtt», båda
i olja. E. L-k.

♦Munthe, Axel, har ytterligare utgivit
»En gammal bok om människor och djur»
(1931). Han har donerat dels till skydd av
fågellivet på Capri och av vilddjursfaunan i
Sverige, dels till blinda lappar.

♦Munthe, G. L. Av hans bok »Gamla
möbler» utkom 4:e, utökade uppl. 1932. M. har
även skrivit om »Moderna möbler» (1931) och
»Gammalt silver» (s. å.; tills, m. A. Posse).

♦Munthe, G. P. F. W. Litt.: »G. M. 1849—
1929. Et minneskrift» av Erik Werenskiold,

Pola Gauguin, Wilhelm Munthe (om G. M.
och hans släkt) m. fl. (1929); »Norske
folke-viser, skrevne og illustrerte av G. M.» (1933).

♦Munthe, L. W:son, dog 1937 8/4.

♦Munthe, Å. W : s o n, dog 1933 2®/i.
Nekrolog i Studier i Modern Språkvetenskap, 12,
1934.

Munthe-Kaas [-kås], Elisabeth, norsk
sångerska (f. 1883). Anlitas ofta som
sopransolist vid körkonserter och har flerstädes i
Norden blivit känd även som
romanssångerska med norsk repertoar. II. G-t.

Munthe-Kaas [-kås], Herman, norsk
arkitekt (f. 1890). Var efter studier i Oslo och
vid Tekn. högskolan i Stockholm (1919)
lärare vid arkitektakad. i Oslo 1923—26. Sedan
1922 har M. i samarbete med arkitekt Gudolf
Blakstad uppfört Konstnärernas hus i Oslo
(1930), rådhuset i Haugesund och
Odd-fellow-huset i Oslo (1934). Sistnämnda byggnad är
en funktionalistiskt konstruktiv
järnbetong-skapelse, som inrymmer lokaler för teater,
biograf, ordenssalar och kontorsrum. E. L-k.

♦Muonionalusta hade 1,103 inv. 1937.
Kyrkbyn, som heter Muodoslompolo, är ändpunkt
för Sveriges nordligaste postdiligenslinje
(Pajala—Muodoslompolo). Pajala och M.
utgöra en kyrklig samfällighet.

♦Mur, M u r v e r k. Litt.: »Hantverkets
bok», d. 4, »Mureri» (1936).

♦Muratov, P. P., är f. 1881.

♦Murko, M., är f. 1861 (ej 1860). Han
avgick 1931 som prof, i Prag och har sedan
bl. a. fortsatt sina undersökningar av
syd-slavisk folkepik.

♦Murmansk beräknades 1933 ha 37,200 inv.
Industrien har snabbt utvecklats och
omfattar numera även bl. a. stora sågverk,
fiskkonservfabriker och skeppsvarv.

M. är numera en av huvudorterna för det
sovjetryska utforskandet av Ishavet, och en
talrik isbrytarflotta är förlagd dit (docka för
isbrytare). Flygförbindelse är ordnad från M.
(land- och sjöflygstation) till Leningrad.
Stridskrafterna i kretsen M. ha förstärkts till
sannolikt högst en infanterifördelning jämte
flyg. Inloppet till Kolafjorden har befästs,
och örlogsbasen Poljarnoje (se d. o., suppl.)
har utvecklats, samtidigt som antalet dit
förlagda jagare och u-båtar ökats. C. A. E.

Murnau [mo’r-], Fred W., tysk
filmregissör (1890—1931). M. genomgick efter
universitetsstudier Max Reinhardts teaterskola och
kom småningom till filmen, där han gjorde
en betydande insats och skapade sig ett namn
som en av stumfilmstidens stora regissörer.
Bland hans tyska iscensättningar märkas
»Dracula», »Tartuffe», »Sista skrattet» (de
båda sistnämnda med Emil Jannings) samt
»Faust» (med Gösta Ekman och Jannings).
M., som 1927 reste till Hollywood, iscensatte
där bl. a. »Soluppgång» och Söderhavsfilmen
»Tabu». R. A-g.

Murphy [mä’fi], William Parry,
nordamerikansk läkare (f. 1892), lärare i medicin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free