Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musil, Robert - Musjanov, N. - Muskogee - *Muskö - *Musorgskij, M. P. - Mussert, Adrian - *Mussolini, B. - Mussoorie - Mustelus - Musy, Jean Marie - *Mutation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Musjanov—Mutation
206
Schwärmer» (1921), »Drei Frauen» (1924) och
»Der Mann ohne Eigenschaften» (2 bd, 1930
—33) m. fl. M:s motiv och psykologiska
uppfattning visa starkt beroende av S.
Freud. R-n B.
Musjanov [moJVnåf], N., bulgarisk
politiker, se Bulgarien, suppl., sp. 733.
Muskogee [maskåu’gi], stad i ö. Oklahoma,
U. S. A., nära Arkansas river, 190 km ö. n. ö.
om Oklahoma city; 32,026 inv. (1930).
Han-delscentrum, viktig järnvägsknut; flyghamn.
Petroleumraffiinaderier, bomullsindustri.
♦Muskö. Ung. mitt över Muskön
fullbordades 1934 M. kanal; 360 m lång, 8 m bred (i
vattenlinjen) och 1,7 m djup. Kanalen följer
den gamla s. k. ryssleden, som var i bruk
under 1700-talet men till följd av
landhöjningen efter hand uppgrundades. Ludvigsberg
har sålts till statens jordnämnd och styckats.
♦Musorgskij, M. P. »Boris Godunov»
uppfördes 1928 i Leningrad i enlighet med den
s. å. publicerade ursprungliga versionen och
har senare även annorstädes givits i samma
form. M:s pianocykel »Tavlor på en
utställning» har i instrumentering av Ravel blivit
känd även som orkesterverk. Biogr. av K.
von Wolfurt (1927), V. Fédorov (1935) och
Mary Tibaldi-Ohiesa (s. å.). H. G-t.
Mu’ssert, Adrian, holländsk ingenjör och
politiker (f. 1894), grundade dec. 1931
Natio-naalsocialistische beweging in Nederland (se
d. o., suppl.), vars ledare han sedan dess
varit. R. C-n.
♦Mussolini, B., är alltjämt den obestridde
ledaren av Italiens såväl inrikes- som
utrikespolitik. Han har även på senare år själv
varit nominell chef för de flesta ministerierna
men överlät juni 1936 utrikes-, kolonial- och
korporationsdepartementen på andra. Om de
senare resultaten av hans politik se
Italien, suppl., sp. 815 f. I ett tal i Bologna
24 okt. 1936 fördelade M. de senare årens
utveckling på tre perioder. Den första slutade
1929 med försoningen med katolska kyrkan
i Lateranfördraget, den andra 1934 med
kor-porativstatens genomförande, varefter
imperiets period vidtog, inledd med
kolonialfördraget med Frankrike jan. 1935 (se 11 a 1 i e n,
suppl., sp. 815) och fortsatt med Abessiniens
erövring 1936. Med en målmedvetenhet, som
icke visade någon tvekan, ledde M. icke blott
kriget utan också kampen mot sanktionerna,
vilka sistnämnda mer än något annat bidrogo
att åstadkomma en nationell samling. M:s
personliga auktoritet och popularitet inom
landet blevo genom dessa yttre framgångar
i hög grad stegrade, och de ha hittills
vidmakthållits bl. a. genom en både återhållsam
och effektiv diplomati, som dels åstadkommit
ett närmande tilil Tyskland (vid
utrikesminister Oianos besök där okt. 1936), dels syftat
att återställa ett gott förhållande till
sank-tionspiolitikens främsta banerförare, England
(Medelhavsavtal vid årsskiftet 1936/37). Den
italienska politiken under spanska
inbördes
kriget har dock på nytt givit anledning till
starka slitningar med såväl England som
Frankrike. M. gjorde sept. 1937 ett
uppmärksammat besök i Tyskland. Hans skrifter ha
börjat utges i en samlad uppl., »Scritti e
discorsi. Edizione definitiva» (hittills 10 bd,
1934—36). L-ts.
Mussoorie [masö’ri], stad i nordvästligaste
hörnet av Förenade provinserna Agra och
Oudh, Indien, på en av Himalajas yttre
kedjor; omkr. 17,000 inv. Rekreationsort.
Mu’stelus, se Hajar, sp. 285, och Fiskar,
bild 13.
Musy [myzi’], Jean Marie, schweizisk
advokat och politiker (f. 1876). Medlem av
förbundsrådet 1920—34 (förbundspresident
1925 och 1930) och av nationalrådet 1914—
19 samt från 1935, har M. varit de
katolsk-konservativas mest framträdande partiman.
I förbundsrådet förestod han finansdep. men
måste avgå efter en fällande folkomröstning.
Han har sedan dess lett en »antimarxistisk»
kampanj och agiterat för ett korporativt
statsskick. E-s H-d.
♦Mutation. 2. Begreppet m. fattas numera
dels som en förändring av ett arvsanlag eller
en gen (faktor- eller genmutation),
dels som varje ärftlig förändring, vilken icke
kan återföras till Mendelska
klyvningspro-cesser. M. i den senare, vidare bemärkelsen
framträda vanl. som i mikroskopet synliga
förändringar av cellkärnans
kromosomuppsätt-ning (kromosommutationer,
stundom kallade aberrationer). Följ, fall
höra hit: fördubbling eller mångdubbling av
kromosomuppsättningen (polyp loi di; jfr
Artbildning, suppl., t. ex. Oenothera
gigas); förekomsten av en eller flera
extra-kromosomer, varigenom polysomiska
typer uppkomma (t. ex. Oenothera lata, former
av spikklubba); stundom bortfall av en hel
kromosom; fördubbling av ett stycke av en
kromosom (d u p 1 i k a t i o n); bortfall av ett
kromosomstycke {deficiency); olika slags
omlagringar av kromosomstycken
(inversioner, t rans loka tioner). Polyploida
typer äro mycket vanliga och kunna framkallas
experimentellt, t. ex. genom köld- eller
värmebehandling av blomknoppar. Typer med
extrakromosomer kunna uppkomma bl. a. som
resultat av non-disjunction, varvid två i
re-duktionsdelningen parade kromosomer icke
gå åtskils utan åt samma håll, så att den ena
dotterkärnan får en kromosom för mycket
och den andra en för litet. Duplikationer,
inversioner, translokationer och deficiencies
kunna framkallas genom röntgenbestrålning.
Deficiencies ha ofta dödande eller letal
verkan (letalmutationer), antingen på
organismen i dess helhet eller t. ex. endast
på pollenkornen. Vissa slags m. synas kunna
hänföras till ärftliga förändringar av
cellernas plasma (plasmamutationer).
M. äro antingen spontana, d. v. s.
uppkomna utan känd yttre orsak, eller i n d u-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
