Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murphy, William Parry - *Murray, släkt - *Murray, sir Gilbert - Murray, Mae - *Murray, R. - Murri, Romolo - Murry, John Middleton - Muschg, Walter - *Museum - *Musikaliska akademien - *Musikfester - *Musikforeningen - *Musikföreningen i Stockholm - *Musikinstrument - *Musikpersonalen - Musil, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Murray—Musil
204
vid Harvard-univ. M. erhöll tills, m. G. Minot
(se d. o.) och G. H. Whipple (se d. o., suppl.)
Nobelpriset 1934 för upptäckten av den
effektiva leverterapien vid perniciös anemi. Se
vidare Blodbrist och Minot, G., båda i
suppl. Tillg.
♦Murray, eng. bokförläggarsläkt. Ny litt. :
G. Paston, »At John Murray’s» (1932).
♦Murray, sir G i 1 b e r t, blev emeritus
1936. M. har vidare skrivit bl. a. »The
clas-sical tradition in poetry» (1927), »The ordeal
of this generation» (1929) och »Aristophanes»
(1933). 1936 ägnades honom en festskrift.
Murray [ma’ri], Mae, nordamerikansk
filmskådespelerska (f. 1894). Började som
balettflicka hos Ziegfeld Follies men övergick till
filmen och tillhörde stumfilmstidens stjärnor.
Hennes mest kända film är »Glada änkan»,
där hon spelade mot John Gilbert. R. A-g.
♦Murray, R., dog 1932.
Murri [mo’ri], R o m o 1 o, italiensk
politiker och författare (f. 1870). Prästvigdes
1893, framträdde kort därpå som en av de
ivrigaste representanterna för modernismen
inom den katolska kyrkan och var bl. a. från
1900 chef för Democrazia cristiana och red.
för Domani dTtalia. 1903 förbjöds
Democrazia av Pius X. Då den dock
reorganiserades, blev M. 1907 avsatt från prästämbetet
samt 1909 bannlyst. Han utträdde då ur
kyrkan och har sedan verkat som deputerad
och essäist. Goda bidrag till italiensk
sam-hällshistoria äro »Battaglie d’oggi» (4 bd,
1901—04), »Della religione, della chiesa e
dello stato» (1910), »Lo stato e i partiti
po-litici in Italia nel dopoguerra» (1921), »La
conquista ideale dello stato» (1923) etc. G. B-h.
Murry [ma’ri], John Middleton,
engelsk författare (f. 1889), tidningsman, har
medarbetat i Times Literary Supplement,
redigerat »Adelphi» 1923—30 m. m. M. har
skrivit dikter och litteraturkritiska verk:
»Aspects of literature» (1920; ny uppl. 1934),
»The problem of style» (1922), »Keats and
Shakespeare» (1925), »Studies in Keats»
(1930), »Son of woman» (1931; om D. H.
Lawrence), »William Blake» (1933), »The life of
Katherine Mansfield» (s. å.; tills, m. Ruth E.
Mantz), »Shakespeare» (1936) och
självbiografien »Between two worlds» (1935). »The life
of Jesus» (1926) och »God» (1929) äro
subjektiva religiösa spekulationer. 1 »The necessity
of communism» (1932) hävdar han en
kommunistisk åskådning. Han är en av Englands
mest kända kritiker, har fin smak och
skarpsinne men förlorar sig också i obevisliga
hypoteser och envis polemik. R-n B.
Muschg [mo/k], Walter, tysk-schweizisk
litteraturhistoriker (f. 1898), docent i Zürich,
har skrivit två arbeten om H. von Kleist
(1923, 1928), »Der dichterische Charakter»
(1929), »Gotthelf. Die Geheimnisse des
Er-zählers» (1931), »Gegenwart und Altertum»
(1932), »Die Mystik in der Schweiz, 1200—
1500» (1935) och skönlitterära verk. R-n B.
♦Museum. Litt.: Huvudarbeten rörande
äldre museihistoria äro D. Murray,
»Museums, their history and their use» (3 bd,
1904; bd 2—3 utgöra museibibliogr.), och J.
von Scblosser, »Die Kunst- und
Wunderkam-mern der Spätrenaissance» (1908); se även
M. P:n Nilsson, »De arkeologiska
upptäckterna» (1933), och P. H. Stemmermann, »Die
Anfänge der deutschen
Vorgeschichtsfor-schung» (1934). Rörande äldre svenska
museer jfr bl. a. arbeten av N. Zenzén (se d. o.)
och litt. vid art. S t o b æ u s, K., suppl. Jfr
också Forn kunskap, suppl. Allmänna
synpunkter på museiväsendet i F. Kenyon,
»Libraries and museums» (1930). Om m. se
vidare uppsatser i Svenska museimannafören :s
tidskr. Svenska Museer 1932 ff., Fornvännen,
Fataburen, Rig m. fl. publikationer. Institut
international de coopération intellectuelle
utger tidskrifterna Museion (1927 ff.) och
Musées Scientifiques (1933 ff.). Jfr Archives
du Muséum National d’Histoire Naturelle,
Paris, Volume du Tricentenaire, 1935. B. H-d.
♦Musikaliska akademien. Preses är sedan
1932 R. Sandler. Biblioteket förestås sedan
1933 av G. Morin. — Sedan 1936 är Kungl.
teaterns operaskola knuten till
Konservato-riet under ledning av akad:s
läroverkssty-relse och närmast av Konservatoriets dir.;
för skolans verksamhet disponeras en del av
avkastningen från Kristina Nilssons fond.
Ny litt.: O. Morales, »Kungl. Musikaliska
akademien 1921—31» (1932). H. G-t.
♦Musikfester. Radikalt betonade
internationella m. ha årl. anordnats av
Internationella sällskapet för samtida musik (den första
i Salzburg 1923). Under senaste år har också
Ständiga rådet för internationellt samarbete
mellan kompositörer i förening med äldre
organisationer anordnat internationella m.,
den första i Hamburg 1935, en senare i
Stockholm 1936. — Senaste nordiska m. höllos
i Helsingfors 1932 och i Osilo 1934. H. G-t.
♦Musikföreningen i Köpenhamn upphörde
1931 med sin konsertverksamhet.
♦Musikföreningen i Stockholm upp
hörde 1924 med sin konsertverksamhet och
ombildades 1935 till en förening för
understödjande av svenska tonsättare och svenskt
musikliv. II. G-t.
♦Musikinstrument, se även Elektriska
musikinstrument, suppl.
♦Musikpersonalen. Vid armén bli enl. 1936
års försvarsordning musikkårerna av tre
typer. Typ I (40 man) organiseras vid Svea
livgarde och Norrbottens reg:te, typ II (26
man) vid övriga inf.-truppförband, typ III
(18 man) vid Livreg:tet till häst, Skånska
kav.-reg:tet, Göta art.-reg:te, Smålands
ar-méart.-reg:te, Karlsborgs luftvärnsreg:te och
Skånska trängkåren. C. A. E.
Musil [mo’-], Robert, österrikisk
författare (f. 1880), fil. dr, ingenjör, har skrivit
romanerna »Verwirrungen des Zöglings
Tör-less» (1906), »Vereinigungen» (1911), »Die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
