Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müller, Renate - *Müller, S. O. - Müller, Theodor Alfred - Müller-Blattau, Joseph Maria - *Müller-Freienfels, R. - Müncheberg - *München - *München-Gladbach - *Münchhausen, B. v. - *Myndighetsålder - Mynningsknall - *Münter, F. - *Myntfot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Miiller, R.—Myntfot
210
Miiller, Ren a te, tysk
film-skådespelerska (1909—37). Var
skådespelerska bl. a. på
Ber-linteatrar och debuterade vid
filmen 1929. Hon spelade mot
Jannings i »Gudarnas
älskling» och hade
uppmärksammade roller i »Kungens
trubadur», »Stenografi och
kärlek», »Eskapade» m. fl. R. A-g.
*Müller, S. O., dog 1934 24/2.
Kort före sin död utgav M.
bd 3 av sitt stora arbete
»Old-tidens kunst i Danmark»,
»Jernalderens kunst» (1933).
Biogr. i Aarböger for
Nordisk Oldkyndighed og
Histo-rie 1934. H. An.
Miiller, Theodor Alfred,
dansk historiker (f. 1865). Tog
skolämbetsexamen 1892 och
har verkat som lärare i
Köpenhamn. M. har utgivit en del
läroböcker i historia (tills, m.
P. Munch) och med lärdom och skarpsinne
behandlat en rad religionshistoriska,
litteraturhistoriska och folkloristiska ämnen; han är
bl. a. en framstående Holbergkännare. P. E-t.
Müller-Bla’ttåu, Joseph Maria, tysk
musikvetenskapsman (f. 1895), sedan 1936 prof, i
musikvetenskap och Universitätsmusikdirektor
i Frankfurt a. M. Har bl. a. utgivit
»Grund-züge einer Geschichte der Fuge» (1923; akad.
avh.; 2:a, utvidgade uppl. 1931), handboken
»Das deutsche Volkslied» (1932), biogr. över
Händel och Brahms (båda 1933) samt är
huvudutgivare av en handbok för all
musikpraxis, »Hohe Schule der Musik» (1935 ff.).
M. har även utgivit äldre musikteoretiska
o. a. musiklitterära verk. H. G-t.
*Müller-Freienfels, R., har vidare utgivit
»Psychologie der Kunst» (3 bd, 1912—33; bd
2—3 i omarb. uppl. 1923) och »Psychologie
der Wissenschaft» (1936).
Miincheberg [my’n^obärk], stad i preuss.
prov. Brandenburg, 50 km ö. om Berlin; 4,819
inv. (1933). I M. ligger
Kaiser-Wilhelminsti-tutet för växtförädling (gr. 1928).
*Münehen hade 735,388 inv. 1933. M., som
1935 fick titeln Hauptstadt der Bewegung
(Rörelsens huvudstad), är säte för N. S. D. A. P:s
högsta ledning, förlagd till Braunes Haus nära
Königsplatz. På dennas ö. sida mittemot
pro-pyléerna ha uppförts två öppna pelarhallar,
Die ewige Wache, i vilka offren från
Hitlers revolutionsförsök 1923 bisatts. Ewige
Wache flankeras av två
monumentalbyggnader, i n. Führerhaus med en kongresshall för
700 pers, och i s. ett liknande komplex för
partiets förvaltningsorganisation (uppf. 1935
efter ritning av P. L. Troost). I anslutning
härtill är i Gabelsbergerstrasse en byggnad för
Institut für Zeitgeschichte under uppförande.
I st. f. det 1931 nedbrunna Glaspalatset
invigdes 1934 i Prinzregentenstrasse vid Englischer
Die ewige Wache i München.
Garten Haus der deutschen Kunst. Hösten 1936
påbörjades Haus des deutschen Rechts. — M.
är säte för Deutsche Akademie (gr. 1925), vars
uppgift är det tyska opråkets vård, och
Reichsinstitut für Geschichte des neuen
Deutschlands (gr. 1934). R. C-n.
*München-Gladbach, se även G 1 a d b a c h
1, suppl.
*Münchhausen, B. v., har ytterligare skrivit
»Idyllen und Lieder» (1928), »Lieder um
Win-dischleuba» (1929), »Die Garbe» (1933;
uppsatser) m. m.
*Myndighetsålder. Riksdagen 1936 antog
såsom vilande förslag till grundlagsändring,
åsyftande en enhetlig kommunal och politisk
rösträttsålder av fyllda 23 år samt en
val-barhetsålder i fråga om A. K. av 25 år;
förslagen godkändes av 1937 års riksdag. Vad
angår kriminell m. har svensk rätt
numera en särbehandling även av brottslingar i
åldern 18—21 år; se Ungdomsfängelse,
suppl. A. M.
Mynningsknall, se Bog vågsknall, suppl.
*Münter, F. Litt.: V. Hermansen i
Aarböger for Nordisk Oldkyndighed 1931; »Rom
og Danmark», I, utg. av L. Bobé (1935).
*Myntfot. Vid en tid efter världskriget,
då den stora efterfrågan på guld ansågs
äventyra guldmyntfotens bestånd, vidtogos
guld-besparande åtgärder av olika slag. Sålunda
uppmuntrades införandet av guldväxelfot,
varigenom det till grund för sedelutgivningen
liggande guldet helt eller delvis kunde
ersättas med likvida tillgångar i guldvaluta.
Vidare förekom en tendens att indraga
guldmynt ur rörelsen, för att de skulle
tjänstgöra som täckning för sedelutgivningen. I
överensstämmelse härmed omarbetades på
sina håll reglerna för guldmyntfotssystemet
att gälla köp och försäljning av guld i tackor
men ej i mynt, »guldtackssystem». Å andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
