Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Myntfot - *Mynt- och justeringsverket - *Mynttillverkning - *Myntvikt - Müntzing, Arne - Myoglobinuri - Myoxus - *Myrberg, P. J. - *Myrbäck, K. - Myrdal, Gunnar - Mysinge hög - -måla, -målen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Mynt- och justeringsverket––-måla
212
sidan restes principiella invändningar mot
det guldmyntfotssystem, som under
efterkrigs-årens nationalistiska handelspolitik medfört
en hopning av guldet hos vissa
fordringsägar-nationer med därav följande internationella
rubbningar i kreditväsen och prisnivå. Vissa
av guldmyntfotens kritiker ansågo, att man
genom en »manipulerad» eller »styrd» valuta
skulle kunna uppnå stabilisering av prisläget
och eliminering av konjunkturer och kriser.
Medan några trott, att detta mål kunde
vinnas genom reform av guldmyntfotssystemet,
ha andra förordat införandet av ett efter
prisindextal reglerat pappersmynt (se d. o.).
Erfarenheterna från England, Sverige m. fl.
länder, som hösten 1931 upphävt
guldmynt-foten, vittna om att man vid pappersmyntfot
väl kan uppehålla stabila priser eller m. a. o.
ett konstant penningvärde. E. H-ss.
♦Mynt- och justeringsverket. Instr.
ändrades ånyo 16 jan. 1935.
♦Mynttillverkning. Framställning av
guldmynt torde numera knappast förekomma,
sedan de flesta länder övergivit guldmyntfoten.
För de s. k. skiljemynten användas i olika
länder olika metaller eller legeringar,
framför allt silver, legerat med koppar, nickel i
ren form eller kopparlegerat (vanl. 25 %
nickel och 75 % koppar), tenn- eller
aluminiumbrons och någon gång aluminium. Materialet
utvalsas till band av lämplig tjocklek, ur
vilka myntämnena (plattar) utstansas. För
större silvermynt, i Sverige för 1- och
2-kro-nor, är oftast en viss vikt för varje mynt
föreskriven. De utstansade plattarna vägas
därför i automatiska vägningsmaskiner, som
utsortera de för lätta och de för tunga
plattarna från dem med rätt vikt. Mindre
silvermynt och mynt av oädla metaller vägas i
större antal och ha endast i genomsnitt en
bestämd vikt. Efter glödgning av plattarna
lettras (se L e 11 r a) de vanl., varvid kanten
uppstukas något för underlättande av
präglingen, som äger rum efter föreg. betning (se
d. o.) av plattarna i syra och eventuell
färg-ning av desamma. Präglingen försiggår i
automatiska pressar, vanl. av knähävtygstyp.
De färdiga mynten räknas och granskas samt
förpackas i påsar. Innan mynten utsändas
till allmänheten, genomgå de i allm. ännu en
kontroll med avseende på vikt, och då fråga
är om silvermynt, tages dessutom ett
general-prov, vilket nedsmältes, varefter smältan
analyseras med avseende på silverhalt o. s. v.
Denna senare kontroll verkställes i allm. av
den ansvarige myntmästaren personligen, i
Sverige av myntdirektören. A. G-be.
♦Myntvikt. Förordningen om m.
upphävdes genom justeringskungörelsen 22 juni 1934.
Müntzing, Arne, genetiker och botanist
(f. 1903 2/3), fil. dr och docent vid Lunds univ.
1930, anställd som assistent vid Svenska
soc-kerfabriks-a.-b:s station för vitbetsförädling
vid Hilleshög 1929—31, avd.-föreståndare vid
Sveriges utsädesförening i Svalöv 1931. M.
har specialiserat sig på växtcytologi och
art-bildningslära samt utgivit en rad värdefulla
avh. om dessa frågor. Den av honom ledda
s. k. kromosomförädlingen vid Svalöv, som
går ut på att framställa nya typer av
kulturväxterna med förhöjt kromosomantal, har
tilldragit sig stor uppmärksamhet såväl i
Sverige som i utlandet. G. N.-L.
Myoglobinurl, seKorsförlamning 2,
suppl.
Myo’xus, se Sjusovare.
♦Myrberg, P. J., är medl. av redaktionen
för Acta Mathematica sedan 1933.
♦Myrbäck, K., fick 1932 en personlig
professur i jäsningskemi vid Stockholms
högskola.
Myrdal, Gunnar, nationalekonom och
socialpolitiker (f. 1898 ®/12), jur. dr 1927 på avh.
»Prisbildningsproblemet och
föränderligheten», docent s. å. vid Stockholms högskola,
prof. 1930 vid
Institut universitaire des
hautes études
interna-tionales i Genève och
1933 vid Stockholms
högskola. M. har
bedrivit ett omfattande
nationalekonomiskt
samt ekonomi- och
socialpolitiskt
författarskap. Av
teore-tisk-vetenskaplig natur äro »Vetenskap
och politik i
natio
nalekonomien» (1930) samt »Om
penningteo-retisk jämvikt» (i Ekonom. Tidskr. 1931). I
»Stockholm economic studies», utg. av
social-vet. institutet vid Stockholms högskola, utgav
M. 1933 »The cost of living in Sweden 1830—
1930». M. har i stor utsträckning tagits i
anspråk för offentliga utredningar. I dylikt
sammanhang ha bl. a. tillkommit
»Konjunktur och offentlig hushållning» (1933) och
»Finanspolitikens ekonomiska verkningar»
(1934). I samarbete med sin hustru, Alva
M. (f. 1902 31/i), utgav han 1934 »Kris i
befolkningsfrågan», som framkallade livlig
diskussion om orsakerna till och följderna av
den sjunkande fruktsamheten samt
möjligheterna att hejda nativitetsfallet i Sverige.
Härför borde ungdomen bibringas en mera positiv
inställning till familjebildningen samt
sam-hällsreformer genomföras i familjevärnande
och barnavårdande syfte. M. har verksamt
deltagit i bostadssociala utredningen (av 1933)
och befolkningskommissionen (av 1935). Sedan
1936 är M. led. av F. K. (socialdemokrat). B. N.
Mysinge hög, en av Ölands största
gravhögar, trol. från bronsåldern (1800—500 f. Kr.),
belägen n. om Resmo kyrka, uppf. till största
delen av kalksten. K. A. G-n.
-måla, -målen ingå som efterled i många
namn på i allm. mindre gårdar i Blekinge,
Småland och sydligaste Östergötland.
Förleden är i de flesta fall ett personnamn. Fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
