Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nathan, Robert - *Nathansen, H. - Nathorst, Ruth Gabriella - Nathurst, Carl Evert - Nation, The - Nationaalsocialistische beweging in Nederland - National- - National academy of sciences - Natinoal advisory committee for aeronautics, The (N. A. C. A.) - *Nationalbank - *Nationalekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Nathan, R.—Nationalekonomi
230
Nathan [néPpon], Robert, nordamerikansk
författare (f. 1894), har skrivit älskvärda, lätt
satiriska och fantasifulla romaner och
idyller: »The puppet master» (1923), »The fiddler
in Barly» (1926), »The bishop’s wife» (1928),
»Road of ages» (1935) m. m. R-n B.
♦Nathansen, H., utgav 1932 romanen
»Mendel Philipsen og sön».
Nathorst, Ruth Gabriella, missionär
(f. 1883 x*/8), dotter till A. G. N. Verkade
kraftigt för att sv. kyrkan skulle upptaga
mission i Kina och utsändes 1918 som denna
missions pioniär till ITu-nan, där hon varit
verksam som lärarinna och evangelist i
Chang-sha, vid skolan i Tao-hua-lun och vid
ett norskt seminarium. Förutom övers, har
hon publicerat en levnadsteckning av Sun
Yat-sen (1933). G. Lbrg.
Nathurst, Carl Evert, svensk-amerikansk
militär (f. 1861 20/8), bror till A. G. Nathorst.
Han utvandrade till Amerika, deltog på
U. S. A:s sida i spansk-amerikanska kriget
1898, nedslog ett uppror på Tahiti och blev
sedan en av de ledande vid organiserandet av
U. S. A:s gendarmeri på Filippinerna, dess
chef och brigadgeneral i U. S. A:s armé 1927;
är nu pensionerad. N. har riktat svenska
museer med betydande etnografiska samlingar.
Nation, The [de neFJen], liberal
nordamerikansk veckotidskrift, gr. 1865 av E. L.
God-kin, utg. i New York. N. har ivrigt
bekämpat de kulturreaktionära tendenserna i den
»hundraprocentiga» amerikan ismens form.
Under den Coolidge-IIooverska regimen gick
N. till storms mot »välståndslegenden» och
hävdade behovet av genomgripande sociala
reformer. Nu stödjer den Roosevelts politik.
Bland N:s främsta medarb. märkas Oswald
Garrison Villard och Ileywood Broun. Ä. Th.
Nationaalsocialistische beweging in
Ne-derland [natsiånä’lsåsialistise bovenen-], det
största nationalsocialistiska partiet i Holland.
N. grundades i dec. 1931 i Utrecht av A.
Mus-sert (se d. o., suppl.) och hade i slutet av 1936
närmare 60,000 medl. Vid valen i maj 1937
erhöll partiet fyra mandat i vardera
kammaren. N. ansluter sig till den tyska förebilden,
ehuru rasdoktrinen modifierats med hänsyn
till koloniernas infödda befolkning. Partiet
upptager sålunda även judar.
Utrikespolitiskt önskar Mussert ett närmande till
Tyskland och Italien men med bibehållande av den
traditionella vänskapen med England. Med
Vlaamsch nationaal verbond (se d. o., suppl.)
underhåller partiet goda förbindelser, varvid
det gemensamma framtidsmålet, en förening
mellan Holland och de flamländska
provinserna i Belgien till »Grootnederland»
(Stor-nederländerna), betonas. N. har mött
starkaste motståndet bland arbetarbefolkningen
och hos det katolska episkopatet, vilket
förbjudit katoliker att bli medl. Rörelsens organ
är den dagliga tidningen Volk en Vaderland.
— Litt.: H. Otto, »Die flämischen und
hollän-dischen Nationalbewegungen» (1936). R. C-n.
National-, i no. ord, se även Nasjonal.
National academy of Sciences [nä^nal
ekä’-domi ev saFensiz], vet.-akad. i Washington,
U. S. A., gr. 1863, högst 300 inländska och 50
utländska medl. N. är delad på 11 sektioner
för olika naturvetenskaper, ingenjörvetenskap,
medicin, antropologi och psykologi. N. utger
flera skriftserier. A. A-t.
National advisory committee for
aeronau-tics, The [de nä’Jnol edvåFzeri kemi’ti får
eioronå’tiks] (förk. N. A. C. A.), en av U. S. A:s
president enl. kongressbeslut 1915 tillsatt
kommitté, som har att leda det aeronautiska
forskningsarbetet i U. S. A. Kommittén
består av 15 led.: två officerare från
krigs-departementets och två från
marindepartementets flygmilitära staber, var sin
representant för Smithsonian institution,
meteorologiska byrån och Bureau of standards samt
åtta andra, representerande aeronautisk
vetenskap eller teknik. N. förfogar över stora
laboratorier och försöksfält, The Langley
memorial aeronautical laboratory, förlagda till
Langley field, Virginia. I Europa har N. en
representant med byrå i Paris. I. M-r.
♦Nationalbank. N. i Köpenhamn
förvandlades 1936 till statsbank och antog namnet
Danmarks nationalbank. Staten
har tillskjutit en grundfond om 50 mill. kr.,
och de förutvarande aktierna ha inlösts med
4 % statsgaranterade obligationer, som skola
förräntas och amorteras med bankens vinst.
Jfr Danmark, suppl., sp. 940. E. H-ss.
♦Nationalekonomi. Under världskriget (se
d. o., sp. 922—926), den därpå följ,
fredskri-sen 1921—23 och de fruktlösa strävandena på
1920-talet att återgå till förkrigstidens
regim i fråga om penningväsen, finanser och
internationell handelsfrihet m. m. samt under
den svåra världsdepression, som nMde botten
1932, och försöken att under depressionen
minska den utbredda arbetslösheten genom
offentliga åtgärder m. m. har n. som
fackvetenskap ställts inför aktuella ekonomiska
och sociala problem, för vilkas lösning
förutsättningarna delvis varit andra än tidigare,
framför allt genom starkare politiska
inflytanden. Hopningen av statistiskt material
och framstegen i metoderna för dess
insamling och bearbetning ha möjliggjort en
renässans för den forskning, som anknyter
till nyklassicismen (se bd 14, sp. 746),
varvid matematiken vunnit allt
vidsträcktare användning för exaktare formulering
av teoretiska problem i deras rent
kvantitativa aspekter från empiriska
utgångspunkter. Krafternas spel i det
ekonomiska samhällslivet, dynamiken, har skjutits
i förgrunden på bekostnad av det statiska
betraktelsesättet. Detta hänförde sig till
jämviktslägen, till vilka produktion och
konsumtion måste tendera under allsidigt fri
konkurrens. Därvid ha diskussioner om värde
o. dyl. (R. van Genechten, »De
outwikke-ling der waardeleer sinds 1870», 1927)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
