Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Nationalekonomi - Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
232
fått träda i bakgrunden för
undersökningar av prisförändringar, konjunkturväxlingar
och möjligheterna att följa och mildra
dem genom penning- och finanspolitiska
åtgärder m. m. (se K o n j u n k t u r f o r s
k-n i n g, suppl., samt D. Robertson,
»Banking policy and the price level», 3:e uppl.
1932, F. A. v. Hayek, »Geldtheorie und
Kon-junkturtheorie», 1929, »Preise und
Produktion». 1931, m. fl. skrifter, och arbeten av J. M.
Keynes, bl. a. »The general theory of
employ-ment, interest and money», 1936). Den fria
konkurrensens begränsningar genom
ekonomiska sammanslutningar, statliga
regleringsåtgärder o. dyl. samt ett alltmer ökat antal
monopol och kvasimonopol av olika slag
medföra allehanda modifikationer vid
prisbildningen, vilka vunnit beaktande i prisläran,
jämväl med hänsyn till prisbildningen på
produktionsfaktorerna (se Produktion
samt J. Robinson, »Economics of imperfect
competition», 1933, och E. H. Chamberlin,
»Theory of monopolistic competition», s. å.).
Den fortgående merkantiliseringen av det
ekonomiska samhällslivet, transportväsendets
snabba utveckling, handelspolitikens
omläggning i protektionistisk riktning till stärkande
av nationell självförsörjning (jfr
Handelsfördrag och Handelspolitik, båda i
suppl.) samt övergången till fri myntfot med
allehanda åtgärder för reglering av
penningens inhemska köpkraft och den nationella
valutans utlandsvärde äro förändringar, vilka
sammanfallit med ett omslag i
befolknings-rörelsen i kulturländerna (se G. och Alva
Myrdal, »Kris i befolkningsfrågan», 1934, och
E. Sommarin, »Befolkningsfrågan och
jordbruket», 1935). Dessa förändringar ha
medfört viktiga förskjutningar i
samhällsstrukturen, karakteriserande nutiden såsom en
materiell och ideell brytningstid. Denna
avspeglas i meningsstrider om bärigheten och
räckvidden hos det klassiska och nyklassiska
lärosystemet samt om värdet av olika försök att
utveckla det med anpassning till moderna
förhållanden i det ekonomiska samhällslivet
eller att ersätta det med något annat. I
senare fallet uppges mer eller mindre helt
den klassiska principen, att det ekonomiska
livet styres av egna inneboende krafter, som
verka i individer och grupper och ytterst
kunna härledas ur människans och tingens
natur samt icke underläggas någon vis
försyn i statsmannaskepnad. Uppgifterna för
näringspolitiken, socialpolitiken och
skattepolitiken vidgas, ytterst till en rationellt ledd
planhushållning (se d. o., suppl.). Sistnämnda
tendens har medfört en renässans för den
historiska skolan eller dess avläggare
av institutionalistisk huvudtendens, d. v. s.
med huvudvikten på samhällsinrättningarnas
historia och betydelse samt möjligheten att
utveckla dem efter mer eller mindre radikala
linjer, och i riktning mot ekonomisk
behavio-rism med stöd av social psykologi, masspsy-
kologi. Försöken att fördjupa
undersökningarna ha föranlett upptagandet av
kunskapsteoretiska o. a. spörsmål, som tidigare
ansetts falla utom ramen för n. (se även S
o-c i o 1 o g i). Ombildningen av
universitetsväsendet i Sovjetryssland, Italien och Tyskland
m. fl. länder har avsett viss kontroll över
forskningens och framför allt undervisningens
inriktning i syfte att ställa den i samklang
med förhärskande statsuppfattning. Jfr
Ekonomisk historia, suppl.
Litt.: Econometrica (1933 ff., utg. av The
econometric society; prof. R. Frisch, Oslo, tog
1931 initiativet till denna internationella
sammanslutning), The American Economic Review
(vol. 26, 1936, med suppl. Papers and
Procee-dings of the Annual Meeting of The
American Economic Association), Economic Journal
(vol. 46, s. å., London), Jahrbücher für
Natio-nal-Oekonomie und Statistik (bd 146, s. å.,
Jena) m. fl. Nyare riktningar ha i svensk
litteratur funnit uttryck bl. a. i 1926 års
arbetslöshetssakkunnigas betänkande och
förslag (1928) och i arbetslöshetsutredningens
be-tänkanden (1931—34) med därtill hörande
bilagor. Se även arbeten av de till
»Stockholmsskolan» inom modern nationalekonomi
räknade G. Myrdal och E. Lindahl (se dessa
ord, suppl.). E. F. K. S-n.
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, förk. NTF, bildades 15 nov. 1934
i Stockholm med uppgift att verka för höjd
trafikkultur och ökad trafiksäkerhet, främst
på gator och vägar. Styrelsens ordf, utses av
K. m:t; av övriga led. utse Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, Skolöverstyrelsen och
Medicinalstyrelsen vardera en, medan fem väljas
av föreningen inom olika
trafikintressegrupper. Föreningens råd består av högst 30
led., av vilka 5 utses av chefen för
Kommu-nikationsdep., 5—10 av institutioner,
föreningar och sammanslutningar, som därom
anmodas, samt 10—15 genom val av
föreningen. Rådet behandlar de ärenden, som av
styrelsen hänskjutas dit, och förelägger styrelsen
förslag. Statliga och kommunala
korporationer samt stiftelser och sammanslutningar äga
vinna inträde i föreningen såsom aktiva medl.
Till understödjande medl. kunna antagas
enskilda personer och affärsföretag, som ha
intresse för föreningens verksamhet. N.
åtnjuter statsanslag (1935 och 1936 50,000 kr.).
En av N :s främsta uppgifter är ungdomens
fostran till en högre trafikkultur. Sedan
K. m:t 27 nov. 1936 utfärdat förordning om
obligatorisk trafikundervisning i rikets
skolor, medverkar föreningen till denna genom
att meddela teoretisk och praktisk
handledning åt lärarna samt utarbeta lämplig
undervisningsmateriel. N. anordnar s. k.
trafikdagar i samråd med lokala myndigheter och
aktuella trafikföredrag, utger broschyrer för
bilister, cyklister och fotgängare samt
sprider trafikaffischer med manande slagord m. m.
Dessutom verkar N. för enhetliga
trafikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
