Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Nationalsocialister - Nationalsozialistische deutsche Arbeiterpartei - *Nationaltheatret - *Nationaltidende - Nationella ungdomsförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239 Nationalsozialistische deutsche Arbeiterpartei—Nationella ungdomsförbundet 240
1933 mycket snabbt och råkade snart i
konflikt med den auktoritära regeringen
Doll-fuss, vilket i juni 1933 ledde till partiets
upplösning; det fortsatte dock illegalt sin
verksamhet, trots att tusentals n. av regeringen
internerades i koncentrationsläger. En del
flydde till Tyskland, där de med
myndigheternas medgivande bildade en numera upplöst
österrikisk legion, vilken förlädes till
gränstrakterna och därigenom ytterligare irriterade
stämningen. Det socialdemokratiska upproret
i febr. 1934 stärkte partiets ställning, skärpte
dess opposition och ledde i samband med
mordet på Dollfuss s. å. till öppen kamp mot
regeringen, i vilken denna dock avgick med
segern. Efter överenskommelsen mellan
Tyskland och Österrike 11 juli 1936 har den
österrikiska nationalsocialismen intagit en
lojalare hållning mot regeringen.
I T jeckoslovakien förbjöds det
nationalsocialistiska partiet i nov. 1933. Sudettyska
partiet under Henlein (se d. o., suppl.) kan
sägas vara dess arvtagare som avläggare till
den tyska nationalsocialismen. I Memel
bildades 1933 två partier med
nationalsocialistiskt program och dirigerade från Tyskland.
Ett politiskt mord gav den litauiske
militärkommendanten i Memel en orsak att
upplösa båda och anordna en rättegång (se M
e-melområdet, suppl.). I Schweiz existerar
sedan 1931 ett nationalsocialistiskt parti,
Bund nationalsozialistischer Eidgenossen,
vilket dock ej spelar någon roll. Av de
holländska nationalsocialistiska partierna är
endast den av Mussert ledda
Nationaalsocialisti-sche beweging (se d. o., suppl.) av betydelse.
Belgien saknar n.; dock är Vlaamsch nationaal
verbond (se d. o., suppl.) starkt påverkat av
nationalsocialistiska idéer. Ett andra
antidemokratiskt flamländskt parti, Verdinaso,
står ideologiskt fascismen närmare, vilket
även gäller om rexismen (se d. o., suppl.).
I Bulgarien har av A. Tsankov bildats en
folksocialistisk rörelse, som vid diktaturens
införande (maj 1934) räknade över 1/4 mill.
medl. och sedan dess uppges ha vuxit.
I Rumänien existera flera partier med
nationalsocialistiskt program. Det numerärt
starkaste är det 1935 genom sammanslagning av
Gogas agrarnationella och Cuzas
antisemitiska organisation bildade Kristlig-nationella
partiet, vilket vid valet 1935 erhöll 18
kammarmandat och tills, m. de 9 representanterna
för Vaida Voevods Rumänska front bildar ett
nationalistiskt block med efter tysk förebild
utformat program. Detta är även fallet med
den av Zelea Codreanu ledda organisationen
Totul pentru tara (Allt för landet), en
efterföljare till det efter mordet på
konseljpresidenten Duca (dec. 1933) förbjudna
terroris-tiska Järngardet. Även bland Transsylvaniens
tyskar finns ett nationalsocialistiskt parti.
I Grekland finnes ett ehuru betydelselöst
nationalsocialistiskt parti. — Litt.: »Das neue
Europa», utg. av Batschari (1936). R. C-n.
Sverige. Nedrustningsbeslutet 1925
framkallade i Stockholm hösten 1926 en
antipar-lamentarisk sammanslutning, Sveriges
fascistiska kamporganisation
(organ var veckotidningen Spöknippet 1926
—29), som hösten 1929 ändrade sitt namn
till Nationalsocialistiska folkpartiet. Efter
flera sprängningar och sammanslagningar
bildades i sept. 1930 under intrycket av
det tyska valet 14 sept. (då n. blevo tyska
riksdagens näst största parti) Svenska
nationalsocialistiska partiet
med B. Furugård som ledare och S. O.
Lindholm som hans närmaste man. Partiet, vars
tidning först var Vår Kamp (1930—33), sedan
Nationalsocialistisk Tidning (1933—36),
erhöll vid riksdagsmannavalen 1932 omkr.
15,000 röster. Jan. 1933 bröt sig Lindholm
ut ur partiet och grundade
Nationalsocialistiska arbetarpartiet (N. S.
A. P.). Nov. 1933 sammanslogos flera
fristående nationalsocialistiska organisationer
till Nationalsocialistiska bio c
ket, med M. Ekström som ledare. Denna nya
partibildning (tidning: Riksposten)
framträdde med försök till en samling av n. i Sverige
men misslyckades och har sedan spelat en
relativt obetydlig roll. Furugårdspartiet upphör
de nov. 1936; en del av dess medl. övergingo
till N.S.A.P., som vid riksdagsvalet sept. s.å.
erhöll 17,400 röster. Partiet utger Den Sven
ske Nationalsocialisten, ungdomstidningen
Stormfacklan och tidskr. Nationell Socialism.
Utom N. S. A. P. (och »Blocket») finns f. n.
en mindre nationalsocialistisk grupp i
Göteborg, Svenska frihetsrörelsen, gr.
1934, som utger veckotidningen Sverige Fritt.
Sept. 1934 bildades därjämte med ingenjör C.
E. Carlberg som initiativtagare och drivande
kraft en opolitisk sammanslutning, Man
hem, som huvudsaki. genom föreläsnings
verksamhet driver en »nordisk kulturpolitik
på raslig grund». Om den av P. Engdahl
grundade och ledda s. k. nysvenska rörelsen
se Nysvenskarna, suppl. Å. S-n.
Nationalsozialistische deutsche
Arbeiterpartei [natsiånä’lzåtsia- dUTJo [-a’rbåltorpar-tai],-] {+a’rbåltorpar-
tai],+} se Nationalsocialister, även
ovan, sp. 237 f.
*Nationaltheatret. N:s chefer under senare
år ha varit Einar Skavlan (1928—29),
Halvdan Christensen (1930—33), Anton Rönneberg
(1933—34) och Johannes Wiers-Jensen (1934
—35); nuv. chef är Axel Otto Normann. —
1930 uppförde N. i Stockholm Ibsens »Vild
anden». — Monogr. om N. 1899—1924 av H.
Wiers-Jensen (1924). O. W-n.
*NationaItidende. Den Ferslewska
tidningskoncernen övertogs 1931 av Gylden
dalske forlag, och N. upphörde s. å. 1936
antog Dagens Nyheder namnet N. Denna
tidning övertogs s. å. av ett konservativt
konsortium.
Nationella ungdomsförbundet, se
Sveriges nationella förbund, suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
