Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalsocialism - *Nationalsocialister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalsocialister
237
N. hävdar, att den i årtusenden kommer
att bestämma Tysklands politiska
förhållanden. Den kan eller vill därför ej låsa fast
sig vid ett konkret politiskt och ekonomiskt
program. Socialismen får därför endast
uppfattas som en statens moraliska rätt att efter
behov företaga ingrepp i den personliga
dispositionsrätten till folkförmögenheten. Så måste
även enl. Hitler partiprogrammets
socialise-ringsfordringar tydas. 1 praktiken innebär
detta ett erkännande av den privata
äganderätten. Gränserna för den privata
förvärvsverksamheten dragas av satsen »allmännytta
går före egennytta», huvudinnehållet i vad
som brukar kallas den tyska socialismen.
Litt.: H. Tingsten, »Den nationella
diktaturen» (1936); O. Dietrich, »Die
philosophi-schen Grundlagen des Nationalsozialismus»
(1935); A. Bäumler, »Männerbund und
Wissen-schaft» (1934); D. Klagges, »Idee und System»
(s. å.). R. C-n.
♦Nationalsocialister. I Tyskland har
Natio-nalsozialistische deutsche Arbeiterpartei, förk.
N. S. D. A. P., erkänts som offentlig institution
(Körperschaft des öffentlichen Rechts) och
genom lag (19 nov. 1934) inbyggts i
statsorganismen. Den 1933 införda spärren för
inträde i partiet har genom olika förordningar
(senast april 1937) mildrats, varigenom
antalet medl. (Parteigenossen, förk. Pg, i
motsats till övriga medborgare, Volksgenossen,
förk. Vg) nu kan beräknas till omkr. 6*/2 mill.
Hitlers ställföreträdare som partiledare är
sedan 1934 riksministern Rudolf Hess (se d. o.,
suppl.). Den honom underställda
partiledningen med säte i München består av en
centralbyrå och organisatoriskt fristående
spe-cialavd. (Reichsle it ungen), vilkas
arbetsområden antingen sammanfalla med
riksmiuiste-riernas eller omfatta en viss gren av den
partipolitiska verksamheten. De viktigaste
av dessa äro Reichspropagandaleitung
(Goeb-bels), Agrarpolitisches Amt (Darré), det till
Berlin förlagda Aussenpolitisches Amt (A.
Rosenberg) och Reichsorganisationsleitung,
ledningen av den politiska ‘partiorganisationen
(Ley). Finans- och
förvaltningsangelägenhe-ter handläggas av en riksskattmästare, som i
ekonomiska frågor enl. lag (mars 1935) även
utövar uppsikten över alla till partiet
anslutna och närstående organisationer. Dessas
sammanlagda årliga budget kan uppskattas till
över 500 mill. Rmk. Stormavdelningarnas
(S. A.), motorkårens, skyddsstafetternas (S. S.)
och Hitler-J ugends högsta ledningar ingå
vidare som självständiga avd. i partiledningen.
En fullt oberoende ställning inom
organisationen intar partiets rättskipningsorgan. Enl.
lag (nov. 1934) stå alla partimedl. i fråga om
politisk verksamhet och personligt
uppförande under partiets egen jurisdiktion.
Partidomstolarna äga rätt att utom t. ex. böter
utdöma arrest- och fängelsestraff.
Anklagelser mot ledande partimän (även Hitler)
behandlas av högsta partidomstolen i München,
238
vilken i viktiga fall även kan uppta av lägre
instanser avkunnade domar till förnyad
prövning.
Territoriellt är den politiska organisationen
indelad i 31 distrikt (Gaue), vilkas ledare
för att trygga partiets inflytande på staten
oftast samtidigt fungera som riksståthållare
eller bekläda högre förvaltningsposter.
Riks-tyskarna i utlandet och sjöfarande tyskar
äro sammanfattade i ett särskilt
partidistrikt, Gau Ausland. Distrikten äro
indelade i kretsar (Kreise) och dessa i
ortsgrup-per (Ortsgruppen). Den minsta
förvaltningsenheten är blocket (Rlock), vars ledare
gentemot den partiet ej tillhörande befolkningen
i egenskap av Hoheitsträger gäller som
Hitlers personlige representant. Ett block
omfattar ung. 60 familjer. Alla funktionärer,
tillhörande den politiska organisationen, äro
uniformerade och avlägga trohetsed till
Hitler personligen.
Vid sidan av den politiska organisationen
existera inom partiets ram formationer med
speciella uppgifter, S. A., S. S., Hitlerjugend,
NS-Lehrerbund, NS-Studentenbund m. fl.
Därtill komma till partiet anslutna, under
nationalsocialistisk ledning stående organisationer,
vilka äro öppna för alla tyska medborgare av
arisk härkomst. Hit höra Deutsche
Arbeits-front (se A r bets f ro n te n, suppl.), vidare
Nationalsozialistische Kriegsopferversorgung,
förk. NSKOV, för alla i världskriget sårade
eller skadade soldater och deras anhöriga, och
Nationalsozialistische Volkswohlfahrt, förk.
NSV, vars huvuduppgift är genomförandet
av den årliga vinterhjälpsaktionen för
nödställda (vintern 1935—36 366 mill. Rmk).
Den politiska partiorganisationens uppgift
är att garantera den nya regimens bestånd,
att gentemot centrala och lokala statliga
myndigheter företräda och genomdriva
nationalsocialismens grundsatser och att inom
folket utbreda och fördjupa kännedomen om dess
idéer. Denna senare uppgift, det s. k.
politiska skolningsarbetet, har numera trätt i
förgrunden. Genom kurser, skolningsläger
och genom s. k. skolningsbrev söker man
vinna folkets breda lager för
nationalsocialismens världsåskådning. En annan gren av
skolningsarbetet inriktar sig på urval och
fostran av den kommande ledargenerationen.
Denna urvalsprocess börjar i Hitlerjugend
och fortsättes i S. A. och arbetstjänsten.
Eliten underkastas en ytterligare prövning
under en treårig utbildning vid de s. k.
ordens-borgarna (se d. o., suppl.). — Sedan 1929
hålla n. årl. i sept. i Nürnberg sina
partidagar, då partiets ledande män taga
ställning till aktuella politiska frågor och ge
riktlinjer för kommande års arbete.
1 andra, särskilt tysktalande länder ha
bildats nationalsocialistiska partier, som mer
el. mindre troget kopierat den tyska
förebilden. 1 Österrike betraktar sig partiet som
en integrerande del av det tyska, växte efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
