Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsområde, Naturreservat - Naua - *Nauckhoff, släkt - *Nauckhoff, E. G. R. - *Naumann, E. Chr. L. - *Naumann, H. - Nautilus - Nawa - Navasjin (Nawaschin, Navashin), Michail Sergejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Nau a—N a vas j in
246
sel, matfiske och jakt i svenska
nationalparker). I somliga n. (t. ex. för friluftsliv)
bevaras naturprägeln blott nödtorftigt.
Trakter med blott s. k. allmänt skydd för vissa
växter el. djur (t. ex. f. n. i Jämtlands län
för simfågel och vadare; längs 8 mil av
Hälsinglands kust för sjöfågel utom havstrut)
bruka icke kallas n., men många klara n.
skyddas på liknande sätt. Som n. av ny art
få väl räknas U. S. A:s ödemarksreservat. där
landsvägar, fast bebyggelse m. m. bannlysts
men icke skogsbruk.
I Sverige finnas jämte
nationalparkerna (se d. o., även i suppl.) drygt 100 n.
fridlysta som naturminnesmärken,
däribland Borga hage vid Borgholm (0,009;
siffrorna ange kvadratmil = 10.000 har), ett
skogsskifte under Rockelstad i Södermanland
(O,oo8) och Stenshuvud vid Ilanöbukten (O,oos),
de flesta dock mycket små (några har el.
mindre). Ett antal n. skyddas enl. särskild
kungörelse, kungabrev o. s. v. el. utan laga
former. Som n. få anses bl. a. Hallands Väderö
och Kullaberg (vardera O,os), Änggårdens
naturpark i Göteborg (O,oo4), fågelöarna Stora
och Lilla Karlsö vid Gotland, Måkläppen vid
Falsterbo, Källskären utanför Bråviken,
Björkskärs och Lilla Nassa skärgårdar i
Stockholms yttersta skärgård, några andra
fågelskyddsområden, ss. vattnet vid Ölands
södra udde, ett par strandremsor i Skåne,
Stensöviken vid Kalmar, innersta
Hjälmarviken vid Örebro, Kävsjön nära Värnamo och
Mårdängssjön nära Gävle, samt
Domänstyrelsens skogsreservat på Omberg (O,ooi2) m. fl.
platser och dess viltreservat (ytvidd f. n. 35;
jaktvård och skogsbruk bedrivas). Oftast är
skyddet icke fullständigt (i
fågelskyddsområdena icke ens för hela fågellivet) och icke
permanent ordnat. Hos Domänstyrelsen vila från
revirförvaltarna infordrade förslag till nya n.,
90 stycken (tills. 0.4), däribland ett större
(0,2) i Tännäs i Härjedalen. Det arbetas för
en ny nationalpark (se d. o., suppl.) och för
ett stort (30) n. för djurlivet
(Sjaunjaområ-det), båda i Lappland, vidare bl. a. för
permanent skydd åt »Fiby urskog» i Uppland
(0,005). Stockholms stad köpte 1936 Tyre :ta
i Södertörn till naturpark (0.13), sedan
motionärer i stadsfullmäktige 1935 yrkat på
reservat för friluftsliv. Två riksdagsmotioner
väcktes 1936 med liknande syfte och
föranledde riksdagen att hos konungen begära
utredning, vilken påbörjades 1937.
I utlandet har på sina håll, i både tätt och
glest befolkade länder, betydligt större del
av landet avsatts som n. än i Sverige. New
Yorks Adirondackpark är nära 7 % och dess
samtliga n. 8 % av statens yta.
Krugerpar-ken är över 7 % av hela Transvaal.
Världens stora n. (i storlek mellan Vänerns
yta och Götalands med alla sjöar och hela
Vänern) äro följande (enl. off. tryck från
U. S. A. och Kanada samt f. ö. mest
uppgifter från Internationella naturskyddsbyrån
i Bryssel; några arealer anges enl. mätning
på kartor; partiella R. upptas ej). Siffror
inom parentes ange arealer i kvadratmil
(10.000-tal har), och följ, förkortningar
användas: N. M. = national monument; N. P. =
national park; P. N. = parc national etc.;
P- P. = provincial park; R. — (game) reserve,
réserve (générale de chasse) etc., d. v. s.
viltreservat.
Afrika har de största: Etosha R. (721) i
Sydväst-afrika jämte R. i Huila i Angola (tills, omkr. 1,000);
sydändan (R.; omkr. 1,000) av Italienska
Somali-land; Kruger N. P. (224) i Transvaal jämte R. i
Sydrhodesia och Mozambique (tills, omkr. 600) ;
vidare: Southern R. (260) i Kenia jämte R. i
Tanga-njikaterritoriet (tills. 325); Bamingui n. (P. N. 300
plus R;) i Franska Ekvatorialafrika; Northern R.
(310) i Kenia; R de Boutilimit (omkr. 300) i
Man-retanien; många mindre n., t. ex. P. N. de
Goz-Sassulkou (150) i Franska Ekvatorialafrika, P. N.
Albert (90) i Belgiska Kongo och Kalahari
(Gems-bok) N. P. (77) i Cape of Good Hope. De afrikanska
totala R. äro ofta goda n. men kunna slopas lättare
än en N. P. I Nordamerika har Kanada: Wood
buf-falo park (448) ; Jasper N. P. jämte Mount Robson
P. P., Banff N. P., Yoho N. P. och Kootenay N. P.
(alla fem tills, omkr. 225); P. N. des Laurentides
(92); Algonquin P. P. (71). U.S.A. ha i Alaska:
Aleutian islands R. (omkr. 200); Katmai N.M. (109);
Glacier bay n. (N M. 47 plus R., tills, omkr. 100) ;
vidare Yellowstone N. P. (90); Adirondack preserve
(87); Mount McKinley N. P. i Alaska (78); Grand
Canyon (N. P 26 plus N. M. 11 plus R., tills, omkr.
70); Death valley N. M. (65); S:t Lawrence island
reindeer R. i Alaska (omkr 60). I Axien ha rys«arna
två stora (vardera omkr. 100) n. i Östasien
(Kamt-sjatka och Sichota Alin) och ett i Altai (omkr. 60).
I Europa ligger ryska nordöstra n. (Petjora—Ilitj;
omkr. 100). Nya Zeeland har Sounds N. P. (92). I
Sydamerika har Argentina P. N. del Sur (Nahuel
Huapf; 79). L.-G. R-ll.
Naua [na’<wa], se N a h u a.
*Nauckhoff, släkt. — J. (J. G.) N. avgick
1932 ur aktiv tjänst samt utnämndes 1933
till generallöjtnant i armén. Han blev 1933
ordf, i Sveriges landstormsföreningars
centralförbund. C. A. E.
*Nauckhoff, E. G. R. — S. A. G. N. är sedan
1932 ordf, i Sveriges kemiska industrikontor,
sedan 1937 v. ordf, i Sveriges industriförbund
och tillhör sedan 1921 Tekn. högskolans
styrelse. 1929—31 var han ordf, i Svenska
tekno-logföreningen.
*Naumann, E. C h r. L., dog 1934.
*Naumann, H., vart 1931 prof, i Bonn. Av
»Die deutsche Dichtung der Gegenwart»
utkom 6:e, omarb. uppl. 1933. Han har
ytterligare författat bl. a. »Höfische Kultur» (1929;
tills, m. G. Müller), »Das Bild Walters von
der Vogelweide» (1930), »Wandlung und
Er-füllung» (1933: 2:a, omarb. uppl. 1934) och
»Der Staufische Ritter» (1936) samt varit
mycket verksam som utgivare. R-n B.
NåTrtilus, undervattensbåt, se
Polarexpeditioner, sp. 1139.
Nawa [nacaa], se N a b a.
Nava’sjin [-jyn] (N a w a s c h i n, N a v
a-shint, M i c h a i 1 Sergejevitj, rysk
genetiker (f. 1896), son till S. G. N. Blev 1924
medlem av Timirjazevinstitutet i Moskva,
vistades några år i U. S. A. och blev fil. dr vid
California university, utnämndes 1934 till di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
