Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Navasjin (Nawaschin, Navashin), Michail Sergejevitj - Navelapelsin - Naven - *Navigation - Navigationsvarning - Navpaktos - Nayarit - Nazister - N’dola - NE - *Neander, J. H. N. - Neander-Nilsson, Sanfrid - *Neapel - Neapels zoologiska station - Neath - *Nebraska - Nebulium - Nebulosaspektrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
N avelapelsin—N ebulosaspektrum
248
rektor för bot. trädgården i Moskva och prof,
vid univ N. har i ett fyrtiotal avh. särskilt
behandlat
Crepis-sYåk-tets kromosomer.
Dessas morfologi och
förhållande vid
bastardbildningar ha
noggrant studerats liksom
spontana och
inducerade kromosomföränd-ringar (särskilt
sådana, orsakade av brott
och onormala
hopläkningar, s. k.
disloka-tioner). På cytologisk
väg har N. härigenom
kunnat belysa de processer, som ägt rum vid
artbildningen. K. V. O. D-n.
Navelapelsin, se Citrus, med bild.
Naven, blixtfyr (anlagd 1886) med ständig
bevakning på holmen N. nära Kållandsö i
Vänern.
♦Navigation. I sv. navigationsskolor
nyttjas (1937) för undervisning i n. E. V. L.
Kinberg och C. G. A. Arvidson, »Lärobok i
navigation» (1931), samt C. G. A. Arvidson
och C. O. Hiljding, »Logaritmiska
navige-ringstabeller». — För luftnavigation
ha omfattande åtgärder vidtagits dels genom
alltmer förbättrade flygkartor och instrument
för bestämmande av luftfartygets kurs, läge,
hastighet och flyghöjd samt vindens inverkan,
dels genom upprättande av såväl ljus- som
radiofyrleder. Flygkartor i form av 25
routekartor för flygning inom Sverige äro under
utarbetande i skala 1:300,000. För
undervisning i sv. flygvapnet användes S. E.
Cor-nelius, »Luftnavigation» (1936). Av övrig litt.
märkas W. Immler, »Grundlagen der
Flug-zeugnavigation» (2:a uppl. 1934), och F.
Lam-brechts, »Lærebok i luftnavigasjon» (1935). ö-g.
Navigationsvarning. Underrättelser om
inträffade förändringar beträffande
fyrbelysning, utprickning, sjunkna el. flytande vrak
m. m., vilka omedelbart böra komma till
sjöfarandes kännedom, lämnas genom
radiotelegraf och rundradio som n. I tryckt form
lämnas dylika underrättelser av Sjökarteverket
genom veckopublikationen
Underrättelser för Sjöfarande. ö-g.
Na’vpaktos, se Le’p an t o.
Nayari’t [naja-], se T e p i c.
Nazi’ster, förk. för nationalsocialister.
N’dola, stad i Nordrhodesia, vid järnvägen
Bulawayo—Élisabethville; 7,935 inv. (1931),
därav 1,125 vita. Järnvägsknut, flyghamn.
Centrum för rika kopparmalmsfält.
NE (eng. north-east), internationell förk.
för nordöst (nordost).
♦Neander, J. H. N., blev 1934 kyrkoherde
i Gävle Staffans församl. Han har vidare
utgivit »Med Nathan Söderblom» (1932).
Neander-Nilsson, S a n f r i d, tidningsman,
författare (f. 1898 19/i). Blev fil. lic. i Uppsala
1927 och var sekr. vid Svenska arkeologiska
institutet i Rom 1927—28. N. blev medarb. i
Nya Dagligt Allehanda 1927, utrikesred. där
1931, redigerar tidningens kulturavd. sedan
1934 och är teateranmälare sedan 1935. Han
har utgivit reseskildringar (»Grekiska
vardagar», 1928, »Från Alperna till öknen»,
1931) och diktsamlingar (bl. a. »Resan ut».
1929). Bland hans övriga skrifter märkas
»Spöknippet och korset» (1929), »Européer»
(1932), »Kontinenten i kaos» (1933) samt
»Möte med Tredje Riket» (1934). Lqr.
♦Neapel. Staden beräknades 1936 ha 876,094
inv. och är numera till folkmängden den tredje
av Italiens städer (efter Rom och Milano).
Neapels zoologiska station, se D o h r n, A.,
och Zoologiska stationer.
Neath [nlp], stad i Glamorganshire, s. Wales.
13 km ö. n. ö. om Swausea, vid floden Neath;
33,322 inv. (1931). Koppar- och stålverk, ke
miska fabriker, tillv. av bleckplåt. I
omgivningarna kol- och järngruvor.
♦Nebraska hade 1930 119,199 utlandsfödda
(8,7 % av befolkningen), därav 14,335
svenskar. Stadsbefolkningen utgjorde 1930 35,s %.
1935 funnos 133,616 farmer, 651,000 hästar,
3,232,000 nötkreatur och 1,905,000 svin. 1933
hade N. 992 industrianläggningar med 19,483
anställda och 194 mill. doll.tillv.-värde. II. N-n.
Nebu’lium, ett hypotetiskt grundämne, som
man länge trodde fanns i de egentliga
nebu-losorna. 1927 fann J. S. Bowen, att de
spekt-rallinjer man tillskrivit n. härrörde från
starkt ioniserade syre- och kväveatomer.
Dessa uppstå under sådana förhållanden, att
de ej kunna reproduceras vid
laboratorie-försök. K. Lmk.
Nebulösaspektrum, benämning på det för
de oregelbundna gasformiga och de
planeta-riska nebulosorna typiska spektret samt på
de »nya» stjärnornas spektrum under vissa
stadier av deras utveckling. N. upptäcktes
1864 av sir W. Huggins vid ett studium av
en planetarisk nebulösa och utmärker sig
främst för vätets emissionslinjer samt för
flera andra emissionslinjer, av vilka de flesta
till att börja med icke kunde identifieras med
linjer för jordiska ämnen. I nyare tid har n.
blivit mycket ingående undersökt av
Lickobser-vatoriets nuv. chef, W. H. Wright. Denne har
funnit och undersökt sammanlagt ett åttiotal
linjer i n. och därjämte påvisat förekomsten
av ett kontinuerligt spektrum i ultraviolett.
Genom J. S. Bowens, Cecilia Paynes och
andras arbeten har det under senare år blivit
möjligt att identifiera ett trettiotal av de för
n. typiska linjerna. Dessa tillhöra
grundämnena väte, helium, syre, fluor, kväve, kol,
svavel, fosfor, neon och argon. Den största
utbredningen i nebulosorna har vätet och därnäst
helium. Styrkan av de övriga ämnenas
linjer beror ej på att dessa förekomma i absolut
taget stora kvantiteter i nebulosorna, utan
orsaken till deras betydliga intensitet är, att
de kunna göra bruk av energiresurser, som
ej stå väte och helium till buds. Ehuru ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
