Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Nederländerna - Bankväsen - Försvarsväsen - Författning och förvaltning - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Nederländerna (Försvarsväsen—Historia)
252
tillkommo 1919—21 som avläggare till tyska
bank institut. E. II-ss.
Försvarsväsen. Armén. I hemlandets
armé ingår numera tungt artillerireg:te
endast i en fördeln. Den frivilliga landstormen
omfattar omkr. 54.000 man, vilka utbildas i
viss specialtjänst, näml, automobil-, järnvägs-,
luftbevaknings- eller sjötjänst. 1936
upprättades en rustningsfond på 53,4 mill. gulden,
avsedd att under de fyra följ, åren tagas i
anspråk för materielanskaffning och
befästningsarbeten, huvudsaki. för försvar mot
stridsvagns- o. a. motoriserade förhand. — I
Nederländska Indien utgöres den stående
hären av omkr. 30.000 man värvad trupp (därav
omkr. 23,000 infödda), varjämte omkr. 22.000
utbildade värnpliktiga och reservofficerare
kunna inkallas vid krigstillfälle. Ur varje
fördeln. har ett inf.-reg:te utgått, och antalet
är numera endast två. C. A. E.
Flottan omfattar (1937): 3 pansarskepp,
byggda 1902—10; 3 kryssare, byggda 1920—■
36; 8 jagare, byggda 1926—30; 8 torpedbåtar;
28 u-båtar med ett sammanlagt deplacement
av 60.790 ton. vartill komma 54 smärre
fartyg. 2 jagare och 4 u-båtar skola börja byggas
1937. Marinens personal uppgår i hemlandet
till 4,285 man och i Nederländska Indien till
3,945 man. Flygstridskrafterna ingå
i armén. I hemlandet finnes en flygkår,
förlagd till Soesterberg med ett detachemang i
Schiphol; personalen uppgår till 168 officerare
och 439 övriga; antalet flygplan är omkr.
200. I Nederländska Indien finnes en
flyggrupp, fördelad på 3 divisioner, med en
personal av 732 man. ö-g.
Författning och förvaltning. Statsdep:s
antal har utökats med två: för jordbruksäremien
och för sociala frågor. G. H-n.
Sport och idrott. Holländsk fysisk fostran
påverkades tidigt av tyskt turnväsen, som vid
1800-talets mitt var allenahärskande. Det
redan 1868 bildade gymnastikförbundet är
fortfarande huvudsaki. inriktat därpå. Främst
genom H. van Blijenburgh (d. 1936) har dock
även svensk gymnastik införts. Den
användes nu i den militära utbildningen, medan
skolgymnastiken saknar enhetlighet. Den
moderna sporten kom tidigt till N., där den
fann god jordmån. Särskilt segling, simning
och skridskosport ha vackra traditioner i N.
I simning ha holländarna på senare år haft
så framstående representanter som Marie
Braun. olympisk mästarinna på 100 m
ryggsimning 1928, då N. i Amsterdam anordnade
nionde olympiaden, samt Willie den Ouden
och Rita Mastenbroek, som f. n. (1937) inneha
flera världsrekord. Skridskoåkningens
främsta namn är Jaap Eden, världsmästare 1893
—96, som även gjorde sig bemärkt inom
cykelsporten, en annan holländsk specialitet
liksom hästsporten, där holländarna vunnit
några av sina mest uppmärksammade
internationella framgångar. Sålunda vann P de
Mortanges olympiska guldmedaljen i
fälttäv
lan både1928och 1932. Bland N:s friidrottsmän
märkas sprintern Christian Berger och
hopparen W. Peters, båda Europamästare 1934
N:s nationalsport är fotbollen. Det 1889 gr.
Nederlandsche voetbal bond, som sedan 1929
är kungligt, är med sina 1,600 föreningar och
omkr. 125.000 medl. (1935) N:s största
idrotts-organisation. N. äro en av Europas starkaste
fotbollsnationer och ha tre ggr (1908, 1912
och 1920) erövrat olympiska bronsmedaljen
i denna sport. Mot Sverige ha N. spelat 10
landsmatcher, av vilka 6 vunnits. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär ång
båtsförbindelse bedrives av Förnyade
ångfartygs a.-b. Göt ha och Stockholms rederi-a.-b.
Svea, flygtrafik av a.-b. Aerotransport samt
kontinentala flyglin jer. N :s export till
Sverige värderades 1935 till 73 mill. kr. (1936
85 mill.), därav koks 10 mill., blomsterlökar
5 mill., radioapparater 4.65 mill., tenn 4 mill.,
tobak 2,5 mill., vidare bl. a. råfosfat, kaffe,
druvor, kokosolja, krukväxter, bönor och
bananer. Importen uppgick s. å. till 39,8 mill.
kr. (1936 43.7 mill.), bl. a. pappersmassa (nära
6 mill.), papper (4,7 mill.) och papp, trävaror
(4,7 mill.), järnmalm (över 2 mill.),
tändstickor, maskiner och gatsten. En stor del av
handelsutbytet, t. ex. av koks, tenn och malm,
utgöres av transitovaror. Sverige har en
legation i Haag, N. en i Stockholm.
Svensk-nederländska föreningar finnas i Stockholm (gr.
1920) och Haag. A. A-t.
Historia. De häftiga partistriderna satte
under 1920-talets senare del fortfarande sin
prägel på det politiska livet i N. och
omöjliggjorde skapandet av en fast
parlamentsmajo-ritet. Icke minst bidrog härtill den alltmer
skärpta motsättningen mellan de
romerskkatolska och Calvinistiska lägren. Det 1929
bildade kabinettet Ruys de Beerenbrouck, som
stödde sig på högerpartierna, hade redan från
början en svag ställning. 1 samband med den
ekonomiska världskrisen och den överallt
insättande protektionistiska politiken närmade
sig N. de skandinaviska länderna och slöto
med dem samt med Belgien och Luxemburg
1930 den s. k. Oslokonventionen (se
Handelspolitik, suppl., sp. 582). Den
ekonomiska krisen, som efter hand drabbade N.
på ett mycket kännbart sätt och bl. a.
yppade sig i svår arbetslöshet, ledde till
kabinettet Ruys de Beerenbroucks fall 1933,
varefter det antirevolutionära partiets ledare,
H. Colijn, bildade ett borgerligt
»kriskabinett», delvis ombildat efter 1935. Det har
inriktat sig på bekämpandet av de politiska
yt-terlighetsrörelserna, kommunismen såväl som
nationalsocialismen, vilken efter
Hitlerregi-mens etablerande i Tyskland fått en icke
ringa spridning i N. (se N a t i o n a a 1 s
o-cialistische beweging, suppl.). Det
från katolskt och socialdemokratiskt håll
framförda yrkandet på en devalvering av den
nederländska gulden motsatte sig Colijn i
det längsta hårdnackat, men då Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
