Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nebulosaspektrum - Neckel, Gustav - Necochea - *Nederbörd - Nederbördsområde - *Nederluleå - *Nederländerna - Befolkning - Näringar - Kommunikationer - Myntväsen - Statsfinanser - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Neekel—Nederländerna (Bankväsen)
250
hela n. ännu identifierats, synes det dock
vara uppenbart, att grundämnen med mycket
högt atomnummer icke kunna förekomma i
nebulosorna. De element, som uppbygga
dessa, ha stor betydelse för det organiska
livets uppehållande. K. Lmk.
Neekel, Gustav, tysk germanist och
religionshistoriker (f. 1878), prof, i Berlin 1920,
i Göttingen 1935. Har utgivit ett antal avh.
inom germansk språkvetenskap och om
sambandet mellan germaner och kelter. Som
religionshistoriker har N. behandlat frågor
rörande Eddaforskningen, Valhall och Balder. S.Lqt.
Necochea [-kåt.fä’a], hamnstad i prov.
Bue-nos Ai res, Argentina, nära Atlanten, 430 km
s. s. v. om staden Buenos Aires; omkr. 23.000
inv. N. är en av Argentinas förnämsta
havs-hadorter; viktig exporthamn för spannmål.
*Nederbörd, se även Sverige, karta sp.
982.
Nederbördsområde, dets. som flodområde
(se F 1 o d, sp. 593).
*Nederluleå, socken. Sedan bl. a.
Svartöstadens municipalsamhälle och
Skurholmssta-den 1933 inkorporerats med Luleå, omfattar
N. 1,181,24 km2; 10,979 inv. (1937).
*Nederländerna. Befolkningen beräknades
1936 uppgå till 8,474,506 pers. Inv.-antalet
inom N:s prov. s. å. framgår av följ, tab.;
Nordbrabant .. 975,125
Gelderland .... 891,250
Sydholland .... 2,078,704
Nordholland ... 1,614,424
Zeeland ....... 253,005
ütrecht ....... 452,221
Friesland ... 415,178
Overijsel ... 553,480
Groningen ... 413,232
Drente ...... 238,414
Limburg ..... 589,473
Näringar. Under senare år har veteodlingen
ökats betydligt (1935 skördades 5,96 mill. hl
vete), medan skörden av övriga sädesslag
varit täml. konstant och skörden av potatis och
sockerbetor uppvisat stora växlingar. Om
torrläggningsarbetena i Zuiderzee se d. o.
Stenkolsbrytningen uppgick 1935 till 11,9
mill. ton; 1934 erhöllos 74,759 ton bergsalt
från Bookelo i Overijsel. Industrien har haft
stora svårigheter att bekämpa på grund av
den allmänna världskrisen och
valutapolitiken. Vissa specialgrenar ha dock utvecklats
betydligt, t. ex. tillv. av elektroteknisk
materiel (Philipskoncernen i Eindhoven),
flygmaskiner och konstsilke. Ett stort järnverk har
anlagts i Ijmuiden, som bearbetar
importerade malmer.
Utrikeshandeln har under senare år nedgått
betydligt: exporten värderades 1935 till 675,1
mill. gulden och importen till 935,9 mill.
gulden, oberäknat handeln med myntat eller
omyntat guld och silver. De viktigaste
importvarorna voro s. å. kol och koks (38,7 mill.
gulden), textilfabrikat (35,2 mill.), tenn (28,4
mill.) och smör (26,2 mill.). De förnämsta
exportvarorna voro s. å. textilråvaror (131,9
mill. gulden), spannmål (64,9 mill.), järn och
stål (59,4 mill.), kol och koks (37,2 mill.),
trävaror (33,4 mill.), oljefrön (30,7 mill.) och
petroleum (27,9 mill.). De förnämsta
handels-länderna voro s. å. (värde i mill. gulden):
Export Import
Tyskland .. 129,3 239,8
Storbritannien .. 142,3 87,3
Belgien—Luxemburg .. 72,1 103,3
U. S. A 33,2 64,8
Frankrike 47’1 44j
Nederländska Indien .. 3^8 57a
Argentina 7,5 74,0
En stor del av handeln, framför allt med
Tyskland, är transitohandel. Om N :s handel
med Sverige se nedan, sp. 252.
Kommunikationer. Bland nya kanaler, på
vilka arbetet pågår, märkas Julianakanalen
(se M a a s, suppl.) samt en kanal från Rhen
till industridistriktet Twente i Overijsel. S.F.
Myntväsen. N. övergåvo guldmyntfoten 26
sept. 1936. Guldexportförbud infördes, och en
valutautjämningsfond på 300 mill. gulden
bildades. Valutans depreciering uppgick till
mellan 15 och 20 %. En ny guldparitet har
icke fastställts, men den holländska
regeringen har biträtt den
engelsk-fransk-ameri-kanska överenskommelsen av sept.—okt. 1936
om penningpolitiskt samarbete. E. H-ss.
Statsfinanser. Enl. budgeten för 1936
upp-togos inkomsterna till 622,6 mill. gulden
(verkliga inkomster 1,175,2 mill. 1932).
Skatterna på inkomst och förmögenhet
beräknades inbringa 135,o mill. gulden, tullarna 84,o
mill., omsättningsskatten 60,o mill.,
sockerskatten 53.0 mill. etc. Motsv. utgifter
upp-togos till 799,2 mill. gulden (verkliga utgifter
1,079,0 mill. 1932), varigenom ett underskott
av 176.6 mill. gulden skulle uppstå (överskott
96.3 mill.). Bland anslagen märktes 153,8 mill.
gulden till statsskulden, 150.7 mill. till
undervisningsväsendet, 128,4 mill. till sociala
ändamål (arbetsanskaffning m. m.), 84,4 mill. till
försvaret etc. Statsskulden angavs till 3,459,0
mill. gulden vid 1936 års början, därav 2,705,6
mill. fonderad skuld. — Nederländska banken
innehade vid 1936 års utgång 720 mill. gulden
i guld, varemot svarade ett sedelomlopp av
792 mill. N. Sbg.
Bankväsen. Centralbank är Nederlandsche
bank (gr. 1814), som är ett av staten
oktroje-rat bank-a.-b., vilket har monopol på
sedelutgivningen och även driver
affärsbanksrö-relse. Vid sidan av denna banks statuter
finnes ingen särskild banklagstiftning, vilket
varit ägnat att bevara fria former för
bankväsendet. Under senare tid har
affärsbanks-rörelsen dock alltmer koncentrerats till sex
ledande banker. Affärsbankerna ha även
engagerat sig i långfristiga industrikrediter.
De internationella kriserna samt
prisomvälvningarna i kolonierna ha förorsakat förluster
på kreditgivningen, och av de tre största
bankerna, Nederlandsche handel-maatschappij,
Amsterdamsche bank och Rotterdamsche
bank-vereeniging, ha den förstnämnda och
sistnämnda undergått genomgripande
rekonstruktioner. De privata bankirfirmorna äga
alltjämt betydelse. Andra uppmärksammade
inslag i bankväsendet äro bl. a.
kolonialbankerna samt utländska banker, varav flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
