Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negus - *Nehru - Neihardt, John Gneisenau - Neiiendam, Michael Nicolai - *Neiiendam, R. J. - Neiva - Nejkon - Nejlikträdet - *Nelson, A. H. - Nelson, Gösta - *Nelson, H. M. O. - *Nemi - *Nemirovitj-Dantjenko, V. I. - *Nenonen, V. P. - Neonljus - *Nerikes Allehanda - *Nerman, E. - *Nerman, T. - Nernsts värmeteorem - *Nervsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
N egus—N ervsy stem
258
Negus, titel på den inhemske härskaren
över Abessinien före den italienska erövringen.
♦Nehru. J. N. (f. 1889) har fortsatt sin
verksamhet i den indiska nationaliströrelsens
tjänst. Han dömdes vid flera tillfällen till
fängelse för uppviglande agitation och var en
övertygad motståndare till de förhandlingar
med England, som ledde till den nya
författningen 1935. N. har sedan vid sidan av sin
antiimperialistiska engelskfientliga
kampanj bedrivit agitation för en radikal
socialism, vilket väckt till liv en stark opposition
även inom hans eget kongressparti. Han
återvaldes dock till dess ordf. 1936. L-ts.
Neihardt [näl’hät], John Gneisenau,
nordamerikansk författare (f. 1881), prof, i
poesi vid Nebraskas univ. 1923, utnämnd till
poet laureate av statens lagstiftande
församling 1921. N. vistades 1901—07 bland
Omaha-indianerna, vilka gåvo honom stoff till flera
lyriska och episka diktsamlingar (»A bundle
of myrrh», 1907, »Man-song», 1908, »The song
of the indian wars», 1925, o. s. v.), ett
betydande framsteg från Longfellow men
saknande den »indianska rytm», som Mary
Au-stin (se d. o., suppl.) fångat. N. har vidare
skrivit »Indian tales and others» (1926); 1926
utkommo »Collected poems». R-n B.
Neiiendam [na’jøndam], M i c h a e 1 N i c
o-1 a i, dansk teolog (f. 1895), son till N. A. N.
Blev kapellan vid Garnisons kirke i
Köpenhamn 1930, Holmens prost och kungl.
kon-fessionarius 1934. N. blev teol. dr 1922 på
en bok om Chr. Bastholm och har vidare
utgivit bl. a. »Frikirker og sekter» (1927),
»Erik Pontoppidan» (2 bd, 1930—33) och »Den
danske reformations historie» (1936). P. E-t.
♦Neiiendam, R. J., har ytterligare utgivit
essäsamlingen »Mennesker bag masker» (1931).
NéFva, huvudstad i dep. Huila, Colombia,
vid Magdalenafloden, 230 km s. v. om Bogo tå;
38,815 inv. (1933). Viktig handelsstad;
ändpunkt för järnväg från Bogotä; flyghamn.
Nejkon, se Smultronsläktet.
Nejlikträdet, dets. som kryddnejlikträdet.
♦Nelson, A. H., har skrivit studier över J.
H. Lidén (se d. o., suppl.), N. redigerar den
av Lärdomshistoriska samfundet planerade
uppl. av Rudbecks »Atlantica».
Nelson, Gösta, präst och kyrkohistoriker
(f. 1890 30/ii). Blev teol. kand. 1912,
prästvigdes 1913 och är sedan 1924 kyrkoherde i
Bokenäs. Som kyrkohistorisk forskare har
N. främst ägnat sig åt det västsvenska
from-hetslivets tidigare skeden. Bland hans
skrifter märkas särskilt »Den västsvenska
kristendomstypen» (hittills 2 bd, 1933—37), »Från
1850-talets kyrkliga brytningstid» (1934) och
»Biskop Johan Möller» (1936). Hg Pl.
♦Nelson, H. M. O., var rektor (ej lektor)
vid folkskoleseminariet i Stockholm 1915—
16. Han har vidare utgivit bl. a. ny uppl.
av »Nord-Amerika. Natur och kulturbygd»
(2 bd, 1935), skrifter av morfologiskt,
kultur-geografiskt och kartografiskt innehåll, läro-
och arbetsböcker i geografi (tills, m. Elvi
Rydefält, J. Westin och P. Stolpe) samt en
skolatlas (1931; tills, m. K. P. T. Rosén)..
♦Nemi. 1934 var även det andra skeppet
upptaget, varefter sjön åter fylldes. Det var
omkr. 70 m långt. Det först upptagna
skeppet hade däcket täckt av ett marmorgolv;
så synes ej ha varit fallet med det andra,
som dock i övrigt haft samma
lyxutstyr-sel. Båda ha tydligen tjänat som flytande
lustslott. Vad som urspr. togs som en brygga
och dess pålar har visat sig vara rester av
utriggare längs skeppens långsidor och av
dess styråror. Bland många polemiska
uppsatser om skeppens uppgifter, teknik o. s. v.
må främst hänvisas till A. W. Persson, som
i Skrifter utg. av Svenska Institutet i Rom,
IV: 2, 1935 påvisat deras och därmed den
högt stående, för framtiden avgörande
betydelsefulla romerska skeppsbyggnadskonstens
samhörighet med den hellenistiska (jfr samme
förf., »Med hacka och med spade», 1934).
Fynden beskrivas i Notizie degli Scavi (årg. 1932
ff.). Skeppen och de synnerligen talrika och
intressanta resterna av deras inredning skola
förvaras i en museibyggnad vid sjön. Ax. B-s.
♦Nemirovitj-Dantjenko, V. I., dog 1936.
Hans bror V. I. N. dog 1935.
♦Nenonen, V. P., är upphovsman till en
metod för flygfotografisk kartläggning (se
Fotogrammetri, suppl.).
Neonljus [-å’n-], se U rl addnin gs
lampor, suppl.
♦Nerikes Allehanda. V. Bratt lämnade sin
befattning som red. 1 juli 1937.
Redaktionschef och utgivare är nu Sten Egnell (f. 1907).
♦Nerman, E., har illustrerat Selma
Lagerlöfs »Jerusalem» (1930) och »En saga om en
saga» (1935) samt utgivit flera
tecknings-serier: »Gubbar med rim» (1931), »Huldas
visbok» (1933) o. a.
♦Nerman, T., har senare utgivit »Otto
Lindblad» (1930), »I vilda östern» (s. å.),
»Mänskligheten på marsch, en världshistoria» (1931),
»Fersenska mordet, ett historiskt reportage»
(1933), »50 års bygge, en fackföreningshistoria»
(1935), »I vilda västern» (s. å.), »Röda resor»
(1936) och »Järnbärarna» (s. å.). Han utträdde
maj 1937 ur Socialistiska partiet. J. L-t.
Nernsts värmeteorem, se Termodynamik.
♦Nervsystem. Senare års forskning har
givit vid handen, att nervimpulsen, som bringar
en muskel eller en körtel att fungera, leder
till avsöndringen i dessa organ av minimala
mängder av kemiskt väldefinierbara ämnen,
acetylcholin av vagusnerven eller
parasympa-ticus och adrenalin av sympatiens. Vid varje
nervretning formligen »insprutas» i det
fungerande ändorganet genom nervtrådarna
dessa högaktiva substanser. Denna
intressanta upptäckt gjordes av österrikaren O.
Loewi och utarbetades vidare av
engelsmannen H. H. Dale, vilka härför delade
Nobelpriset för medicin och fysiologi 1936. Dale
har beräknat den mängd acetylcholin, som
XXIII. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
